Vetenskapsradion Forum

En skådespelare måste kunna gestalta många olika känslor på scenen, allt från att skratta trovärdigt till att gråta hjärtskärande. För att lyckas med det använder de sig av sina privata känslor under repetitionerna - även om de inte behöver vara arga för att kunna spela arga så måste de utnyttja sina egna erfarenheter av ilska. Sociologen Stina Bergman Blix har undersökt hur skådespelare arbetar med känslor, och hon säger att det kan påverka skådespelarnas privatliv. - Lättheten att gå in i och ut ur känslor kan göra att upplevelsen av känslor förlorar i äkthet. Skådespelaren Johan Holmberg på Dramaten har funderat mycket kring vad hans yrkesval har betytt för hans känsloliv. Från början sökte han sig till teatern bland annat för möjligheten att få jobba med känslor, men idag ser han också flera risker med det. - Kanske stänger vi av de naturliga känsloflödena i privatlivet och sparar dem till teaterscenen. Programledare är Urban Björstadius.

Fantasyböcker utspelar sig ofta i främmande och fantastiska världar, det kan handla om en fiktiv medeltid, ett sagolandskap eller ett dödsrike. För fantasylitteraturen är själva platsen ofta minst lika viktig som handlingen eller personerna, och i många av böckerna finns därför också kartor som presenterar fantasilandskapet för läsaren. Tolkiens Midgård, CS Lewis Narnia och Astrid Lindgrens Nangiala är platser som avslöjar mycket om vad som är viktigt i berättelserna. Det säger Stefan Ekman som forskar om fantasylitteraturens olika miljöer, och i dagens program berättar han om hur böckernas olika landskap påverkar berättelserna. Dessutom handlar det om musikaliska improvisationer på kyrkoorgel. Karin Nelson har studerat hur 1600-talets organister lärde sig spela, och hon fann stora likheter med dagens jazzmusiker. Programledare är Urban Björstadius.

Det är bara en månad kvar till jul och julhandeln har redan dragit igång på många håll i landet. Vi går nu in i överflödets tid då vi som alltid köper för många julklappar och äter för mycket mat. Men vad är egentligen överflöd, och när är för mycket just för mycket? Barbara Czarniawska är professor i allmän företagsekonomi, och till skillnad från de flesta andra ekonomer som forskar om hur man kan få mer av något, så studerar hon konsten att hantera överflöd - vad gör man när man redan har för mycket av något? Dessutom handlar det om så kallade whistle-blowers. Så kallas de människor som offentliggör till exempel brott eller korruption inom en organisation eller ett företag. Några kända whistle-blowers är den norska sälfångstinspektören Odd Lindberg som avslöjade de blodiga metoderna under sälfångsten, och Ingvar Bratt som avslöjade det som kom att kallas Boforsaffären. Både Odd Lindberg och Ingvar Bratt drabbades dock av människors vrede och blev utsatta för både hot, utfrysning och förtal. Det är en parado

I förra veckan var det premiär för Eva Dahlgrens monologföreställning Ingen är som jag, som handlar om hennes uppväxt och liv. Att ingen är som Eva Dahlgren är också den bild de flesta har av henne - i media beskrivs hon ofta som sann, äkta och självutlämnande. Men hur väl stämmer den bilden egentligen? Vetenskapsradion Forum tog med litteraturvetaren Anna Biström till föreställningen för att försöka lista ut hur bilden av Eva Dahlgren har skapats. Dessutom handlar det om flickböckernas upprättelse. Från att ha setts som dålig litteratur som spred dåliga förebilder till unga flickor ser man numera andra kvaliteter i böckerna. Flickor och flickböcker har nu också blivit föremål för många forskningsprojekt berättar litteraturvetaren Eva Söderberg. Programledare är Urban Björstadius.

Den faluröda stugan med moraklocka, kurbitsmålade möbler och öppen spis ses idag som något typiskt svenskt. I själva verket är det ett resultat av att arkitekter och konstnärer för drygt hundra år sedan helt enkelt bestämde sig för att lansera en viss stil som svensk och ursprunglig. Runt förra sekelskiftet lanserades den gamla folkkonsten och de traditionella allmogehemmen som förebilder för det goda hemmet. Framför allt var det allmogestilen från Dalarna som sågs som ett ideal, och som levt kvar som en bild av det äktsvenska allt sedan dess. Det berättar Johan Knutsson som är professor i möbelkultur och författare till den nya boken I hemtrefnadens tid. I dagens program tar han oss med på en promenad till byggnaderna på Skansen, själva sinnebilden av det ursvenska, och visar hur dåtidens nationalromantik formade synen på hur det äkta svenska hemmet skulle se ut. Programledare är Urban Björstadius.

Ett av människans allra tidigaste instrument är vassrörsflöjten som har använts av herdar, mystiker och schamaner i tusentals år. Musiketnologen Anders Hammarlund vid Svenskt visarkiv är aktuell med boken Intet - Musik, medier och mystiker som handlar om flöjtens ursprung i de gamla herdekulturerna vid Medelhavet och i Asien. I dagens program berättar han om hur flöjtspelandet ofta har tillskrivits andliga dimensioner - flöjtspelaren andas ju fram tonerna och blåser liv i musiken - och om flöjtspelandets roll inom islam. Dessutom handlar det om en sorts skvallerforskning - i den digitala världen. Att skvallra är ingen konst för oss människor om vi sätter oss ner med en kopp kaffe och en kompis. Men tänk dig att programmera ett dataspel där karaktärerna i spelet ska ha både den sociala och den språkliga kompetens som krävs för att kunna skvallra, då blir det hela genast väldigt mycket mer komplicerat. Det berättar Jenny Brusk som på högskolan i Skövde forskar om framtidens skvallrande dataspelskaraktärer. Prog

Varje dag kan vi läsa i tidningarna om olika kändisars förehavanden, men våra dagars kändisdyrkande är inget nytt fenomen, det har pågått länge även på våra museer. Runt förra sekelskiftet skapade Nordiska Museets grundare Artur Hazelius en omfattande samling av föremål från kända och framstående svenska män och kvinnor, och i samlingarna finns sådant som Esaias Tegnérs glasögon och Karl XV:s kalsonger. En som intresserar sig för den här tidiga kändiskulturen är etnologen Andreas Nyblom, som i ett nytt forskningsprojekt ska gå till botten med frågan om vilka symboliska värden som vi tillskriver föremålen. Dessutom vänder vi blickarna österut. Kina har ju åter kommit i rampljuset i och med Nobels fredspris, men trots att landet sedan några årtionden öppnat sina portar mot omvärlden så är det ofta så vi tänker på Kina, som en diktatur som förföljer oliktänkande. Det brukar ju sägas att en bild säger mer än tusen ord, så vad speglas då för samhällsutveckling i modern kinesisk film? En som både fascinerats och im

John Steinbecks nobelpris i litteratur 1962 har av författarkollegan Saul Bellow beskrivits som en dödskyss för Steinbecks författarskap, och många har vittnat om hur nobelpriset har förlamat pristagarna. De höga förväntningarna och prestationskraven sägs leda till skrivkramp och att många av pristagarna mister förmågan att skriva. Men stämmer det, innebär nobelpriset slutet för pristagarnas författarskap? Svenska Akademiens ständige sekreterare Peter Englund och litteraturvetaren Anna Gunder, som forskar om den så kallade nobeleffekten, reder ut begreppen. Dessutom handlar det om hur vårt behov av ljus under den mörka hösten allt oftare tar sig olika kulturella uttryck. Många svenska städer har ju numera ett mer eller mindre återkommande evenemang under några dagar eller veckor då staden lyses upp, och en riktigt ambitiös kommun i det sammanhanget är Alingsås. För elfte året i rad lyser stan upp hösten med hjälp av världsledande ljusdesigners, och vi får följa med på en glittrande promenad tillsammans med lj

I förra veckan startade hovrättsförhandlingarna i Stockholm mot grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay. I tingsrätten dömdes de för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men oavsett hur hovrätten dömer så kommer domen inte att få någon reell betydelse eftersom fildelningen är här för att stanna. Det säger Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket och en av redaktörerna för den nya boken Efter The Pirate Bay. Fildelandet är så tätt förknippat med webbens struktur och så accepterat som social norm att juridiken inte kan stoppa utvecklingen. I stället efterlyser han en digital politik som förmår hantera internetålderns nya utmaningar. I det fjärde och sista avsnittet i serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om djävulen, älvorna och vad det innebar att bli bergtagen. Programledare är Urban Björstadius.

Människor från alla delar av världen kan plötsligt brista ut i ett krampaktigt, ofrivilligt gnäggande, det så kallade skrattet. Men även om alla människor skrattar, så skrattar vi inte alltid åt samma saker. Vissa tycker att ordvitsar är höjden av humor, medan andra mer uppskattar en gräddtårta i ansiktet. Vi skrattar när någon halkar på ett bananskal på trottoaren, men inte när hinderlöparen river ett hinder och faller på banan. Det mänskliga skrattet är inte alltid så lätt att förstå, och har också sysselsatt tänkare under årtusenden. En del av förklaringarna och teorierna finns sammanfattade i den nya boken Varför skrattar människan? av diplomaten och författaren Kaj Falkman. Han skriver om ironier, skämtteckningar och ordvitsar - och om vad som händer i hjärnan på den skrattande människan. I serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om Näcken, ett farligt väsen som kanske inte såg ut som vi idag gärna föreställer oss honom. Programledare är Urban Björstadius.

Hur gör djur - om naturprogram på tv, och om havsfrun. Med Urban Björstadius.

Den amerikanska litteraturen är full av föräldralösa barn. Redan under 1800-talet dök de upp i form av en Tom Sawyer eller en Huckleberry Finn som gestaltade ett slags frihetsideal. Idag används de snarare för att problematisera bilden av den amerikanska kärnfamiljen och den amerikanska nationen. Det säger Liz Kella vid Södertörns högskola och Helena Wahlström vid Uppsala universitet, som tillsammans med Maria Holmgren-Troy vid Karlstad universitet forskar om de föräldralösa barnen i amerikansk litteratur. Om Tom Sawyer och Huckleberry Finn var en bild av friheten, så problematiserar dagens föräldralösa den friheten - vad är det för slags frihet, och för vem? Dessutom startar en ny serie som handlar om alla de erotiska faror som lurar ute i vassen eller i mörka skogen. Folklivsforskaren Ebbe Schön är aktuell med boken Erotiska väsen som handlar om skogsrået, havsfrun, näcken och andra erotiska väsen i den svenska folktron, och i dagens program berättar han om det förföriska skogsrået. Programledare är Urban B

Varje minister i Sverige har en eller flera statssekreterare, som är departementets högste administrative chef och den som leder det dagliga arbetet. Man kan säga att statssekreteraren är den som ser till att politiken genomförs. Tidigare var de tjänstemän som rekryterades från statsförvaltningen och de var något av politikens doldisar, men numera rekryteras de ofta från de egna partiorganisationerna, deras makt har växt, och de har klivit fram alltmer i rampljuset. Det berättar Anders Ivarsson Westerberg, forskare vid Södertörns högskola som nyligen kom ut med boken Makthavare i ministerns skugga, i vilken han skriver om statssekreterare som Lars Danielsson, Ulrika Schenström och Jöran Hägglund. Alla vet vi väl vad humor är. I alla kulturer och i alla tider har det dragits vitsar och skrattats. Samtidigt har vi alla som individer väldigt personliga uppfattningar om vad som är roligt. Humor är också ämnet för vetenskapliga studier inom olika fält, och i somras samlades några av världens humorforskare på den t

Anne Frank har fått ge ansikte åt förintelsen, Astrid Lindgren åt svensk barnkultur och Abraham Lincoln åt den amerikanska drömmen. Vårt behov av hjältar och ikoner, vårt behov av att sätta ansikten på olika företeelser, är större än någonsin. Det märks inte minst genom alla de personmuseer som skapas när kända personer dör. Det säger Stefan Bohman som i dagarna kom ut med boken Att sätta ansikte på samhällen. Han säger att fenomenet är typiskt för vår tid - när det går dåligt för ett politiskt parti byter man ut partiets ansikte, partiledaren, i stället för att ändra sin politik. Att skapa olika symboler för nationella identiteter är ett fenomen som återfinns inom många områden. De röda husen med vita knutar har ju blivit en slags sinnebild av det genuint svenska hemmet. Men 1800-talets färgsättning av svenska hus var långt mer varierad än så, och med tydliga lokala variationer. Det visar en doktorsavhandling från Lunds universitet där arkitekten Richard Kjellström forskat kring just husens färgsättning. Pro

I det moderna samhället omges vi ständigt av reklam, vi hör den på vissa radiokanaler, vi ser den på tv, vi läser den i tidningar och den lyser upp våra städer med ljusskyltar och skyltfönster. Reklamen har blivit så naturlig i vår miljö att vi oftast inte tänker på den, men så var det förstås inte när den moderna reklamen föddes i början på 1920-talet. Då, när städerna elektrifierades och intresset för psykologin växte, föddes en ny form av systematisk reklam där man på olika sätt försökte hitta de bästa sätten att stimulera synsinnet och påverka medvetandet, allt för att väcka köplust och skapa nya behov och begär. Det berättar Louise Nilsson som nyligen disputerade på en avhandling om reklamens framväxt under den epok då det moderna konsumtionssamhället föddes. Dessutom handlar det om Tarzan, apornas son. Kring förra sekelskiftet föddes ju inte bara den moderna reklamen, utan några av vår tids främsta populärkulturella ikoner skapades också, som exempelvis Dracula, Sherlock Holmes och Dr Jekyll och Mr Hyde

Att berätta fyllehistorier är något som hör ungdomen till. Pinsamma anekdoter om hur man kräkts på den snygga tjejen eller gjort bort sig inför chefen i berusat tillstånd kan tyckas trivialt eller kanske studentikost. Men de här historierna kan säga mycket om sin samtid, enligt etnologen Susanne Waldén som nyligen disputerade på en doktorsavhandling om fyllehistorier. Berättelserna innehåller nämligen provokationer mot olika regler för hur vi bör bete oss, de utmanar tidens auktoriteter och de rymmer ofta varnande budskap. Dessutom bjuds det på boktips inför sommaren. I Vetenskapsradion Forums traditionsenliga bläddrande i böcker att ta med sig till hängmattan, hammocken eller den uppblåsbara badmadrassen tipsar Tobias Svanelid och Urban Björstadius om allt från vetenskapliga modeböcker till göteborgiana och Homeros på nysvenska. De böcker som nämns i programmet är: Iliaden. En cover av Dimitrios Iordanouglou Rolandsången i översättning av Jens Nordenhök Rolandsången i översättning av Leif Duprez och Gunnar C

Att gå på kinarestaurang och äta kinamat har blivit vardag i Sverige, även om själva maten kanske inte alltid påminner så mycket om den mat kineser traditionellt ätit. Men det gör å andra sidan inte maten i Kina heller nu för tiden. För aldrig tidigare har väl ett land genomgått en så snabb ekonomisk förändring som Kina. Under de senaste trettio åren har den ekonomiska tillväxten legat kring 10% per år. Hundratals miljoner kineser har fått ett bättre liv och den framväxande medelklassen är i full färd med att skaffa sig en modern livsstil, och ett av världens mest berömda kök befinner sig alltså i snabb förändring. Dessutom handlar det om vår möbelkultur. På Lidingö utanför Stockholm ligger Carl Malmsten Furniture Studies som hör till Linköpings universitet och är uppkallat efter en av Sveriges och 1900-talets mest kända möbelformgivare. Under våren fick Carl Malmsten Furniture Studies Sveriges första professur i möbelkultur. Den innehas av Johan Knutsson som närmast kommer från Nordiska Museet, och han guida

I dessa försommartider fylls luften av både fågelsång och den något mer skränande sången från sjungande ungdomar på lastbilsflak och i tutande bilar, nu när årets studentkull ger sig ut i livet. Men ungdomen och den stora kärleken, allt har en ände sa den tyske poeten och humanisten Johann Wolfgang von Goethe en gång. Och även livet har ju en ände, även om idealet i dagens samhälle ofta verkar vara att vi ska låtsas som att lidande och död inte finns. Att vara ung i dagens ytliga samhälle är inte det lättaste enligt Peter Jansson, som är psykoterapeut och doktorand i filosofi vid Göteborgs universitet, och han säger att lidandet och döden är viktiga för att kunna skapa sig ett lyckligt liv. I serien om förpackningar handlar det den här veckan om kaffepaketens kulturhistoria och vi hör Jenny Lee, en av redaktörerna för den nya boken Burkar, påsar och paket. Programledare är Urban Björstadius.

Att tala om självmord har länge varit tabu i samhället och inte minst i medierna, eftersom man är rädd att artiklar och reportage om självmord ska få självmordsbenägna människor att gå från tanke till handling. Men det här tabut och tystnaden i medierna leder till att människor i brist på information och samtal om självmord söker sig ut på internet i stället. Där möter de både sajter som vill hjälpa dem att inte ta steget att begå självmord, men också sajter som uppmanar och uppmuntrar dem att begå självmord och som beskriver hur de bäst ska gå tillväga. De här självmordsförespråkande sajterna har på senare år ökat i relation till de självmordspreventiva enligt Michael Westerlund, som i dagarna disputerar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet på en avhandling självmord och internet. I serien om förpackningar har turen kommit till sockerpaketens kulturhistoria, och vi hör Ulrika Torell, en av redaktörerna för den nya boken Burkar, påsar och paket. Programledare är Urban Björstadius.

En god medborgare är en god simborgare, så skulle man kunna sammanfatta synen på simkunnighet i Sverige under 1900-talet. Ella Johansson är docent i etnologi och hon har studerat vår inställning till simkunnighet fram till idag. Hon säger att simkunnighet har setts som en färdighet som varje medborgare bör besitta, och varje stad och kommun med självaktning byggde en simhall dit medborgarna kunde gå för att ta sina simborgarmärken. Under senare år har vi kunnat läsa om hur svenskarnas simkunnighet har försämrats, men det stämmer inte säger hon - tvärtom kan fler svenskar än någonsin simma. Den försämrade simkunnigheten har ofta förklarats med invandrarnas dåliga simkunskaper, något som enligt Ella Johansson säger en hel del om vår syn på simkunnighetens betydelse för svenskheten. Dessutom startar en ny serie om förpackningar. I den nya boken Burkar, påsar och paket skriver ett tiotal forskare om förpackningarnas kulturhistoria, ett hittills ganska outforskat område. Hur smalt det är kan verka så kan konservbu