Vetenskapsradion Forum

Om den livsfarliga färgen rosa och om de svenska torpen. Med Urban Björstadius.

Som alla stora städer har Stockholm förändrats snabbt. Ofta tänker vi då på segregation och socialt utsatta bostadsområden, men den andra sidan av segregationen är den så kallade gentrifieringen. Gamla slitna arbetarstadsdelar renoveras och befolkas idag av betydligt mer välbeställda människor, en utveckling som också känns igen från andra städer, som exempelvis stadsdelen Haga i Göteborg. Elisabeth Lilja vid Stockholms universitet skriver i den nya boken Den segregerade staden om tre gentrifierade stadsdelar i Stockholm - kvarteret Järnlodet på Östermalm, Volontären i Vasastan och Pyramiden på Södermalm, och hon säger att gentrifieringen leder till att stadsdelarna utvecklar allt mer egna identiteter. Dessutom handlar det om korvens etnologi och kulturhistoria. Korven har ju på senare tid genomgått samma utveckling som vin, whiskey, kaffe, choklad och surdegsbröd - från att ha varit en anonym bruksvara har den blivit trendig och föremål för kännares och finsmakares intresse. Idag är det helt rätt igen att st

När skuldkriser och politisk turbulens sätter EU-samarbetet på prov kan olika symboler komma väl till pass för att påminna om den ursprungliga tanken med EU. Det finns mängder av både officiella och inofficiella symboler som ska verka för att stärka känslan av samhörighet i Europa, och bland de officiella märks exempelvis mottot, hymnen, Europaflaggan, europengarna och Europadagen. Johan Fornäs är professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och i sin kommande bok Signifying Europe skriver han om hur den europeiska identiteten uttrycks i olika symboler, symboler som kan avslöja en hel del om den europeiska självbilden. Dessutom handlar det om en hittills ganska okänd bild av Afghanistan. Under lång tid har ju så gott som all medierapportering därifrån handlat om krig och elände, om talibaner och kvinnoförtryck. Men Afghanistan är också sedan många tusen år en knutpunkt mellan olika världsdelar, kulturer och religioner. Länge trodde man att konstskatterna och de arkeologiska fynden från Afghanistans långa h

För de flesta barnfamiljer ser fredagskvällarna ut på ungefär samma sätt - något lite extra och barnvänligt på middagsbordet, något familjeprogram på tv och så lite chips till det. Fredagsmyset har blivit ett begrepp bland barnfamiljer så till den grad att man kan tala om en modern rit. Det menar etnologen Charlotte Hagström vid Lunds universitet, och hon säger att fredagsmysets funktion är att markera övergången från arbetsvecka till helg. Dessutom handlar det om oss som konsumenter och våra köpbeteenden. Kanske tänker du att du är en medveten och upplyst konsument som bara köper just det du behöver och vill ha, men riktigt så enkelt är det antagligen inte. Som konsumenter styrs vi nämligen av en mängd psykologiska fenomen, varav en av de starkaste kallas för förlustaversion. Det innebär enkelt uttryckt att vi avskyr förluster mer än vad vi älskar motsvarande vinster. Richard Wahlund, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, berättar om vad det får för konsekvenser. Programledare är Urba

Vår kultur är genomsyrad av mord. Mord i verkligheten på tv och i kvällstidningarna, och mord som underhållning på film och i böcker. Att mörda är att gå över en absolut gräns, och mord är därför något som har en förmåga att ständigt fascinera oss. Mördarna har i många fall blivit kändisar och celebriteter som människor beundrar och skriver kärleksbrev till. Det säger Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan i Stockholm och aktuell med sin nya bok Monster. Han har besökt fem av vår tids mest ökända mördare på tre olika kontinenter - danske Peter Lundin som mördade sin mamma och några år senare också sin sambo och hennes två barn, Wayne Lo, den förste som genomförde en så kallad skolmassaker, seriemördaren Dorothea Puentes som grävde ner sina offer i den egna trädgården, sektledaren och massmördaren Charles Manson, och så japanen Issei Sagawa som, efter att han avtjänat straffet för att ha mördat, styckat och ätit upp en holländsk kvinna, bland annat gjort sig känd som matrecensent hemma i Japan. Issei Sag

Under senare tid så har det svenska kungahuset varit omdebatterat med skriverier om kaffeflickor och rykten om bilder på kungen tillsammans med lättklädda kvinnor. Samtidigt blev kronprinsessan Victorias giftermål en enastående succé för Hovet, och just sådana händelser är viktiga för kungahuset som ju inte kan använda sig av traditionell marknadsföring. En annan sådan möjlighet ges genom de kungliga kortegerna - ståtliga hästanspända ekipage med ryttare och kuskar kan ses som en slags special events med syfte att marknadsföra monarkin. Det säger Gösta Kylsberg som nyligen disputerade i företagsekonomi på en avhandling om det kungliga Hovstallet. Rykten om kungars handel och vandel är nu inget nytt, det har genom historien tisslats och tasslats om alla våra regenter. Ebbe Schön är aktuell med en nyutgivning av sin bok Kungar, krig och katastrofer, vår historia i sägen och tro, i vilken han bland annat skriver om de rykten som människor har berättat om våra regenter. Programledare är Urban Björstadius.

Arkitektur väcker ofta starka känslor. Titt som tätt debatteras olika miljöer och byggnader som anses fula och ibland rent av omänskliga. Säg den stad som inte har ett miljonprogramsområde, ett kalt och öde torg eller ett kontorskomplex i vad som lite föraktfullt brukar kallas modern arkitektur. Vissa miljöer och byggnader får oss att känna obehag, medan andra får oss att trivas och må bra. Nu kan modern hjärnforskning hjälpa till att förklara de här känslorna. Genom att använda sig av neurovetenskapen får arkitekterna helt nya verktyg i sitt arbete, och det visar sig då att barndomen får en central betydelse. Det vi upplever tidigt i livet påverkar nämligen hur hjärnan utvecklas, och de första fem åren är särskilt viktiga - våra tidigaste upplevelser av arkitektur väcker känslor hos oss även som vuxna. Det berättar arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson. Dessutom handlar det om den intolerans mot oliktänkande som utvecklas i grupper som vill förändra samhället. Emma Bäck är forskare i socialpsyk

Om datorspelande mammor och om 1695 års psalmbok. Med Urban Björstadius.

Nyligen avslutades Bokmässan i Göteborg där besökarna kunde fynda böcker och lyssna till olika seminarier. Den stora attraktionen för många var nog ändå att få träffa kända författare i verkliga livet. Författare har nämligen blivit kändisar som behöver sitta i TV:s morgonsoffor eller medverka i Lets Dance för att kunna sälja sina böcker. Men vad betyder mediebilderna av författarna för våra läsupplevelser av deras böcker? Vi hör Jan Guillou, en av Sveriges mest kända författare, i ett samtal med litteraturvetarna Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid, aktuella med boken Författaren som kändis. Dessutom handlar det om våra schablonbilder av olika åldrar. Att vi förväntar oss att unga och äldre ska bete sig på vissa sätt får konsekvenser både för oss själva som individer och för samhället och kan lätt leda till ett slags självuppfyllande profetior - vi beter oss som vi tror att det förväntas att vi ska bete oss. Det säger Anna-Liisa Närvänen och Janicke Andersson, två av författarna till den nya boken Att leva m

De svenska pilsnerfilmerna var omåttligt populära under 30- och 40-talet, och ofta spelar hembiträdena avgörande roller i filmerna. Man kan rent av tala om en egen genre, en slags hembiträdesfilmer. Under den här perioden diskuterades den så kallade hembiträdesfrågan livligt i samhället, Sverige höll på att bli ett modernt land och hembiträdena framstod allt mer som en rest från det förflutna. Ulrika Holgersson vid Lunds universitet berättar att pilsnerfilmernas hembiträden fick en viktig roll som medlare mellan olika samhällsklasser när ett nytt Sverige växte fram. Populärkulturen svämmar över av historier där sådant som skulle kunna kallas paranormalt förekommer. I filmer och böcker är ingredienser som tankeläsning, sanndrömmar och kontakt med de döda stoff som lockar och säljer. Men när paranormala fenomen upplevs som äkta och verkliga i vardagen, då blir det något helt annat. Sådana upplevelser håller människor helst för sig själva, trots att hälften av svenskarna anser sig ha haft paranormala upplevelser

Deckare i alla dess former har ju kommit att bli en av vår tids största kulturella fenomen. Förutom att genren kan säga en hel del om vår samtid så har den också ofta använts som ett redskap för samhällskritik. Nyligen disputerade filmvetaren Michael Tapper vid Lunds universitet på en avhandling om svenska polisberättelser i roman och film mellan 1965 och 2010. Att avhandlingen med titeln Snuten i skymningslandet tar avstamp i just året 1965 är ingen tillfällighet. Det var nämligen året då Maj Sjöwall och Per Wahlöö debuterade med sin serie Roman om ett brott, som bland annat genom sin samhällskritik innebar en brytning med den tidigare deckartraditionen, och som kom att bli stilbildande för svenska deckare ända fram till våra dagar. Dessutom handlar det om hur de ord vi väljer när vi pratar och skriver kan avslöja vad vi egentligen tycker och tänker. Marie Gustafsson Sendén är forskare i socialpsykologi vid Stockholms universitet och hon har genom att dataanalysera hundratusentals olika nyhetstexter kunnat s

Clint Eastwood är flerfaldigt Oscarbelönad och är idag en högt aktad skådespelare och regissör, men så har det inte alltid varit. Han började sin karriär som cowboy i olika spagettiwesterns och spelade senare polis i filmerna om Dirty Harry. Han har älskats av många men också föraktats av andra, och är idag närmast att betrakta som ett kulturfenomen. Filmvetaren och filmrecensenten Michael Tapper är aktuell med den första svenska biografin om Clint Eastwood, och han karakteriserar Clint Eastwood som en mytologisk hjälte med rötter långt bak i historien. Nyligen hade filmen Jägarna 2 premiär, en uppföljning till Jägarna som hade premiär 1996 och som blev mycket uppmärksammad för sin bild av den norrländske mannen. Vetenskapsradion Forum tog med Hillevi Ganetz, professor i genusvetenskap, på en visning av filmen för att försöka besvara frågan - hur ser mansbilden ut i Jägarna 2? Programledare är Urban Björstadius.

Höstterminen har ju börjat i landets alla skolor, och för många elever innebär det att de har en lång höst framför sig med mycket läxor. Många tar läxorna för givet och det finns en utbredd föreställning av att de är något bra, att de gör att eleverna lär sig mer. Men det finns inga säkra internationella forskningsresultat som visar det, tvärtom kan de i vissa fall göra mer skada än nytta. Förutom att de är en ständig källa till stress för eleverna och konflikter i hemmen, så kan de förstöra motivationen för de elever som kommer från svaga hemmiljöer eller som har svårt att klara av skolarbetet. Det säger Ingrid Westlund, läxforskare och docent i pedagogik vid Linköpings universitet. Dessutom handlar det om hur du kan avslöja felaktiga vittnesuppgifter. Psykologiprofessorn Torun Lindholm har i sin forskning visat att sättet ett vittne beskriver en händelse på kan avslöja om vittnet minns rätt eller fel. Programledare är Urban Björstadius.

Att bege sig ut på pilgrimsvandring till en helig ort har människor gjort i långa tider. I det medeltida Europa växte till exempel särskilda pilgrimsleder fram till Jerusalem, till Rom och till aposteln Jakobs grav i spanska Santiago de Compostela. De här pilgrimsvandringarna upplever just nu en slags renässans, och hundratusentals människor ger sig varje år ut på vecko- och månadslånga vandringar längs Sydeuropas pilgrimsvägar. Men också i de svenska fjällen vandrar tusentals människor - själva gåendet eller vandrandet verkar vara något som ger alldeles speciella upplevelser och erfarenheter. Dessutom får vi följa med till Island så här tre år efter den isländska finanskraschen som gav eko över hela världen. En hel nation stod på randen till konkurs och många islänningar förlorade både sina besparingar och sin tro på framtiden. Idag har både den urgamla isländska sagaskatten och ett splitternytt konserthus blivit viktiga kulturella stöttepelare när Island försöker reparera sin sargade självbild. Programledar

I sommar kommer en ny Smurf-film upp på biograferna och den här gången har de små blå figurerna förirrat sig till New York. Men i serieböckernas värld lever smurfarna i små svamphus någonstans i skogen och håller sig långt borta från människorna. Smurfarnas samhälle är egentligen arketypen av en totalitär utopi, med drag som både påminner om stalinismen och nazismen. Det hävdar den franska statsvetaren Antoine Bueno som just har gett ut en samhällsvetenskaplig analys av Smurfarna. Boken har mötts av ett ramaskri, smurfälskare är helförbannade och Antoine Bueno berättar att han till och med har blivit hotad fysiskt. Anna Trenning-Himmelsbach rapporterar från ett ovanligt smurfigt bråk i Frankrike. Sommaren står ju för dörren och allra närmast väntar midsommar. Många kommer då att gå ut och plocka blommor att lägga under kudden för att drömma om vem de ska gifta sig med, kanske ovetande om att de då ingår i en lång tradition av kärleksmagi som århundraden igenom har blommat ut under den magiska midsommarnatten.

Vad är dina böcker värda för dig? Ja, sannolikt är några av dem om inte omistliga så i alla fall värda betydligt mer än vad som står på prislappen. Vissa böcker har kanske förändrat ditt liv och din person för alltid, och deras värde går nog inte att uppskatta i strängt ekonomiska termer. Det här är något som intresserat företagsekonomen Pamela Schultz Nybacka, som nyligen disputerade på en avhandling där hon går till botten med böckers och läsandets olika värden. Hon efterlyser ett nytt sätt att se på böckers värde och lanserar därför begreppet bokonomi för att beskriva böckernas särställning. Dessutom besöker vi världens nordligaste mångmiljonvilla som samtidigt är en riktig kulturskatt. Den finns på Spetsbergen på 79 grader nord och har bland annat använts av polarhjälten Roald Amundsen under 1920-talet. Nu är den renoverad tillbaka till det skick den hade vid tiden för de berömda nordpolsexpeditionerna, och Roger Jacobsen, direktör på Kingsbay i Ny Ålesund, guidar oss runt. Programledare är Urban Björstad

Till Kamratpostens insändarsida har barn och ungdomar länge kunnat vända sig med sina funderingar och frågor. De skriver om allt från kärleksbekymmer till mobbing, och här kan man som vuxen verkligen få en inblick i vad barn tycker och tänker. Varje förälder som någon gång försökt förhöra sig om hur barnens skoldag varit vet ju att svaren ofta inte är särskilt uttömmande. Pedagogen och forskaren Catharina Hällström har gått tillväga på ett annat sätt - hon har helt enkelt lusläst insändarsidan i tidningen Kamratposten. Den amerikanska kulturen är genomsyrad av bilder av stora, starka män - tystlåtna hjältar som utforskar nya okända områden i rymden eller i vilda västern. Men under slutet av 1900-talet så började det dyka upp helt nya män i amerikansk litteratur och film, män som tog sin roll som pappa på allvar och som försökte hitta en ny, modern fadersroll. På så sätt kan man paradoxalt nog säga att de ingår i den amerikanska traditionen av män som utforskar nya, hittills oupptäckta områden. Det säger Helen

I tusentals år har det gyllene snittet legat till grund för konst, arkitektur och foto. Begreppet syftar på idén att det finns ett slags ideala proportioner som går att räkna sig fram till, och det gyllene snittet anses ligga till grund för pyramiderna, Parthenontemplet och Leonardo da Vincis målningar. Nu har ett samband mellan det gyllene snittet och det fjärde hyllplanet i IKEA:s bokhylla Billy upptäckts. Socialantropologen Johan Lindquist och konstnären John D. Freyer ligger bakom upptäckten som kan avslöja mycket om människors strävan efter identitet och estetisk harmoni. Dessutom handlar det om burkar och kartonger i barnlitteraturen. Litteraturvetaren Martin Hellström berättar om vad förpackningarna i Pippi Långstrump och Mumindalen kan säga om våra tiders konsumtionsmönster. Programledare är Urban Björstadius.

I den radikala tidskriften Spektrum föddes under 1930-talet tankar och idéer som vi i efterhand kommit att förknippa med den svenska modellen, folkhemmet och modern svensk kultur- och arkitekturhistoria. I kretsen kring Spektrum fanns namn som Karin Boye, Gunnar Ekelöf och Alva och Gunnar Myrdal. De arbetade tillsammans och flera av dem delade också bostad i ett kollektiv. De drömde om ett nytt, rättvist och förnuftigt Sverige. Men samtidigt skakades gruppen av kärleksaffärer, triangeldramer och konflikter, och i omvärlden tornade mörka moln upp sig i form av Kreugerkraschen och nazismens frammarsch. Litteraturprofessorn Johan Svedjedal är aktuell med en bok om Spektrum och den svenska drömmen. I många operor är döden högst närvarande och får ofta avluta hela föreställningen. Nu är inte operan den enda konstformen där döden då och då dyker upp men operan är kanske den konstform där döden har sin mest naturliga plats och passar bäst in. Det menar Johan Stenström som är professor i litteraturvetenskap vid Lunds

Mästerdetektiven Sherlock Holmes är mer inne än på länge. I färskt minne har vi till exempel BBC-serien med en nutida Sherlock Holmes, och i höst kommer ytterligare en Sherlock Holmes-film på bio med Noomi Rapace i en av de kvinnliga rollerna. Men i år är det också 120 år sedan Sherlock Holmes avlivades av sin skapare Arthur Conan Doyle som, trött på sin populäre detektiv, lät honom utkämpa en dödlig kamp i Schweiz med professor Moriarty. Mats Carlsson-Lenart reste i världens mest kände detektivs fotspår, till vattenfallet där Sherlock Holmes drunknade - eller gjorde han verkligen det? Dessutom handlar det om den potentiella miljardmarknad som finns på våra museer och i våra arkiv. Under en träff i riksdagshuset i förra veckan diskuterades hur vårt kulturarv kan omsättas i en ny lönsam marknad genom att foton, journalfilmer, databaser och kartor digitaliseras på ett sådant sätt att privata entreprenörer kan utveckla olika mobil- och webbtjänster. Institutionerna sitter på en guldgruva som snart kanske finns i