Kvanthopp

Allt sedan Pluto degraderades till dvärgplanet, till och med långt före det, har forskarna inte kunnat släppa tanken på att det kan finnas någonting… annat där ute på solsystemets utkant. En riktig planet nio, större än lilla Pluto. Kanske betydligt större än jorden, med en omloppstid på kanske så mycket som tjugo tusen år. På sistone har det föreslagits att det kan handla om någonting helt annat än en planet. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad kan vara mer vardagligt än vatten? Vad är lättare att ta för givet än gammalt, hederligt H20? Framför allt i det här landet, där vi har tusen och åter tusen sjöar fulla av det. Men varifrån härstammar vårt vatten? I veckans Kvanthopp spårar vi vattnets kosmiska ursprung, långt borta i rymden och långt bakåt i tiden, före solen ens hade blossat till liv. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I hela tre år nu har han hållit sig borta, El Niño ”den lilla pojken”. I Stilla havet har istället hans lugnare och svalare lillasyster, La Niña, varit rådande. Men senare i sommar kan en El Niño vara i antågande, visar prognoserna. Det här kan ha långt gående följder för hela världens väder och klimat, med risk för att den omtalade 1,5 grader Celsius-gränsen spräcks redan nu. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Jordens inre rymd fortsätter fascinera oss, kanske lika mycket som den yttre. På sistone har vi lärt oss mer om vad som pågår där nere, under våra skosulor. Vi har upptäckt ett nytt lager i den innersta kärnan, bland annat. Men ännu återstår många frågetecken. I veckans Kvanthopp går vi på djupet, bland annat med två spektakulära försök från det förflutna att borra sig ned genom hela jordskorpan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Nya bilder från rymdteleskopet James Webb fick forskarna att tappa hakan. På de här bilderna, där vi bokstavligen kan se tillbaka i tiden till universums barndom, döljer sig någonting stort. Så stort att det kan tvinga oss tänka om helt och hållet beträffande det tidiga universums utveckling. I veckans Kvanthopp frågar vi också hur det kommer sig att man kan titta tillbaka på det avlägsna förflutna med ett teleskop. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Inom en period av 40-50 år på slutet av 1200- och början av 1100-talet f.v.t. förstördes nästan alla stora städer vid östra Medelhavet, många av dem permanent. Vad var det som hände? Var det de nya svärden gjorda av järn som plötsligt gav vanligt folk möjlighet att beväpna sig? Eller berodde bronsålderns abrupta slut på de gåtfulla sjöfolkens härjningar? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Visste du att solsystemets största planet Jupiter, av vissa kallad a failed star, en misslyckad stjärna, kunde ha lyst på vår himmel som en andra sol, om den bara hade varit aningen större? Jupiters måne Europa tros i sin tur ha en stor ocean av vatten i flytande form under sitt istäcke – med solsystemets bästa förutsättningar för utomjordiskt liv. Två olika rymdsonder är inom kort på väg ut för att forska i Jupiters mysterier. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Europa mitt i kontinentalplattornas kamp. Hur ligger Finland på det här slagfältet – varför drabbas vi aldrig av den sortens skalv som Turkiet upplever med ojämna mellanrum? Vi reder också ut begreppen bakom jordbävningarna. Vad är epicentrum och hypocentrum? Eller momentmagnitudskalan, som har ersatt den gamla Richterskalan? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

AI kommer inom kort att vara så intelligent att den kan lösa alla våra problem. Eller inse att vi människor är problemet just nu, och eliminera oss. Synen på artificiell intelligens varierar en aning, beroende på vem man frågar. Men AI hotar falla platt om vi inte utvecklar hävare hårdvara åt den. De nuvarande kiselbaserade processorerna tycks ha stagnerat, de blir inte längre snabbare och de slukar en massa energi. Vi behöver en ny lösning, en ny generation av datorer, baserat på en helt ny processorteknik, som verkligen lyfter saker och ting till nästa nivå. Vilka är våra alternativ? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är någonting speciellt med spökstäderna med sina tomma fönster. Mörka fönstergluggar som stirrar blint, som de tomma ögonhålorna i en dödskalle. Hus med inrasade tak och tomma fönsterkarmar med flagnande målfärg, kanske en gardintrasa som fladdrar lite sorgset i vinden. I veckans Kvanthopp tar vi en titt på spökstäderna och vår bestående fascination med dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad utgör kärnan i en identitet, om det så handlar om ett föremål, eller om oss själva? Är Theseus skepp fortfarande Theseus skepp, trots att inte en enda av de ursprungliga plankorna återstår? Är du fortfarande du, trots att mer eller mindre varje atom i din kropp har bytts ut flera gånger sedan dagen då du föddes? De här frågorna kan få helt olika svar beroende på var i världen du ställer dem. Få se var vi landar i veckans avsnitt av Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

2022 var ett spännande vetenskapsår med den nya månkapplöpningen som gick upp i varv, fusionsenergin som gjorde framsteg och artificiella intelligenser som blev allt smartare. Men vilka andra milstolpar passerades, och vad kan vi vänta oss av vetenskapsåret 2023? Kvanthopp tar en titt både i backspegeln och på vägen framför oss. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Det är en berättelse som har blivit legend, och till en del av västerlandets populärkultur. Det har skrivits böcker och gjorts både film och TV av händelsen. Julfreden 1914. Men vad hände egentligen den där juldagen vid första världskrigets västfront, för mer än hundra år sedan, då franska, brittiska och tyska soldater hängde upp sina gevär för en stund och pyntade sina skyttegravar med juleljus och spelade fotboll. Hur exceptionellt var det här, på det stora hela? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Är vi på randen till en artificiell intelligens-revolution just nu? Hur smart är det att skapa maskiner som är smartare och starkare och bättre på nästan allt än vi? Vad återstår då för oss? Och vad händer om vi skapar problemlösande maskiner, och de får för sig att det är vi människor som är problemet? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Vad säger vetenskapen, är tidsresor på riktigt möjliga, inte minst bakåt i tiden? Vilka följder skulle det ha om vi alla började resa fram och tillbaka, inte bara till och från stugan, utan till och från renässansen? Vad händer till exempel om du råkar ha livet av din egen farfar, innan din pappa har blivit till? Det här är ett klassiskt exempel från tidsresejargongen, kallad farfarsparadoxen. Mer om detta och mycket mer i veckans Kvanthopp. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Sagan om jägaren och de sju systrarna berättas i olika versioner över hela jorden, den har återgetts i alla tider, från de gamla grekerna till australiens aboriginer. Kan det ligga någonting i det som vissa forskare föreslår, att den här sagan har sina rötter i vårt urhem Afrika, för 100 000 år sedan – eller äldre? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

För nästan sex miljoner år sedan drabbades Medelhavet av en kris, en saltkris. Gibraltar sund proppades igen och Medelhavet förvandlades till en jätteversion av Döda havet, med havsytan tusen meter lägre än idag. Spåren av det här går fortfarande att se i Medelhavets flora och fauna - och i den så kallade saltjätten som ligger begraven under dess botten. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Asteroiderna har varit i rubrikerna på sistone. På sistone har det talats om den nyupptäckta jordnära asteroiden 2022 AP7 som kvällspressen döpt till ”planetdödare”. Och tidigare i höstas fick vi höra om rymdsonden DART som Nasa använde till att ramma en asteroid för att kolla om det går att ändra dess kurs vid behov. Men vad är asteroider, och hur skiljer de sig från meteoroider, meteoriter och kometer? Kvanthopp reder ut begreppen. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

Än i denna dag finns det en liten skara konspirationsteoretiker och/eller New Age-troende i webbens snåriga undervegetation som är övertygade om att jorden är ett ihåligt klot med ytterligare, bebodda sfärer inuti. I veckans Kvanthopp reder vi ut rötterna till den här gamla skrönan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi