Vetenskapsradion Forum

På lördag samlas en stor del av svenska folket framför TV:n för att följa årets upplaga av Eurovision Song Contest, där jurygrupper och tittare i Europa röstar fram rätt låt. Och som av en händelse sammanfaller det här röstandet med omvalet till Västra Götalandsregionen på söndag, så Vetenskapsradion Forum utreder därför vilka likheter som finns mellan att rösta om musik och att rösta om politik. Dessutom handlar det om svenska folksägner. Folkloristen Bengt af Klintberg som skrivit flera böcker om moderna vandringssägner, så kallade klintbergare, har nyligen gett ut en bok i vilken han kartlagt och katalogiserat över 1800 äldre svenska folksägner. Det är ett pionjärarbete, inte minst med tanke på att han påbörjade arbetet redan som ung folklorist och avslutar det först nu, nästan 50 år senare. Programledare är Urban Björstadius.

Att välja namn till sina barn är en delikat uppgift. Det ska vara unikt, det ska låta vackert och det ska gärna säga något om vem barnet är - och kanske också om vilka föräldrarna vill vara. En liten Carl Philip sänder helt enkelt andra signaler än en Conny eller en Benny, och namnvalet lägger ju grunden för barnets identitet eftersom omgivningen kommer att dra slutsatser om barnet utifrån dennes namn. Emilia Aldrin forskar om föräldrars namnval, och i dagens program berättar hon om varför äldre och högutbildade föräldrar döper sina barn till Nils eller Love snarare än till Neo eller Logan, och om vilka konsekvenser namnvalen får senare i livet. Dessutom handlar det om den nya trenden att sätta en individuell prägel även på den andra änden av livet. Både nationellt och internationellt är tendensen nämligen tydlig och klar, allt fler väljer ett sista, värdigt avsked i form av en personligt utformad begravning. I Sverige kan jägaren idag begravas i en kamouflagemönstrad kista, och den segelintresserade i en blå

En av västvärldens vanligaste arbetsplatser är kontoret, och hur kontoret ser ut påverkar naturligtvis dem som jobbar där. Arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson har kunnat visa att själva kontorstypen påverkar allt från hälsa och sjukfrånvaro till trivsel och tillfredsställelse med arbetet. Hon har även sett att Sveriges vanligaste kontorstyp, det mellanstora kontorslandskapet, också är det sämsta. För företagen finns det naturligtvis pengar att tjäna på en bra kontorsmiljö - personal som mår bra är på jobbet och gör bra ifrån sig och pratar dessutom väl om företaget. Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur kontoren påverkar oss, och om hur vi kan påverka kontoren. Dessutom har det blivit dags för fjärde och sista delen i serien om deckare. Litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman är aktuella med boken Kriminallitteratur, och i dagens avsnitt berättar de om varför deckare är så omåttligt populära idag. Programledare är Urban Björstadius.

Vi befinner oss i påsktider och som vanligt kommer vi att få återstifta bekantskapen med påskeldar, påsksmällare och små söta påskkärringar. Men även om det går att spåra många sådana här sedvänjor tillbaka till forna tiders folktro om häxor, så är det ett annat mycket mer genomgripande fenomen som levt kvar sedan häxprocessernas tid. Folklivsforskaren Ebbe Schön säger att de psykologiska och sociala mekanismer som gjorde att vi förr brände häxor på bål idag tar sig uttryck i vuxenmobbning, ryktesspridning och syndabockstänkande, och han ser som en viktig uppgift för folklivsforskarna att uppmärksamma de här fenomenens historiska rötter. I serien om deckare berättar litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman om kvinnliga detektiver i deckarlitteraturen, en traditionellt sett maskulin genre. Programledare är Urban Björstadius.

När man pratar om kärnkraftverk är det ofta riskerna som står i fokus, inte minst idag med kärnkraftsolyckorna i Japan och 25-årsminnet av Tjernobyl i färskt minne. Konstvetaren Fredrik Krohn Andersson intresserar sig dock för helt andra sidor, han forskar om kärnkraftverkens arkitektur. När de svenska kärnkraftverken planerades så symboliserade de den ljusnande framtiden, de stod för en aldrig sinande energi som skulle finansiera välfärdsbyggandet. Det skulle också synas på kärnkraftverken där de tronade som futuristiska, kraftfulla skapelser i landskapet. Dessutom fortsätter serien om deckare i litteratur och på film, och i dagens avsnitt berättar litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman om detektiven som vetenskapsman, och om vetenskapsmannen som detektiv - det handlar om vetenskapens roll inom deckargenren. Programledare är Urban Björstadius.

På Stureplan i centrala Stockholm finns mängder av populära krogar och restauranger, och trots långa köer, dyra drinkar och otrevliga vakter så fortsätter gästerna att strömma till. Nu visar en ny uppsats att just den bristande servicen är en del av framgångsreceptet för de trendiga Stureplanskrogarna. Kristian von Seth och Nicole Rosvall har skrivit en magisteruppsats i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring om Stureplanskrogarna, och de säger att den dåliga servicen får de utvalda gästerna att känna sig exklusiva. De så kallade VIP-gästerna kan till och med känna större njutning i vetskapen om att andra gäster blir sämre behandlade eller helt nekas inträde. Dessutom handlar det om deckare, en genre som bara blir allt populärare både på film, på tv och i böcker. I dagarna utkommer boken Kriminallitteratur av Kerstin Bergman och Sara Kärrholm, och i en ny serie i Vetenskapsradion Forum tar de ett helhetsgrepp om deckargenren. Programledare är Urban Björstadius.

Jordbävningen i Stilla havet med den efterföljande tsunamin och de därpå havererade kärnkraftsverken i Japan har än en gång påmint oss om att livet inte är riskfritt. Hur vi människor förhåller oss till sådana här risker skiljer sig dock åt mellan olika människor. Till exempel är vi mer riskbenägna som unga och blir försiktigare när vi blir äldre, och i allmänhet tar män större risker än kvinnor. Människor som har erfarenhet av naturkatastrofer, till exempel jordbävningar och tsunamis, uppfattar andra risker, som terrorism och klimatförändringar, som större än de som inte har sådana erfarenheter. Det säger sociologen Anna Olofsson som är föreståndare för Mittuniversitetets risk och krisforskningscentrum i Östersund. Dessutom handlar det om betydligt lugnare platser, nämligen förbisedda platser. Förbisett heter en bok som kom för några månader sedan och i vilken etnologerna Niklas Ingmarsson och Robert Willim tillsammans med fotografen Martin Magntorn utforskar parkeringsplatser, rivningstomter och busskurer.

Fabler har i alla tider varit populära och även om fablerna nu för tiden mest är en genre för barn så går traditionen långt tillbaka. Mest kända är väl Aisopos fabler som nu kommer i en utgåva av den sydafrikanske författaren Beverley Naidoo. De sexton fabler som hon återberättar låter hon utspelas i Afrika, hon hävdar nämligen att Aisopos sannolikt inte var grek utan afrikan. Litteraturvetaren och fabelforskaren Erik Zillén reder ut begreppen i fablernas värld. I veckan öppnar den nakna och ocensurerade utställningen Lust & Last på Nationalmuseum i Stockholm. Här visas för första gången tavlor som förr ansetts så oanständiga att de inte kunnat visas. Vetenskapsradion Forum begav sig till Nationalmuseum där Eva-Lena Bergström visar runt på utställningen. Programledare är Urban Björstadius.

Ett fenomen som länge har förbryllat människor är att vårt barnafödande verkar vara säsongsbetonat. För trehundra år sedan föddes flest barn i början av året, och länge trodde man att det berodde på att människor blev mer fruktsamma på våren. Sedan infördes sommarsemestern och semestersexet gjorde entré, vilket försköt födelsesäsongen några månader framåt. Nu för tiden verkar barnafödandets säsonger till stora delar ha försvunnit, och en möjlig förklaring till det kan vara att det inte alltid blir barn när vi har tänkt oss, särskilt inte som många kvinnor numera är lite äldre när de skaffar sitt första barn. Anna Trenning-Himmelsbach rapporterar om en ny franska studie som gått till botten med fenomenet. Dessutom analyseras hjältarnas tal på film. I moderna storfilmer är det nästan obligatoriskt att den goda härföraren håller ett känsloladdat tal inför det avgörande slaget mot fienden. I filmer som Independence Day, Braveheart och Kingdom of Heaven är det ofta hjältens tal till folket eller till sina trupper

Med anledning av att det är 25 år sedan Olof Palme sköts till döds sänder Sveriges Radio flera program om Palmes politiska gärning, och i Vetenskapsradion Forum handlar det om hans relation till medierna. Palme var ju en i högsta grad medialiserad politiker - han utnyttjade medierna för att få ut sitt budskap, han var ofta debatterad i medierna, men han var också emellanåt utsatt för olika kampanjer. Gunnela Björk är historiker verksam vid Örebro universitet och författare till boken "Olof Palme och medierna". Hon säger att Palme var en central person i de förändringar som präglade mediesituationen under mitten av 1900-talet, inte minst när det gäller förhållandet mellan medier och politiker. Programledare är Urban Björstadius.

Lycka kan inte köpas för pengar, ja, vem har väl inte nickat instämmande till det påståendet? Kanske är uttrycket också alldeles sant - även om det är lika sant att ett par miljoner på banken definitivt ger den valfrihet och trygghet som många längtar efter. Det vet sociologen Anna Hedenus, som i början av mars disputerar vid Göteborgs universitet på en avhandling om hur svenskar hanterar sina liv efter storvinsten. Hon säger att för de allra flesta så fortsätter livet som förut, och flera av dem fortsätter till och med att köpa lotter eller spela på tipset i hopp om att än en gång vinna en storvinst. Vid förra sekelskiftet växte Stockholm rekordsnabbt. Stadsdelar ritades om, befolkningsmängden fördubblades, och 1897 fanns det fler telefoner per invånare än i New York. Stockholm hade helt enkelt blivit en storstad. Den här utvecklingen satte också sina spår i litteraturen när dåtidens författare försökte fånga moderniteten och storstadens puls i sina böcker. Det uppstod en ny genre, en stockholmslitteratur, s

De svenska folkbiblioteken har en alldeles speciell plats i våra hjärtan, vilket märks inte minst nu när deras framtida roll debatteras ivrigt - det är starka känslor som rörs upp. Dels handlar det om vad ett bibliotek är eller ska vara, är de främst förvaringsplatser för tryckta pappersböcker eller bör de också erbjuda e-böcker, internetuppkoppling, film, datorspel och musik? Dels handlar det om bibliotekens driftsformer, är det kommunerna som ska driva dem och garantera ett visst utbud eller kan de utvecklas genom nya ägandeformer? Och vad händer egentligen med våra bibliotek när vi alla snart kan nå all världens böcker digitalt, hemma framför datorn. Vetenskapsradion Forum beger sig till Dieselverkstan, ett bibliotek i Nacka som sedan några år drivs som ett personalkooperativ. I Nacka ska nu alla kommunala bibliotek upphandlas, vilket har väckt debatt långt utanför kommungränserna, och vi hör Dieselverkstans Margareta Swanelid, Erik Peurell på Kulturdepartementet och litteraturprofessorn Johan Svedjedal. D

Den var länge en förbjuden religion som fick utövas i det fördolda, och de flesta av oss förknippar den mest med zombies och dockor att sticka nålar i. År 2003 blev den dock officiellt erkänd som nationell religion på Haiti. Museiintendenten Michael Barrett guidar runt på Etnografiska museets nya utställning om Vodou, slavarnas religion som utövas med hjälp av magi och kontakt med andevärlden. Dessutom handlar det om sexualitet och erotik i världens religioner. De stora världsreligionerna har på olika sätt satt upp gränser för att kontrollera sexualiteten, och religionshistorikern Lena Roos berättar om varför sexualiteten ibland ses som problematisk, men också om vilken religion som är den mest sexualbejakande. Tillsammans med Antoon Geels är hon redaktör för den nya boken "Sex - för guds skull". Programledare är Urban Björstadius.

Läser man bostadsannonser idag så råder det inget tvivel - vi vill ha öppna planlösningar med stora fönster som ger ett generöst ljusinsläpp, och gärna med ett rymligt kök centralt placerat i hemmet. Samma sak syns tydligt om man bläddrar i inredningsmagasin eller tittar på något av alla hemmafixarprogram på TV. Men för inte så länge sedan ville vi ha insynsskyddat och kunna stänga om oss i de olika rummen, så vad säger egentligen de nya bostadsidealen om vår tid? Det är en fråga som intresserar konstvetaren Maja Willén vid Stockholms universitet, och hon säger att med den öppna planlösningen så har ett nytt sätt att använda bostaden vuxit fram. Dessutom handlar det om ett projekt i Stockholm där man utrustat brandbilar med så kallade hjärtstartare. När någon drabbas av ett plötsligt hjärtstopp är det viktigt att få igång hjärtat snabbt, och tanken är att de som är närmast när någon drabbas av hjärtstopp ska bege sig till platsen, oavsett om det handlar om polisen, brandkåren eller kanske väktare. Många liv h

De vita kondensspår som bildas efter flygplan är egentligen biologiska gifter vars syfte är att påverka klimatet. Terrorattacken den 11:e september är egentligen iscensatt av USA:s regering. På 40-talet tillfångatogs utomjordingar efter Ufo-krascher. Så lyder ett axplock av alla de konspirationsteorier och alternativa verklighetsbeskrivningar som diskuteras på olika sajter på nätet. Med Internet så verkar sådana här teorier spridas som aldrig förr, ett fenomen som intresserat Markus Gossas, statsvetare vid Uppsala universitet. Vi möter också Mikael Cromsjö som grundat Vaken.se, en av de största svenska sajterna för diskussioner om olika konspirationsteorier. Under några veckor har vi kunnat följa den verklighetsbaserade tv-serien Bibliotekstjuven på Sveriges Television, historien om forskaren och bibliotekarien John på Kungliga Biblioteket i Stockholm som stjäl värdefulla böcker ur magasinen. I verkligheten har det dock blivit betydligt svårare av begå ett sådant här brott, eftersom alla de 1 770 210 katalogk

Förr var människornas värld befolkad av mylingar, huger och maror. Många var rädda för att bli levande begravda, och vid långdragna dödsprocesser hände det att man fick ropa ut den döendes själ. De nyfödda barnen måste passas noga så att inte trollen tog dem - de var nämligen ute efter barnens själar och bytte därför ut de nyfödda barnen mot trollbarn, så kallade bortbytingar. Det berättar Eva Carlsson Werle som är aktuell med boken Vålnaden går före, folktron om själen, och i dagens program berättar hon om hur synen på själen levt kvar ända fram till våra dagar. Vi uppmärksammar också att FN har utnämnt 2011 Det internationella skogsåret. Klas Sandell är professor i kulturgeografi vid Karlstads universitet och han berättar om allemansrättens betydelse för vår relation till skogen. Dessutom svarar Ebbe Schön på lyssnarfrågor om midvinterblotet, en föregångare till julen som sannolikt firades i månadsskiftet januari-februari. Programledare är Urban Björstadius.

Peterskyrkan i Vatikanstaten i Rom är katolicismens huvudkyrka. Den byggdes på 300-talet av Konstantin den store över aposteln Petrus grav, men ersattes under 1500-talet av den nuvarande kyrkan. Man ville dock bevara minnet av den ursprungliga Peterskyrkan, och i dagens Vetenskapsradion Forum tar konsthistorikern Anna Bortolozzi med oss ner under Peterskyrkans golv till de vatikanska grottorna. Utgrävningar under Peterskyrkan har visat spår efter en jordgrav rakt under högaltaret, och i de vatikanska grottorna finns sarkofager, reliker och fragment av skulpturer från den ursprungliga kyrkan bevarade. Dessutom handlar det om att politiker blundar för framtiden. Förr hade politiken ett mycket längre tidsperspektiv och var mer visionär, vilket gav oss sådant som det svenska folkhemmet och rymdprogrammet som tog oss till månen, enligt statsvetaren Rasmus Karlsson. Han säger att dagens politik präglas av kortsiktighet och brandkårsutryckningar, trots klimathot och en växande global befolkning. Programledare är Ur

En av världens mest berömda målningar är Michelangelos Yttersta domen i Sixtinska kapellets tak. Konstprofessorn Peter Gillgren som har intresserat sig för konstverket har upptäckt hittills oanade sidor av målningen. Liksom Michelangelos skulptur Moses, som finns i kyrkan San Pietro in Vincoli i Rom, så är Yttersta domen i själva verket - ett multimediakonstverk! Vetenskapsradion Forum beger sig till Rom för att undersöka hur ljus och ljud avslöjar nya sidor hos Michelangelos mästerverk. Dessutom uppmärksammas hur kemister, ingenjörer och sociologer bidrog till att höja hemmens boendestandard och husmödrarnas status i mitten av 1900-talet. Wenke Rundberg på Nordiska Museet guidar oss runt på en ny fotoutställning. Programledare är Urban Björstadius.

En litterär gestalt som blivit förebild för svensk jämställdhet och hyllats som feministisk ikon fyller 65 år i år, men går knappast i pension för det. När boken Pippi Långstrump publicerades 1945 var figuren Pippi något alldeles nytt. Detta vanartiga, stökiga barn som dessutom var orimligt stark och självständig stod i kontrast till de skötsamma och artiga Tommy och Annika. Sedan dess har Pippi pekats ut som förebild och ikon, och hon har också smugit sig in i annan litteratur. Litteraturforskaren Eva Söderberg berättar om hur Pippigestalten har satt spår ända fram till våra dagars Lisbeth Salander. Dessutom handlar det om en sur och gråklädd liten gubbe som skrämde barnen och gärna ville ha gåvor på julafton. Folklivsforskaren Ebbe Schön berättar om den ursprungliga svenska tomten, som var en helt annan figur än våra dagars kommersiella tomte. Programledare är Urban Björstadius.

Runt förra sekelskiftet så blomstrade det modernistiska konstlivet i Öst- och Centraleuropa. En förvånansvärt stor andel av dessa konstnärer var kvinnor, men de försvann ur konsthistorien efter andra världskriget. Enligt Tom Sandqvist, professor vid Konstfack i Stockholm, är det nu dags att återupprätta dessa bortglömda konstnärer. Dessutom lackar det ju mot jul, och i dagens program tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius traditionsenligt om böcker att lägga under granen. De böcker som tas upp i programmet är: Det andra könet i öst av Tom Sandqvist Pink Floyd av Bengt Liljegren I afton dans av Torbjörn Ericson och Kjell Israelsson Avtryck av liv av Carl Nylander Till Rom red. Brita Carlens, Ann-Katrin Pihl Atmer och Fredrik Lång De gåtfulla Överhogdalsbonaderna av Ulla Oscarsson Erotiska väsen av Ebbe Schön Förbisett av Niklas Ingmarsson, Robert Willim och Martin Magntorn Skeptikerskolan av Andreas Anundi och CJ Åkerberg Vålnaden går före av Eva Carlsson Werle Programledare är Urban Björstadius.