Vetenskapsradion Forum

Vetenskapsradion Forum besöker utställningen Läke Konst på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm och tittar på närgångna bilder av hudsjukdomar, ögon i genomskärning och pedagogiska muskelmannekänger. Bilderna kommer från det så kallade Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet som av många anses ha en av världens finaste medicinhistoriska boksamlingar. Ove Hagelin är bibliotekets grundare och föreståndare, och han visar runt på utställningen som rymmer bildskatter från medeltiden fram till idag. Utställning Läke Konst väcker frågan om vad som egentligen är konst, och det är också en av frågorna som tas upp i den nya boken Mellan konsten och publiken av konsthistorikern och konstpedagogen Göran Ståhle. Efter att under många år ha föreläst och lett visningar på många av våra största konstmuseer har han nu samlat besökarnas vanligaste frågor och sina egna funderingar om förhållandet mellan konsten och publiken, och boken tar upp sådant som vad konst är, vad bra konst är och vad som är konstnärlig kvalite

Litteratur och litteraturläsning ses alltid som något bra och positivt, att läsa en god bok anses personlighetsutvecklande och i kulturpolitiken pratas det till och med om läsandets hälsosamma effekter. Genom litteraturen får vi också möjligheter att brottas med existentiella frågor om ont och gott. Men om vi menar allvar med läsandets värde, om vi verkligen tar litteraturens moraliska anspråk på allvar, då borde det väl rimligtvis också finnas ond litteratur? Hur en sådan ond litteratur kan se ut diskuteras i den nya boken Göra ont: Litterär metafysik av litteraturvetaren Anders Johansson. Dessutom handlar det om kinesisk musik. Världsutställningen i Shanghai har ju just inletts, och i veckan som gick avslutades också den kinesiska invasionen av USA. Den har nämligen kallats så, turnén längs USA:s västkust med några av Kinas bästa rockband. De här banden arbetar under helt andra villkor än de västerländska eftersom Kina är en diktatur. Vi hör bland andra Cecilia Lindqvist, professor i kinesiska, som berättar

Metalmusik har på kort tid blivit en av de största ungdomskulturerna i Mellanöstern och Nordafrika. En extrem variant av denna hårdrock är Black Metal med sina mörka gitarrer och gutturala sång, och ett utmärkande drag är de satanistiskt influerade texterna. Detta har fått många stater att anklaga Black Metal-anhängarna för omoral, satanism och subversiv verksamhet, men religionshistorikern Thomas Karlsson berättar att metalmusiken också kan få stor kulturell betydelse eftersom den utmanar många fördomar. Dessutom handlar det om den nya humaniorautbildningen "Kultur" vid Göteborgs universitet, en utbildning för blivande kulturkritiker och debattörer. Humanioras "kris" har länge debatterats i Sverige, och den nya utbildningen kan ses som humaniorans revansch enligt Thomas Bossius, lektor vid institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet. Programledare är Urban Björstadius.

Vår bild av antiken präglas ofta av den antika litteraturens upplysta filosofer, stora dramatiker och politiska tänkare - kort sagt den västerländska kulturens vagga. En något annorlunda bild möter oss i den nya boken Antiken by night som handlar om sex, droger och dildos i den antika litteraturen. Författaren Dimitrios Iordanoglou berättar i dagens program om de gamla grekernas överdoser, analsexvanor och dildodiskussioner. Dessutom handlar det om hur vi maskar på jobbet. Den genomsnittlige kontorsarbetaren ägnar 1-3 timmar om dagen åt till exempel privatsurfande på internet. Tidigare har man ansett att det handlar om lata medarbetare som inte sköter sitt jobb, men en ny studie visar att många helt enkelt har för få arbetsuppgifter för att kunna fylla en hel arbetsdag. Sociologen Roland Paulsen berättar att det kan vara svårt för den anställde att bryta mönstret, eftersom man då avslöjar sin tidigare underprestation. Programledare är Urban Björstadius.

För några hundra år sedan sov vi nordbor inte alls på samma sätt som idag. Ofta sov alla i hushållet i samma rum och flera i varje säng, och utländska besökare chockerades av att alla sov nakna. Man låg inte heller ner utan halvsatt och sov i de korta sängarna eftersom många plågades av hosta. Det framgår av en ny bok om sömn och sovvanor på den danska landsbygden av etnologen Mikkel Venborg Pedersen. Dessutom handlar det om sjuksängar som kulturellt fenomen. Trots att vi ofta inte behöver ligga ner när vi är sjuka så anses det självklart att göra det, eftersom sjuksängen visar för omgivningen att vi vill bli omhändertagna. Själva sängkanten har också blivit en plats för möten med andra, såväl besökare som läkare, något som skapat särskilda etikettsregler. I England har det till och med getts ut handböcker i bedside manners som beskriver hur man bör bete sig i mötet med den sjuke. Att sjuksängen har blivit en plats för liv och död och för känslofyllda möten märks inte minst på tv, där sjuksängen står i centru

Internetdejting på olika dejtingsajter är populärt och man uppskattar att mer än en miljon svenskar ägnar sig åt det. Många tänker sig att internetdejtingen är ett sätt att undgå krograggningens kroppsfixering eftersom man först knyter an på ett intellektuellt plan, men det stämmer inte enligt en ny undersökning. Sociologen Roland Paulsen säger att dejtingsajterna i stället framhäver utseendets betydelse eftersom många använder sig av förskönande bilder på profilsidorna, och eftersom parterna hinner bygga upp förväntningar och fantasier om varandra. Den besvikelse detta ger upphov till kan leda till aggressivitet, något som ofta drabbar överviktiga kvinnor. Dessutom sänds den sista delen i serien om science fiction, och den här veckan berättar Michael Godhe och Jonas Ramsten om William Gibsons bok "Neuromancer". Observera att programmet 5 april startar redan kl 13:05.

Attackerna mot World Trade Center 2001 och det efterföljande kriget mot terrorismen innebar en tillbakagång för den amerikanska jämställdheten och en remaskulinisering av det amerikanska samhället. Det säger Anna T Höglund som är docent i etik vid Uppsala universitet och aktuell med den nya boken Gender and the War on Terrorism, i vilken hon beskriver Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv. Den här tillbakagången började direkt efter terrorattentaten - så till exempel beskrevs räddningsarbetarna som modiga män som offrade sig för kvinnor och barn, trots att brandkåren och polisen i New York består av både kvinnor och män, och de experter som i början debatterade attackerna i tv var nästan uteslutande män. President Bush retorik utmärktes av en slags vilda västern-jargong, och de afghanska kvinnorna situation lyftes fram som ett alibi för att rättfärdiga kriget - men så snart kriget startat avtog mediernas intresse för de afghanska kvinnorna. Anledningen till att amerikanerna återgick till traditionella

Johannes Bureus är känd som en pionjär inom runforskningen och som Sveriges förste riksantikvarie, och han var dessutom lärare till Gustav II Adolf och senare till dennes dotter drottning Kristina. En ny avhandling i religionshistoria lyfter också fram hans mystiska och esoteriska sidor - Johannes Bureus tyckte sig nämligen hitta dolda mönster och koder i runorna, en slags kosmiska diagram som han ansåg visade att de gamla goterna varit ett framstående folk med gudomliga insikter. Avhandlingsförfattaren Thomas Karlsson säger att man kan kalla Johannes Bureus för en 1600-talets Dan Brown. I serien om science fiction berättar Michael Godhe och Jonas Ramsten den här veckan om Ursula K Le Guins "The Left Hand of Darkness", som är ett exempel på feministisk och ekologisk science fiction. Programledare är Urban Björstadius.

Berättelsernas makt är stor och en god historia kan vara guld värd. Det är något som marknadsförare har upptäckt och som resulterat i fenomenet storytelling. Det handlar om att förknippa ett visst företag eller en viss person med en berättelse, som till exempel berättelserna om hur IKEA:s grundare Ingvar Kamprad alltid snålat med alla utgifter, och tanken är att de här berättelserna ska säga något viktig om företagets eller organisationens värderingar. Storytelling följs med intresse av såväl etnologer som företagsekonomer, och det kan leda till spännande möten mellan den akademiska världen och företagsvärlden. Vi hör Ulf Palmenfelt, professor i etnologi vid Högskolan på Gotland, och Per Gustavsson, författare och lärare i berättande. Dessutom startar en ny serie om science fiction, en genre som förr ansågs oseriös men som nu har vuxit till att bli en av vår tids populäraste uttrycksformer. Science fiction uppmärksammas också alltmer av forskarna, och ett tecken på det är den kommande antologin Möjliga världa

Under hela historien har det funnits föreställningar om att författaren också är en slags profet, att han eller hon ser saker som vi andra inte ser. Poeterna har balansera på gränsen mellan geni och galenskap, de har skrivit sina verk under gudomlig inspiration men också drabbats av ensamhet och utanförskap. Redan Platon beskrev diktarna som besatta, och i den nya boken Poeter och profeter beskrivs hur de här föreställningarna har levt vidare ända till våra dagars Mare Kandre och Bob Dylan. Bokens redaktörer Anna Carlstedt och Anders Cullhed berättar om varför vi så gärna ser våra författare som profeter. I den fjärde och sista delen i serien om bilar i litteraturen berättar Emin Tengström den här veckan om hur Harry Martinsson tidigt kritiserade massbilismen, och om de hätska motreaktioner det vållade i samtiden. Programledare är Stina Näslund.

När Bellman dog utfattig 1795 glömdes han snart bort, ända tills de unga romantikerna upptäckte hans genialitet långt senare. Det har man i alla fall trott tidigare, men det stämmer inte enligt litteraturprofessorn Johan Stenström. Bellman var aldrig bortglömd. I den nya boken Bellman levde på 1800-talet skriver han om hur Bellmans texter sjöngs i de slutna manliga sällskapskretsarna i Stockholm, där hans texter om kärlek och rus kunde leva vidare. I serien om bilar i litteraturen berättar Emin Tengström den här veckan om hur skrotbilar, bilskrotar och bilolyckor har använts som symboler för förgängligheten. Programledare är Urban Björstadius.

Många Strindbergforskare tar till oerhört långsökta tolkningar och läser in symboler och underliggande betydelser i texterna som inte finns där, bara för att få sina litteraturvetenskapliga analyser att gå ihop. Det säger litteraturvetaren Erik van Ooijen som nyligen disputerade på en avhandling om Strindbergs kammarspel. Han säger att Strindberg ofta skrev nyckfullt och oförutsägbart för att skapa en särskild rytm eller stämning, snarare än för att det hade någon särskild symbolisk mening. Strindberg själv beskrev ofta hur han drabbades av en slags feber när han skrev, och han sa att dikten växte fram som ett mögel ur hjärnan. Dessutom fortsätter serien om bilar i litteraturen, och idag berättar Emin Tengström om hur bilen har använts som klassmarkör i den svenska litteraturen, och om hur man har beskrivit fenomenet med kvinnor bakom ratten. Programledare är Urban Björstadius.

Efter århundraden av krig och fiendskap började invånarna i de nordiska länderna under 1800-talet att se varandra som syskonfolk. Insikten att det finns stora kulturella likheter mellan länderna och att våra språk har ett gemensamt ursprung ledde till en ny identitet och att människor såg på sig själva som skandinaver. Tidigare har man ansett att den här så kallade skandinavismen dog ut vid mitten av 1800-talet, men litteraturvetaren Kari Haarder Ekman säger att den levde kvar i litteraturen till in på 1900-talet och att den var en viktig orsak till att det moderna genombrottet i nordisk litteratur blev så framgångsrikt. Få uppfinningar har revolutionerat människors vardag så som bilen, och 1900-talet var på många sätt bilens århundrade. Idag är bilar och bilism mer aktuellt än någonsin, oavsett om det handlar om klimatförändringar, trängselskatter eller Saabs framtid. Emin Tengström är författare till den nya boken "Bilen & människan i svensk prosa och poesi", och i en ny serie kommer han under några vec

Den samiska trumman spelade förr en viktig roll när samerna ville komma i kontakt med gudarna. Genom trumman kunde de få reda på gudarnas vilja och få råd om hur de skulle bete sig i olika situationer. Kristna missionärer och forskare såg däremot trumman som trolldom och förstörde därför nästan allihop. I dagarna disputerar religionshistorikern Rolf Christoffersson på en avhandling om den samiska trumman, och i dagens program visar han hur det gick till när samerna använde trummorna för att spå in i framtiden. Dessutom uppmärksammas att den amerikanska teveserien 24 nu startar med en ny säsong. I serien får vi följa agenten Jack Bauers kamp mot terrorister, men serien präglas av en hjältekultur och våldsideologi som tillsammans med dess bild av muslimer kan få konsekvenser även i verkliga livet. Det säger religionshistorikern Per-Erik Nilsson som skriver på en bok om 24. Programledare är Urban Björstadius.

I veckans Vetenskapsradion Forum uppmärksammas att Rolandssången nu för första gången kommer i en fullständig metrisk översättning till svenska. Det är den äldsta bevarade så kallade hjältesången och den handlar om kung Karl den stores kamp mot morerna under 700-talet. Det är också det första litterära verk som skrivits på ett språk som kan kallas franska och sången har haft en viktig roll i litteraturhistorien. Det berättar Leif Duprez som har doktorerat på Rolandssången och som tillsammans med Gunnar Carlstedt har översatt och tolkat den. Dessutom handlar det om urban ljuddesign. I många städer är buller ett stort problem, något som kan motverkas genom att man med högtalare förstärker de naturliga ljud som finns i form av porlande fontäner, vindsus i träden och fågelkvitter. Det säger Björn Hellström som är professor i urban ljuddesign vid Konstfack i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.

I år är det fyrahundra år sedan Caravaggio dog, en av konsthistoriens verkligt stora namn. Med sin realism som inte väjer för det osköna eller fula och med sina mörka målningar där motivet är ljussatt som i en strålkastarbelysning så bildade han skola för många efterföljare. Med anledning av fyrahundraårsfirandet så visar Nationalmuseum i Stockholm två nästan identiska målningar som båda föreställer den helige Franciscus - två målningar, varav den ena är en kopia. Det visar nya forskningsrön efter att italienska forskare studerat målningarna med bland annat röntgen. Vi hör konstvetaren Per Hedström som är intendent och ansvarig för utställningen. I den sista delen i serien om animerad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en för oss svenskar välkänd figur - Professor Balthazar. Programledare är Urban Björstadius.

Just nu pågår en fullkomlig vampyrboom på film och tv, och det senaste bidraget är filmen Daybreakers som har biopremiär på fredag. Filmen utspelas år 2019 då en mystisk farsot har förvandlat majoriteten av jordens befolkning till vampyrer, men en liten grupp människor har gått under jorden och kämpar för mänsklighetens överlevnad. Vetenskapsradion Forum tog med sig vampyrforskaren Anna Höglund till biosalongen. Hon disputerade i höstas i litteraturvetenskap på en avhandling om vampyrberättelser från 1700-talet fram till idag, och hon säger att dagens vampyrer ofta beskrivs som undersköna tonårspojkar eller chevalereska gentlemän som vi kan identifiera oss med. Men efter en period med dessa rara helyllevampyrer verkar publiken längta efter lite tuffare tag, något som levereras i Daybreakers. I den tredje delen i serien om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om en av filmanimationens verkliga giganter - Walt Disney. Programledare är Urban Björstadius.

I en tid när digitalkameror finns i var och varannan mobiltelefon och vi laddar upp våra digitala foton på sajter som Flickr eller Facebook, så har våra arkiv och museer varit desto långsammare med att anamma den nya tekniken. Trots att de ruvar på kulturhistoriska fotoskatter så har de inte lagt upp mer än en bråkdel av sina bilder på webben, och den som vill botanisera bland bilderna måste alltså bege sig till respektive arkiv för att på ort och ställe bläddra bland fotografierna. Allt fler arkiv och museer lägger dock ut sina fotosamlingar på webben, något som får effekter både för upphovsrätten och för hur vi ser på vad som är ett fotografi. Det säger konstvetaren Anna Dahlgren vid Nordiska Museet, som tillsammans med Pelle Snickars är redaktör för den nya forskningsantologin I bildarkivet, om fotografi och digitaliseringens effekter. I dagarna är det 100 år sedan Sveriges första långfilm hade premiär. Filmen som visades för första gången 9 januari 1910 var en filmatisering av den då folkkära teaterpjäsen

Sedan medeltiden berättas i Ryssland om den osynliga staden Kitezj vid sjön Svetlojar. Enligt legenden överlevde staden tatarernas invasion genom att bli osynlig, och än idag sägs vissa kunna höra stadens klockor ringa och se dess spegelbild i sjön. Platsen har blivit ett populärt mål för pilgrimer ur olika trossamfund, och legenden har tagits upp av både diktare och kompositörer. Mest känd i väst är kanske Rimskij-Korsakovs opera "Legenden om den osynliga staden Kitezj och jungfrun Fevronija" från 1907. I dagens program berättar slavisten Irina Karlsohn om varför legenden har blivit så populär i Ryssland och vad den har symboliserat under olika politiska epoker. Dessutom startar en ny serie om tecknad film. Under fyra veckor framöver kommer filmvetaren Midhat Ajanovic att prata om historiens viktigaste animerade filmer, alltifrån rysk dockanimation och Walt Disney till professor Balthazar och Kapten Grogg. I det första avsnittet handlar det om de pionjärer som för över hundra år sedan skapade den animerade f

Sidan uppdateras inte. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.