Vetenskapsradion Forum

Den traditionella vinförpackningen är en glasflaska med naturkork, och de etiketter som finns på flaskorna kan säga mycket om vad det är för sorts vin vi köper. Ett dyrt vin har ofta en stram och sober etikett, medan ett billigt vardagsvin kan se betydligt mer okonventionellt ut. Men när glasflaskorna alltmer ersätts av andra sorters förpackningar, som tetror och bag-in-box, så krävs det en helt annan estetik för att sälja vinerna, berättar konstvetaren Karin Wagner. Dessutom handlar det om vår fascination för döden. I den nya boken Döden i medierna skriver en rad olika forskare om hur döden framställs i medier som film, tidningar, tv och internet. Bokens redaktör är medieforskaren Anja Hirdman, och tillsammans med sin kollega Michael Westerlund berättar hon om hur mediesamhället påverkar vår syn på döden. Programledare är Urban Björstadius.

En anonym man spränger sig plötsligt i luften bland människorna på gågatan i Stockholm. I skydd av mörkret siktar en ensam skytt på ovetande människor i Malmö. Judiska skolbarn blir utan förvarning mördade av en främmande man i Toulouse. Och så Breivik, som dyker upp till synes ur tomma intet, spränger de norska regeringskvarteren och sedan skjuter ihjäl 69 personer, mestadels tonåringar. De ensamma gärningsmännen är ofta svåra att upptäcka innan de begått sina brott. Men efteråt lyser spåren tydligt, ofta på Internet, och vi frågar oss hur polis och säkerhetstjänster kunde missa att upptäcka dem i tid. Problemet är att de spår de lämnar efter sig på chatforum och webbplatser ofta är fragmentariska. I ett forskningsprojekt på Totalförsvarets forskningsinstitut försöker man därför hitta metoder att upptäcka sådana här ensamma terrorister genom de spår som de lämnar efter sig på Internet, berättar forskarna Lisa Kaati och Pontus Svensson. Det finns också andra sätt att upptäcka presumtiva gärningsmän. Henrik Be

I en undersökning om vilka normer som råder vid Göteborgs universitet har det visat sig att många medarbetare anser att kvinnor saknar förmåga till abstrakt tänkande, att de hamnar på efterkälken i forskarvärlden på grund av hormonrubbningar i tonåren, att de är bättre på mjuka kvinnliga saker som exempelvis undervisning men att de inte kan bli excellenta forskare, ja, att de helt enkelt på grund av mentala begränsningar är olämpliga som forskare. Två av rapportförfattarna, Anna-Karin Wyndhamn och Anna Peixoto, ser detta som ett utslag av ett gammaldags forskarideal enligt vilket forskaren så helt ska slukas av sin uppgift att han inte kan lägga tid på hem, familj eller känsloliv. Det riskerar att begränsa forskningen eftersom bara en viss typ av människor då blir forskare, och universitetets rektor Pam Fredman tar frågan på stort allvar, även om hon inte tror att detta är ett problem bara vid Göteborgs universitet. Dessutom handlar det om att privata säkerhetsföretag blir allt vanligare i olika krigshärdar r

Varför löper en vaktmästare större risk att dö än en chef i samma jobbkorridor? Och varför kommer den ekonomiska krisen i Europa att göra många människor sjuka? Vetenskapsradion Forum Special handlar idag om hur sociala faktorer påverkar vår hälsa - och att var vi bor, hur mycket vi studerat och vad vi arbetar med faktiskt kan förlänga eller förkorta livet. Sir Michael Marmot, världsledande expert på folkhälsa, menar att politikerna bör ta sitt ansvar och minska klyftorna i samhället- eftersom detta bevisligen räddar liv. I Sverige finns också stora skillnader i hälsa mellan olika grupper - i Malmö skiljer det sju år i medellivsslängd mellan vissa stadsdelar. Där ser man nu över vad som kan göras för att förbättra situationen - men ännu har ingen utredning på nationell nivå gjorts, vilket Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi, är mycket kritisk till.

Under några dagar i augusti i fjol förvandlades brittiska städer till rena krigszoner. Bilar och byggnader sattes i brand, butiker plundrades- och en handfull människor dog. Över 15 tusen människor beräknas ha deltagit i upploppen, som är de värsta i Storbritannien sedan 1980-talet. När allt var över vägrade den brittiska regeringen att utreda vad som hänt. Det fick en ung reporter på tidningen The Guardian att ilskna till. Journalisten Paul Lewis hade själv bevakat upploppen från starten i norra London - och när han och hans kollegor läste en artikel om hur en tidning i Detroit samarbetat med samhällsforskare för att undersöka kravallerna som inträffade där på 60-talet så föddes idén till projektet "Reading the Riots". Paul Lewis tog kontakt med kriminologen Tim Newburn vid London School of Economics, och tillsammans utvecklade de en helt ny typ av modell för samhällsvetenskapliga undersökningar. På mindre än fyra månade djupintervjuades 270 personer som deltagit i upploppen och över 2,5 miljoner inlägg på

Vetenskapsradion Forum Special börjar idag i humaniorans vagga - den brittiska universitetsstaden Cambridge. Här går både studenter och forskare och är oroliga för hur den ekonomiska krisen i landet ska drabba deras ämne. Den brittiska regeringen har i den ekonomiska krisens spår tvingats till stora generella nedskärningar i hela samhället. Universitetssektorn har framförallt drabbats genom att finansieringssystemet gjorts om. Från och med i höst ska universitetens finansiering framförallt komma från höjda studentavgifter och inte statsbidrag. På vissa universitet kommer avgifterna bli uppåt tre gånger så höga – från dagens maxbelopp på drygt 30 tusen kronor kan det komma att kosta över 90 tusen kronor per läsår att studera vid ett brittiskt universitet. Oroliga röster höjs nu som menar att humaniorans traditionellt väldigt ställning i Storbritannien är hotad. Allt färre studenter kommer våga välja sådana ämnen när studierna blir dyrare, och istället satsa på naturvetenskap där vägen till jobb är rakare. De

I höst fattas ett beslut som berör över trettio tusen personers arbetsvillkor - och handlar om hur över trettio miljarder ska fördelas av skattebetalarnas pengar. Ändå är det ganska tyst både i riksdagen och i media om detta. I dagens specialprogram från Vetenskapsredaktionen undersöker reportern Therese Bergstedt ett av få områden där Sveriges politiker faktiskt tycks vara överens - nämligen forskningspolitiken. Inför regeringens forskningsproposition som presenteras i oktober och som ska gälla fyra år framåt så reder vi ut om det egentligen finns några större skiljelinjer mellan partierna - och varför media borde bevaka detta område hårdare. Dessutom försöker vi förstå varför just forskningspolitiken verkar vara en riktig klyschmagnet, där ord som "viktigt" , "samverkan" och uttryck som "Sverige som kunskapsnation" duggar tätare än ett sommarregn. Det ska också handla om politik och forskning - eller snarare om vad som händer när politikerna inte lyssnar på forskningen. Narkotikapolitiken är ett exempel,

Musik spelar en central roll i människors liv. Vissa av oss sjunger och spelar själva, andra bygger upp stora skivsamlingar, och många lyssnar på musik för att komma i rätt sinnesstämning. En del använder musiken som en slags självterapi, och ibland fungerar musiken som ett sätt att komma i kontakt med tillvarons mer existentiella sidor. Det säger musikforskarna Lars Lilliestam och Thomas Bossius vid Göteborgs universitet, som har forskat om vilken roll musiken spelar i människors liv. Även om vi alla uppskattar olika sorters musik så spelar den musik som vi lyssnade på i tonåren en särskilt viktig roll för oss. Ofta kan vi också minnas olika perioder i våra liv genom den musik vi lyssnade på - musiken blir helt enkelt ett slags soundtrack till våra liv. Dessutom handlar det om allemansrätten. De flesta svenskar tar den för given, men just nu hotas den från olika håll. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstad universitet, och i en färsk rapport till Naturvårdsverket beskriver han vad som krävs

Hårmode, författarskägg och blygdfrisyrer - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vårt förhållande till hår. Vårt hår och våra frisyrer kan säga mycket om vem vi är eller kanske vill vara, oavsett om det handlar om vårt huvudhår, ansiktshår eller kroppshår. Det här är något som har intresserat Nordiska Museet i Stockholm. På sin hemsida har de lagt upp vad de kallar för en hårwebb, där man kan berätta om sitt hår. Berättelserna kommer sedan att användas i den stora hårutställning som öppnar till hösten. En av de ansvariga för utställningen är Lena Kättström Höök, och i dagens program berättar hon om hur hårmodet har förändrats genom historien, om varför skägg har blivit så modernt bland dagens unga män och om hur kroppshår och könshår idag ses som något ohygieniskt bland många unga. Vi får också följa med till en salong i Stockholm som utför så kallad brasiliansk vaxning, en metod för att ta bort allt könshår, och så får vi höra om hur människohår en gång skulle rädda den svenska garn- och ylleindustrin.

Det är ju sportlovstider, och många passar på att röra på sig lite extra. Men mycket av det som förknippas med traditionellt friluftsliv har idag flyttat inomhus. Att klättra på klätterväggar, bada i äventyrsbad eller rent av åka skidor i skidtunnel är exempel på aktiviteter som på många sätt har frikopplats från naturupplevelserna. Vetenskapsradion Forum beger sig till Klätterhallen i Norrköping, där man kan ägna sig åt bergsklättring inomhus, för ett samtal med Klas Sandell. Han är professor i kulturgeografi och en av redaktörerna för den nya boken Friluftssport och äventyrsidrott, och i dagens program berättar han om hur traditionella friluftsaktiviteter förändras. Arbetarkultur, bakteriekultur, mångkultur, finkultur, företagskultur, världskultur och subkultur Ja, listan kan göras nästan hur lång som helst, så vad är egentligen kultur? Den frågan ger sig Johan Fornäs, professor i medie-och kommunikationsvetenskap, i kast med i boken Kultur som utkommer i dagarna, och som handlar om ett av världens mest mån

Trots att vi dagligen möter mängder av bilder i tidningar, på tv och internet, och trots att just bilder har en sällsynt förmåga att påverka oss känslomässigt och omedelbart, så är vi ändå inte särskilt bra på att tolka och analysera vad vi ser. När det gäller det talade ordet så har vi ju länge kunnat ta hjälp av retoriken, men nu kommer faktiskt en slags handbok i bildretorik. Det är retorikprofessorn Brigitte Mral vid Örebro universitet, som tillsammans med Henrik Olinder, som arbetar med kriskommunikationsfrågor på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och som undervisar i retorik vid Stockholms universitet, som har skrivit boken Bildens retorik i journalistiken. Vetenskapsradion Forum besöker Svenska Dagbladets redaktion i centrala Stockholm, där tidningens bildchef Joakim Ståhl berättar om hur tidningen arbetar med bilder. Dessutom handlar det om att många svenskar använder sociala medier som Facebook, Twitter och LinkedIn. De flesta ser det som ett bra sätt att hålla kontakt med vänner och bekant

Den här veckan infaller ju Alla Hjärtans Dag, och Vetenskapsradion Forum besöker därför de hundratals kärlekslås som nyförälskade par har satt fast på Västerbron i Stockholm. Dessutom handlar det om hur feministiska och queera porrfilmer försöker bli ett alternativ till traditionell porrfilm. För några år sedan började en ny tradition spridas i Sverige. På olika broar låste förälskade par fast hänglås med sina namn på. Nyckeln kastade de sedan i vattnet som ett tecken på evig kärlek. Den här ritualen kommer ursprungligen från Kina och har flera tusen år på nacken, men har under de senaste åren spridit sig blixtsnabbt över världen. Det berättar Lena Kättström Höök vid Nordiska Museet i Stockholm, som forskar om de här så kallade kärlekslåsen. Dessutom handlar det om porrfilmer som vill utmana traditionella könsroller och erbjuda alternativ till en förnedrande porrfilmsestetik. Filmvetaren Ingrid Ryberg disputerar i dagarna på en avhandling om queera, lesbiska och feministiska porrfilmer. De spelas ofta in som

Det har varit en turbulent tid inom politiken, och de politiska presskonferenserna har avlöst varandra. Politiker har mött journalister i snöglopp, på köpcentra och i partihögkvarter. Men kanske har den här typen av tillställningar börjat förlora sin betydelse för det offentliga samtalet. Det spår medie- och kommunikationsforskarna Ulla Moberg, Larsåke Larsson och Göran Eriksson, som i ett forskningsprojekt studerar just politiska presskonferenser i Sverige. Vi hör också socialdemokraternas Carin Jämtin och hennes pressekreterare Odd Guteland berätta om sina intryck av den senaste tidens turbulenta presskonferenser. Programledare är Urban Björstadius.

I 40 år har Alfons Åberg varit en helt vanlig liten kille som brottats med livets små och stora gåtor. Gunilla Bergströms böcker har älskats av generationer barn runt om i världen, och lagom till sin 40-årsdag blir Alfons också föremål för en vetenskaplig undersökning. Konstvetaren Annika Gunnarsson studerar i en färsk doktorsavhandling hur bilderna i böckerna om Alfons Åberg har gjort honom till den framgångsrika och berömda kille han är idag. Dessutom handlar det om vår bild av Orienten. Under 1800-talet reste svenska konstnärer och fotografer till Mellersta Östern och Nordafrika där de skildrade harem, beslöjade kvinnor, sultaner och moskéer. I bilderna som visades här hemma florerar fördomar och stereotyper, och Orienten sågs som det överlägsna Västerlandets motsats. Konstvetaren Tomas Björk är aktuell med boken Bilden av Orienten, och han säger att många av 1800-talets fördomar lever kvar än idag. Programledare är Urban Björstadius.

Under efterkrigstiden växte det svenska folkhemmet fram, ett folkhem som byggde på kollektivism och solidaritet. Paradoxalt nog skedde det samtidigt som Sverige blev ett bilsamhälle, vars främsta transportsätt ju är bilen, individualismens ikon. Än idag trängs bilarna i innerstäderna trots att det ofta går både snabbare och lättare att åka buss eller spårvagn. David Jansson är kulturgeograf vid Uppsala universitet och i ett nytt forskningsprojekt undersöker han vilken roll bilen spelat för svenskarna och i skapandet av det moderna Sverige. Han funderar på om svenskarna kanske har haft ett extra stort behov av en fredad, privat zon, om bilen är den plats där vi sluppit undan kollektivet och staten. Dessutom har det blivit dags för den tredje och sista delen i serien om den svenska visan med musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet. I veckans avsnitt handlar det om sextiotalet, ett årtionde då visan blev både populär och politisk, med kända namn som Fred Åkerström och Cornelis Vreeswijk. Programleda

När Årsta Torg i södra Stockholm byggdes i slutet av fyrtiotalet och början av femtiotalet var det Sveriges första kompletta förortscentrum, men idag är det färgerna och mönstren på fasaderna som sticker ut mest. Husen är målade i stora geometriska mönster i gult, grönt, svart och vitt. Mari Ferring är bebyggelseantikvarie och disputerade nyligen på en avhandling i vilken hon undersöker färgernas betydelse i arkitekturhistorien, och hur färgerna speglar samhällets förvandlingar, och hon säger att Årsta Torg är unikt. Under femtio- och sextiotalet fick färgerna sedan stryka på foten till förmån för arkitekturens former, men under sjuttiotalet kom en reaktion mot tegelväggar och vad man tyckte vad trista, grå betongmiljöer. Samhället förändrades och de ljusa färgerna blev åter populära. Dessutom fortsätter serien om den svenska vistraditionen, och den här veckan berättar musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet om 1930- och 40-talen, en storhetstid för vissången. Programledare är Urban Björstadius.

I Sverige har vi ett i stora delar gemensamt kulturarv som är ganska lätt att göra till en del av sin egen kulturella identitet. Vi kan besöka förfäders gravar från förhistorisk tid, diskutera var Svea rikes vagga låg eller åka Vasaloppet till minne av en kung på 1500-talet. Men många länder har förstås ett mer komplicerat kulturarv att hantera, och vad betyder det för känslan av nationell identitet och samhörighet? Vetenskapsradion Forum besöker ett land som startade som en straffkoloni, som förföljt sin urbefolkning och som ända fram till 1970-talet bara tillät vita invandrare - Australien. Dessutom startar en ny serie om visor. Under några veckor framöver berättar sångpedagogen och musikvetaren Marita Rhedin vid Göteborgs universitet om den svenska vistraditionen, och det första avsnittet handlar om visan vid förra sekelskiftet. Programledare är Urban Björstadius.

Så här i juletid är det många barndomsminnen som väcks till liv när vi känner dofterna av gran och kryddnejlika. Människans förmåga är unik när det gäller att minnas episoder och tänka tillbaka på enskilda händelser, och ofta väcks minnena till liv genom olika ledtrådar som ljud, bilder och lukter. Välkänt är ju hur huvudpersonen i Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt plötsligt minns olika händelser från barndomen då han känner doften och smaken av lindblomste och madeleinekaka, och ny forskning visar att just luktsinnet kan föra oss tidigt tillbaka i livet. Det berättar psykologiforskarna Johan Willander och Kristina Karlsson. Dessutom handlar det om detektivernas detektiv. Nu är han nämligen här igen, Sherlock Holmes, i nya filmen Sherlock Holmes - A game of Shadows. I 124 år har han underhållit och fascinerat oss, men också ständigt omformats, så frågan är vem Sherlock Holmes egentligen är idag? Vår reporter Tobias Svanelid tog med sig Sherlock Holmesexperten Mattias Boström för att se den nya

I veckans program får vi traditionsenligt tips om böcker att lägga under granen, och så hör vi en intervju med etnologiprofessorn Åke Daun om hans nya bok Dömd till konsumtion av sinnesintryck. De böcker som nämns i programmet är: Clint Eastwood av Michael Tapper (Historiska Media) Dömd till konsumtion av sinnesintryck. Bidrag till modernitetens historia av Åke Daun (Stockholms universitets förlag) Filosoferna. Det västerländska tänkandet sedan år 1900 av Svante Nordin (Atlantis) Handen och hjärnan. Från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden av Göran Lundborg (Atlantis) Hemingway. En betraktelse av Nils Erik Forsgård (Söderströms Atlantis) Korvboken. Hjälpreda och kulturhistoria av Karl-Olov Arnstberg & Anders Björklund (Carlssons) Ledstången i mörkret. Texter om Tomas Tranströmer av Niklas Schiöler (Carlssons) Lunds universitets kokbok av Johan Stenström och Per Lindström (Atlantis) Monster av Micael Dahlén (Volante) Ostindiskt av Lars Sjöberg & Ursula Sjöberg (Norstedts) Rosa. Den farliga fär

Vissa platser är betydligt mer utsatta för brott än andra. De kallas för hot spots och enligt ny forskning så finns de i de flesta svenska städer. Fredrik Marklund är utredare vid Brottsförebyggande rådet och han säger att det finns goda förutsättningar för polisen att koncentrera sitt arbete mot just de här platserna. Vetenskapsradion Forum följde med Stockholmspolisen ut i fredagsnatten till en av Stockholms hot spots, Liljeholmstorget, och vi hör helginsatsledaren Andreas och analytikern Lena Svensson berätta om hur Söderortspolisen arbetar för att förebygga brott där. Under senare tid har vi kunnat bevittna hur folk i länder som Tunisien, Egypten och Libyen har störtat diktatorer i sin kamp för demokrati. Inom statsvetenskapen har man tidigare betonat att sådana här demokratiseringsprocesser tar lång tid att genomföra. Ny forskning ställer dock detta på huvudet - i själva verket går övergången från diktatur till demokrati på drygt två år. Det är tre forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid