Mellan Stolarna

Klimatförändringarna har de senaste decennierna gått fort. I Turkana i nordvästra Kenya har det inte regnat ordentligt på över ett år. Torkan slår mot alla i samhället, men de som drabbas allra värst är barnen. I det första av två avsnitt om klimatkrisen och dess konsekvenser för barn hör du mammor berätta om hur det är att bland andra 15-åriga Josef. När familjens djur började dö av torkan lämnade syskonen byn för att ta sig och boskapen till gränsen norrut med hopp om att hitta vatten, bete och ett bättre liv.  

I Etiopien har över en halv miljon människor tvingats lämna sina hem i klimatförändringarnas spår. På grund av torkan har enorma flyktingläger har vuxit fram, fyllda av familjer som alla förlorat sitt boende, boskap och sina försörjningsmöjligheter. I det andra och sista avsnittet om klimatkrisen och dess konsekvenser för barn hör du om barnen som är fast i flyktinglägrets limbo. Och hur migration blivit familjernas enda alternativ i hopp om ett bättre liv.

Cyklonerna som slog till mot Moçambique 2019 skövlade allt i sin väg. Kvar var sönderslagna byar och raserade skolor. I det här avsnittet av Rädda Barnen Dokumentär hör du barnen som överlevde, klimatforskare om framtiden och hur ett samhälle går vidare efter en naturkatastrof.

”För mig är det ett måste” Över hela världen går unga längst fram i kampen mot klimatkrisen och miljöförstöringar. I Peru såg 17-åriga Ada och hennes vänner hur den en gång vackra floden förvandlats till en skräphög och de bestämde sig för att agera. För 16-åriga Eisha från Pakistan är det enkelt: I kampen för ett bättre klimat är alla lika viktiga. Hör även Yolande Wright från Rädda Barnen prata om hur klimatkrisen blivit ett existentiellt hot mot barns rättigheter.

Våld och diskriminering är vardag för unga hbtq-personer i Sydafrika. Men 17-åriga Kim har bestämt sig – ingen ska berätta för henne hur hon ska leva sitt liv. I det här avsnittet av Rädda Barnen Dokumentär följer vi Kim från Johannesburg under ett år. Från att hon bestämmer sig att för första gången gå på Prideparaden i Johannesburg till att hon möter sitt livs kärlek, Surprise. Men att leva öppet är en ständig kamp mot fördomar och hot om våld.  

Yordanos drömde om ett liv i frihet, för sig själv och sina barn. Efter flykten från förtryckets Eritrea kom hon till Sverige 2015. Barnen var kvar i hemlandet och nu hoppades hon att de skulle leva tillsammans i Sverige. Så blev det inte. Sedan 2016 har Sverige haft en tillfällig migrationslagstiftning som ligger på EU:s miniminivå som har försvårat att splittrade familjer kan återförenas i Sverige. I det här avsnittet möter du familjerna som drabbats.

”Jag grät varje natt för att jag skulle föda mitt barn, mitt första, in i det här kaoset” Sukaina födde barn mitt under brinnande krig. Idag fem år senare växer hennes son upp i världens största humanitära kris. I Jemen dör ett barn var tionde minut av krigets orsaker. Samtidigt som Sverige engagerat sig i fredssamtalen, exporterat vi vapen för miljarder till länder som deltar i kriget.

Hussein, AliReza och Nabi kom till Sverige hösten 2015. Tre unga killar från Afghanistan som flytt krig och förföljelse med drömmar om ett tryggt liv. I Sverige väntade år av stress, förväntningar och svåra beslut. I dag lever de utspridda över världen. Hussein bor i Norrland. Snart är gymnasiestudierna klara och nu hänger allt på om han ska lyckas få ett fast jobb efter studierna. Efter fyra år i Sverige och hot om deportering flydde AliReza igen, denna gång till Frankrike. Där tar hans liv en helt ny vändning och han blir antagen till en prestigefylld filmutbildning. För Nabi slutade drömmen om Sverige i katastrof. 

För Patricio Galvez blev mardrömmen verklighet. En dag anslöt sig hans dotter och hennes man till terrorsekten IS, och de tog med sina barn till krigets Syrien. För Patricio blev det början på en lång och svår kamp för att rädda sina barnbarn från krigets helvete. Hör också Ola Mattson, programchef Rädda Barnen, om varför den svenska regeringen inte agerat för att få hem barnen fast andra länder visat att det är möjligt.  

Ett av Ahmeds barnbarn frös ihjäl i lägret Al-Hol i norra Syrien. I en förort till Stockholm väntar han nu tillsammans med sin fru på att de barnbarn som fortfarande lever ska komma hem till Sverige. Men inget händer. I Angered har socialarbetaren Bettan Byvald länge arbetat mot radikalisering och i sitt arbete möter hon släktingar till dem som åkt till Syrien. För henne finns bara en väg framåt: ”Det här är barn som varit på den värsta platsen på jorden, och då ska vi ta hand om dem på ett bra sätt”.

Ämnet för det här avsnittet är psykisk ohälsa bland barn kopplat till vilka uppväxtvillkor barnet har. De ekonomiska och sociala förutsättningarna barn har under uppväxten har ett väldigt starkt samband med hur det kommer se ut senare i livet. Till exempel vet man att barn som växer upp i en resurssvag miljö kommer att vara sjukare än barn som växer upp i en välbärgad miljö.

Det här avsnittet handlar om sexuella övergrepp på barn. Det är ett tabubelagt ämne och därför låter många bli att prata om det. Många barn som drabbats säger också att ”det var ingen som frågade mig”.

Vad är egentligen ett trauma? Hur kan man märka att ett barn är traumatiserat? I det här avsnittet pratar vi om barn som varit med om olika sorters trauman och vilken behandling de ska få.

Vad kan skolan göra för att barnen ska må bättre? De allra flesta barn i skolan mår bra, men alla olika barn finns i skolan, så det finns också barn som inte mår så bra.  Idag pratar vi om psykisk hälsa i skolan och elevhälsans arbete. Skollagen är tydlig med att det ska finnas en elevhälsa, med kuratorer, psykologer, tillgång till läkare o.s.v., men resurserna varierar mycket. Beroende på var man bor i landet, i vilken stadsdel, i vilken skola man går i. (Elevhälsan ska både konkret hjälpa barnen med läkarbesök, men också arbeta förebyggande och bidra till en positiv psykisk och fysisk hälsa för barnen.) Nästa avsnitt publiceras den 1 september och handlar om Traumafokuserad behandling.

Vad ska vi säga till barnen? När barn drabbas av kriser, hur kan vi hantera det och vilka konkreta sätt finns det att hjälpa barn? Vi talar om krisstöd och hur viktiga vuxna kan hjälpa barn som drabbats.

I en orolig värld kommer många barn ensamma till Sverige. Hur blir vi bättre på att bemöta dem? I det här avsnittet pratar vi om ensamkommande barn och vår samtalsmetod ”Snacka loss”.

Hur ska vuxna bemöta barn som varit med om svåra upplevelser? Traumamedveten omsorg är ett förhållningssätt som handlar om vilken typ av bemötande de här barnen behöver.

När barn blir slagna i hemmet, hur agerar samhället då? I det här avsnittet pratar vi om våldsutsatta barn och Barnahus.

Hur drabbas barnen när föräldrarna är i konflikt med varandra? Och hur kan barnen komma till tals på ett bättre sätt? I det här programmet pratar vi om svåra vårdnadstvister

Barn utan papper är den kanske mest utsatta gruppen barn i Sverige idag. Hur kan man ge stöd till de barn som lever utanför samhället? Vilka är de här barnen och varför är de här utan papper?