Kulturpoddar I P1

I reportageserien Rösten möter du några av Sveriges allra mest välkända sångare ur olika genrer. Tillsammans med kulturredaktionens Lisa Wall så funderar de på vad en röst egentligen är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är rösten ett instrument? När mår den bäst? Vad kan man ha den till?"Jag kan mitt jobb - där är jag jävligt bra" säger hovsångerskan Malena Ernman.Men rock- och musikalstjärnan Ola Salo är mer självkritisk: "Jag tycker det är väldigt sällan min röst fungerar så som jag vill att den ska".Malena Ernman möter vi i Berwaldhallen i Stockholm. En sal hon många gånger fyllt med sin röst.Ola Salo sitter vid flygeln i en 20-talssalong med utsikt(över Riddarfjärden).Lena Willemark bjuder på akustiken i det gamla Missionshuset där hon bor.Seinabo Sey ger intervjun hemma i sin säng - för det är ofta där hon spelar in.HELA SERIEN:Rösten – del 1: Malena Ernman "Jag tänker på min röst som tröst"Rösten – del 2: Ola Salo "Jag ser mig inte som en bra sångare"Rösten – del 3: Lena Willemark "Jag är j

´Med anledning av skådespelaren Inga Landgrés bortgång återutsänder vi ett reportage från 2009. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frilansjournalisten Ola Anderstedt har träffat skådespelaren Inga Landgré som berättar om sina 70 år på teater- och filmscenen och om livet därute - som hemlig kurir under den grekiska juntan på sextiotalet, det politiska engagemanget och resan till Kina och om rollerna som Sveriges första Anja i ”Körsbärsträdgården”, i Sara Lidmans ”Job Klockmakares dotter” och som Medea i Susanne Ostens ”Medeas Barn”. Hon som till slut revolterade och lämnade både Bergman och Poppe för en egen karriär i den svenska politiska teaterns skugga.

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör USA-korrespondenten Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i filmhistorien. Få svindel i jakten på Alfred Hitchcocks mästerverk "Vertigo" och andra spår av filmmagi på San Franciscos branta gator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alfred Hitchcocks film "Vertigo" utspelas i San Francisco, och är en av många filmer som använder staden som kuliss och spelrum. Lisa Bergström och Roger Wilson träffar Aaron Leventhal och JIm Van Buskirk, som bägge skrivit böcker om San Francisco som filmstad. Och så besöker de Vertigos spelplatser – såväl överklassens Nob Hill som den undanskymda platsen under Golden Gate-bron.Ett reportage av Lisa Bergström och Roger WilsonProducent: Maria Götselius.

I reportageserien Vykort från drömfabriken gör Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson och kulturredaktionens Lisa Bergström nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick. Följ med på spaning efter den mest ikoniska av de ikoniska skådespelarna, Marilyn Monroe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om minnet av Marilyn Monroe pågår fortfarande. Vare sig det handlar om att Kim Kardashian bär hennes gamla kläder på röda mattan, eller att kritiker gör feministiska analyser av filmer om hennes liv. Medan andra vill äga Marilyns skor, kläder och ägodelar – som till exempel samlaren Scott Fortner. Ett reportage av Lisa Bergström och Roger Wilson.Producent: Maria Götselius

Följ med när kulturredaktionens Lisa Bergström och Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson gör nedslag i några av filmhistoriens stora ögonblick: Hittar en åtta meter hög Marilyn Monroe i Palm Springs, letar upp svenskar som gjort karriär i Hollywood både förr och nu, och försöker återuppleva Hitchocks "Vertigo" på San Franciscos branta gator. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den första delen av Vykort från drömfabriken handlar det om svenskar som arbetar i Los Angeles och Hollywood.Skådespelaren Bo Svenson förklarar varför det skar sig med Quentin Tarantino.Lotta Losten och regissören David F Sandberg berättar om hur det är att gå från nollbudgetfilm till superhjälterulle.Oscarsbelönade filmfotografen Linus Sandgren förklarar varför riktiga filmarbetare aldrig hänger på Hollywood Boulevard.  Ett reportage av Lisa Bergström och Roger WilsonProducent: Maria Götselius.

Fredrik Wadström undersöker i fem program hur det ukrainska kulturlivet samlar människor kring frågor som identitet och överlevnad medan kulturen i Ryssland trycks ned av förtryck och censur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter att den ryska storskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 har kulturlivet i Ukraina hamnat i en helt ny situation: intresset för den egna musiken, konsten, filmen och så vidare har aldrig varit starkare hos ukrainarna. Dessutom håller omvärlden på att upptäcka den ukrainska kulturen, både den som finns idag och den som historiskt har förtryckts av den ryska kolonialmakten.Samtidigt raserar det ryska anfallskriget många möjligheter för ukrainarna att både skapa och att uppleva kultur, och hotar till och med bevarandet av den kultur som finns på museer och i offentliga rum.Under tiden har den ryska kulturen hamnat i en nedåtgående spiral som inte bara handlar om bojkotter och sanktioner. Putinsystemet självt för krig inte bara mot grannländer utan också mot

Del 2 i serien handlar om den ukrainske författaren och rockstjärnan Serhij Zjadan, aktuell på svenska med den hyllade romanen "Internatet". Fredrik Wadström möter Zjadan på plats i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Serhij Zjadans hyllade roman ”Internatet”, som nu kommer i svensk översättning av Sofia Uggla, gavs ut på ukrainska 2017. Den utspelar sig i en småstad i östra Ukraina, som blir allt mer indraget i det krig som pågått där sedan 2014. Huvudpersonen Pasja är en lärare som lite yrvaket blir vittne till en allt mer desperat situation. Idag är det många som läser Zjadans roman som en skildring av Rysslands storskaliga invasion, som inleddes 2022.Zjadan är ett av de riktigt stora namnen i den ukrainska litteraturen. Han har gett ut fem romaner, ett par novellsamlingar, och runt femton diktsamlingar, och är ett affischnamn för den ukrainska kulturen och identiteten – och ukrainskan som språk.Han är född och uppvuxen i Donbass-regionen i östra Ukraina och har sedan årtionden staden Ch

Del 3 i serien handlar om den rysk-amerikanska författaren Masha Gessen som för mer än 10 år sedan skrev en kritisk biografi om Vladimir Putin. Nu skriver Gessen både om Ukraina och Putins Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Masha Gessens biografi "Mannen utan ansikte", om den ryske presidenten Vladimir Putin, har sedan den gavs ut 2012 kommit i ständigt nya utgåvor och med nya för- och efterord. – För tio år sedan var det många som kallade mig hysterisk. Jag brukar säga att den nya utgåvan är min tioårsjubilerande "vad var det jag sa"-upplaga. Gessen har ägnat många år åt att skriva om Vladimir Putin och en sak som hen inte tvekat om är att Putin en dag skulle starta ett stort krig. – Den logiska slutpunkten av hans politik har hela tiden varit ett krig, även om det var omöjligt att säga när det skulle inträffa. Det var uppenbart, bara han kunde hålla sig kvar vid makten tillräckligt länge. Det är Fredrik Wadström som träffar Masha Gessen. När den ryska invasionen av Ukraina inleddes rapp

Del 4 i serien är ett möte med den ryske författaren Arkadij Babtjenko. Hans bok "Rysslands förlorade seger" är en rasande uppgörelse med det Ryssland som han själv tvingades lämna för flera år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arkadij Babtjenkos senaste bok på svenska, “Rysslands förlorade seger” (2022), består till stora delar av texter skrivna under de första månaderna efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Men Babtjenko har längre varit en skarp kritiker av sitt hemland.Han varnade för många år sedan för att Ryssland slagit in på en väg som skulle leda till krig. Ingen trodde honom.– Om jag för tio år sedan skrev: kära vänner, det kommer att bli krig, nya arbetsläger och fascism så sa många jag känner: är du sjuk i huvudet? Du borde skrivas in på en psykiatrisk avdelning, säger Arkadij Babtjenko.– Nu har de kommit till insikt. Men det är så dags nu.Det är Fredrik Wadström som träffar Arkadij Babtjenko. De har mötts regelbundet genom åren ända sedan debutboken för 15 år seda

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under

Den brittiske musikern och Sverigefavoriten Lloyd Cole arbetar med sina multi-media-memoarer. Där kan man leta sig tillbaka 40 år i tiden och se och lyssna på hur alla hans låtar från debuten och framåt skapats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lloyd Cole slog igenom med debutskivan Rattlesnakes 1984. Brittisk, somrig pop som hamnade på topplistorna i Sverige. 1990 flyttade han till New York och startade en solokarriär och nu bor han i lilla Easthampton och har återförenats med ett par av musikerna i bandet The Commotions som han gjorde de tre första skivorna med.På midsommarafton kommer ett nytt album, "On Pain" och i höst åker han på turné till de brittiska öarna. Och så samlar han allt material, texter, foton och demoinspelningar från hela karriären på sin hemsida. Det ska bli som ett internet-museum, säger Lloyd Cole.Reporter: Björn Jansson

Mångsidig, modig och karismatisk: så skulle man kunna sammanfatta den amerikanska konstnären, musikern och berättaren Laurie Anderson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laurie Anderson är aktuell med en stor utställning i Stockholm, men det är långt ifrån första besöket i Sverige - ett land hon också har egna rötter i. I det här programmet av kulturredaktionens Mårten Arndtzén möter vi Laurie Anderson vid några olika tidpunkter i karriären, men får också höra om hennes uppväxt, buddhistiska tro och syn på mänsklighetens framtid.

Det förflutnas fragment vävs samman med samtiden hos två av konstnärerna i sommarens utställning på Havremagasinet i Boden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under paraplynamnet Kollektivet visar konsthallen Havremagasinet sju olika utställningar som berättar om solidaritet, kraften i samverkan och gemenskap.Två av konstnärerna väljer att lyfta glömda och gömda kvinnliga konstnärer och deras hantverk. Elina Juopperi vill bevara och inte förstöra och väljer att stapla vävda ranor till en kub som ska verka lika tung som Tony Smiths ikoniska stålkub från 1962.Kristina Müntzing söker i 1920-talsfotografen Ida Ekelunds glömda och gömda fotoskatt. Hon visualiserar minnet av det förflutna genom att skära sönder stora fotocollage där andra material vävs in.Reporter Helene Almhelene.alm@sr.se

Du känner dig iakttagen och tittar upp. Det är ett rådjur som tittar på dig mitt i staden. Möt gatukonstnären Klister-Peter som ligger bakom verket och hör historien om hur en stads personlighet sakta förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ser du när du är utomhus den här tiden på året? Förutom människor som njuter av försommaren kanske det är extra lätt att få syn på sånt som sticker ut lite från grönskan. Konstverk, placerade runt om i samhället, inte sällan utan att någon har beställt dem. Såna som oftast bara finns kvar ett litet tag innan de städas bort … I Stockholm finns det ett gatukonstverk som återkommit gång på gång i 24 års tid, en bild av ett rådjur som bokstavligt talat sett hur staden förändrats, uppklistrat på byggplank eller gatuskyltar.Under den tiden har nolltoleransen mot graffiti slopats och beställda offentliga konstverk kan i dag ha drag av graffiti och gatukonst, något som var otänkbart tidigare. Hela tiden har Rådjuret sett stockholmarna passera förbi.Vad ka

I skarven mellan 50-tal och 60-tal förändrades filmen. Plötsligt var det slut med stela skådespelare i konstiga miljöer. De nya filmerna var inspelade i verkliga miljöer med levande människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När de nya franska filmerna rullade in över biodukarna på 60-talet förstod alla att en ny tid började. Plötsligt var det slut med pappas film, stela skådespelare, dammiga miljöer intriger och krystade dialoger. Hädanefter skildrades livet på ett nytt sätt. La nouvelle vague varade visserligen bara ett drygt decennium, men den kom att ändra sättet att göra film på för alltid. Hur gick det till?P1 Kulturs Mikael Timm har under årens lopp mött många alla från François Truffaut och Claude Chabrol till Alain Resnais och Agnès Varda, samt många andra regissörer och skådespelare som var med. Nu dyker han ned i Franska nya vågen igen för att försöka förstå hur Fden ändrade filmen för alltid.

P1 Kultur har läst några av vårens trädgårdsböcker där bland annat klimatperspektivet är närvarande. Men även skrattet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De titlar vi tar upp handlar mer om blomsterfilosofi, kulturhistoria och trädgårdstankar än handfasta tips om odling. Men vi har också hittat en novell som lyckats utvinna humor ur livsstilsdrömmarna om hemodlad potatis och hemkokt skokräm.De böcker vi talar om är: "Låt det växa. Fyra noveller om odling och trädgård" från Novellix"En liten bok om vilda blommor" av Lisa Ising "Trädgård närmare naturen: Arts and Crafts och en vildare trädgård" av Nina Nordh "Trädgården" av Rebecca MalmsköldNina Asarnojnina.asarnoj@sverigesradio.se

Johannes Vermeer är 1600-tals konstnären som glömdes bort efter sin död för att sen segla upp som en av den nederländska guldålderns lysande stjärnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Johannes Vermeer är en av konsthistoriens giganter. Hans målningar av borgerliga nederländska interiörer och stadsvyer strålar av ljus och känslighet. De tar oss genvägen tillbaka till 1600-talet.Med målningar som "Flicka med pärlörhänge", "Vy över Delft", "Piga häller upp mjölk" och "Kvinna i blått som läser ett brev" så fortsätter han att hänföra nya generationer konstbesökare.Våren 2023 lyckas Rijksmuseum i Amsterdam låna ihop 28 av Johannes Vermeers 37 kända målningar. Det är första gången någonsin så många verk av Vermeer samlas i en retrospektiv utställning. Dessutom i landet där de en gång skapades.Samtidigt görs en stor utställning i staden Delft om Vermeers liv där. För det var i Delft han föddes, levde och sen dog vid 43 års ålder. I stort sett levde han hela sitt liv i kvarteren runt stadens centrala

Möt artisten och anarkisten Mattias Alkberg, som både gjort musiken och spelar Loranga i Norrbottensteaterns uppsättning av Barbro Lindgrens "Loranga, Masarin och Dartanjang". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som fembarnspappa och kulturarbetare känner han igen sig i berättelsens "lite slarviga pappa som hittar pengar här och där". Själv kom han i kontakt med Barbro Lindgrens böcker tidigt - slukade Mattias-böckerna, Jättehemligt och även vuxenböcker som Pris Valiant och Konsum.– Jag älskar allt Barbro Lindgren skrivit. Jag tycker att hon borde fått Nobelpris och blev jätteglad när hon fick Alma-priset.Alma-priset till Astrid Lindgrens minne är världens största pris för barnlitteratur, och Barbro Lindgren är en av två svenska författare som tilldelats det. Hennes bok Loranga, Masarin och Dartanjang skrevs med inspiration från hennes egen familj och kom ut 1969, samma år som Mattias Alkberg föddes.Reporter: Anton Bennebrant

Hon hyllades i Tyskland som ett "frökenunder" när hon slog igenom. Men fallet blev långt. Möt tyska författaren Judith Hermann, aktuell med boken "Hemma", i ett samtal om att resa sig på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den tyska författaren Judith Hermann slog igenom med dunder och brak med novellsamlingen "Sommarhus, senare" 1998.Hon hyllades i Tyskland som ett Fräuleinwunder - ett "frökenunder" och boken sålde i hundratusentals exemplar.Sedan ledsnade kritikerna och hon föll från piedestalen.Nu har hon återuppstigit och tagits till nåder av de tyska kritikerna med romanen "Hemma", en berättelse som påminner starkt om hennes egen livssituation.Det handlar om att fylla femtio, skilja sig och flytta ensam till havet.Kulturredaktionens Lina Kalmteg har träffat henne.Producent: Nina Asarnoj