Vetenskapsradion Forum

Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om gregoriansk sång, en musik som ansetts ha ett gudomligt ursprung och som kan spåras tillbaka till 800-talet. Musikvetaren Karin Strinnholm Lagergren forskar om hur den gregorianska sången används i dagens kloster, och hon säger att många nunnor och munkar idag komponerar sin egen gregorianska musik med texter på sitt modermål i stället för på latin.

De senaste 2000 åren har judarna ständigt blivit utsatta för förföljelse - utom i Indien, där de alltid levt i harmoni med andra folkgrupper. Det säger Adèle Schreiber som är författare till den nya boken Judiskt liv i Indien, och i dagens Vetenskapsradion Forum berättar hon om hur judar levt och verkat i Indien fram till våra dagar. Dessutom får vi tips om böcker att lägga under granen. Under året har det kommit många spännande böcker om humaniora som passar bra att ge bort i julklapp, och i programmet tipsas om hårda klappar som handlar om allt från fenomenet Björn Ranelid till vampyrernas gastkramande kulturhistoria. Programledare är Urban Björstadius. Julklappstipsen som nämns i programmet: "Den skrattretande teatern" av Karin Helander och Gösta Ekman "Humorbefrielse" av Lasse Eriksson "Witz-bomber och Foto-sken" av Jonas J. Magnusson och Cecilia Grönberg "50 böcker som förändrade världen" av Andrew Taylor "Medvetandets stilla grund" av Antoon Geels "Hunden i kult och religion" av Jenny Berglund och Ing

Det finns närmare två miljoner villor i Sverige och deras arkitektur är en viktig del av både vår stadsbild och vårt kulturarv. Alltsedan de första villaområdena byggdes på 1890-talet har olika stilideal kommit och gått, och idag kan man se jugendvillor, egnahemshus och mexitegelvillor sida vid sida på samma gata. Varje villatyp har sin egen historia och kan också berätta mycket om sin tids värderingar. I dagens Vetenskapsradion Forum guidas vi runt i ett typiskt svenskt villaområde av Laila Reppen och Lars Nordling, som tillsammans med Cecilia Björk skrivit boken Så byggdes villan, svensk villaarkitektur från 1890 till 2010. Dessutom drar det ihop sig till säsongsfinal av Idol på TV4, ett av de mest sedda tv-programmen just nu. Genusforskaren Hillevi Ganetz har studerat olika talangprogram på tv och hon berättar om hur deltagarnas tårar kan tolkas på helt olika sätt, om vilka som får spela gitarr på scen och om varför den svenska Idolfinalen aldrig skulle gå hem i USA. Programledare är Urban Björstadius.

I Sverige finns flera platser och byggnader som klassats som världsarv av FN-organet UNESCO, till exempel Drottningholms slott, Falu koppargruva och hällristningarna i Tanum. De här platserna bedöms ha ett enastående universellt värde och ska bevaras för eftervärlden. Nu finns det planer på att utöka världsarven till att också skydda våra vanor och traditioner, vårt immateriella kulturarv. Det handlar alltså om alla de unika kulturtraditioner som vi medvetet eller omedvetet övertagit från tidigare generationer, och dagens Vetenskapsradion Forum handlar om vilka traditioner som är värda att bevara för eftervärlden. Dessutom handlar det om vårt förhållande till bröd. I dagarna öppnade Nordiska Museet ett digitalt forum för att samla in svenska folkets minnen och tankar kring bröd. Alla bidrag arkiveras och bevaras för framtida forskning, och enligt Elin von Unge på Nordiska Museet så säger just bröd mycket om vårt samhälle eftersom alla människor har en relation till bröd. Programledare är Urban Björstadius.

Förr i tiden var skogarna mörka och farliga och man skrämde barnen med berättelser om troll, skogsrår och rovdjur. Idag har naturen i stället blivit en symbol för den goda barndomen och skogen har blivit en idyll som barn bör vistas i så mycket som möjligt. Professor Gunilla Halldén säger att vi idag har en nostalgisk syn på både naturen och barndomen - de står båda för något ursprungligt, äkta och oförstört. Dessutom handlar det om fenomenet YouTube, den snabbast växande sajten på Internet. YouTube har på några år blivit världens största arkiv för rörliga bilder och har också blivit en viktig kraft att räkna med för såväl företag som politiker och forskare. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket och redaktör för den nya antologin The YouTube Reader. Programmet är en repris från septemer i år. Programledare är Urban Björstadius.

Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om alla de konstnärliga och avantgardistiska grupper som växte fram i Central- och Östeuropa runt förra sekelskiftet, men som historieskrivningen glömde bort efter andra världskriget. I den nya boken Ett svunnet Europa - om modernismens glömda rötter skriver konstprofessorn Tom Sandqvist om det myller av konstnärer, författare och arkitekter som verkade i det forna habsburgska imperiet, och om den stora betydelse de haft för 1900-talets konst och litteratur. Dessutom handlar det om världens undergång och hjältarna som räddar oss från den, med anledning av den nya filmen 2012. I de flesta katastroffilmer finns en hjälte som offrar sig för att vi andra ska få leva, och religionshistorikern Lena Roos jämför dem med de medeltida martyrerna. Till skillnad från medeltiden så är det dock inte de unga och starka som offrar sig utan de gamla och svaga. Vad säger det om vårt samhälle att vi hellre offrar mormor än familjens knähund på vita duken? Programledare är Urban Björstadius.

När man pratar om digital litteratur så tänker nog de flesta av oss på de nya så kallade läsplattorna som kan fyllas med hundratals böcker i elektronisk form, eller kanske på de ljudböcker som man kan ladda ner till sin mp3-spelare. Men digital litteratur kan vara mycket mer än så, för när litteraturen skrivs direkt för digitala medier så ger det upphov till nya formexperiment där text, ljud och bild samspelar. Som läsare kan man klicka sig runt i verket och den digitala litteraturen närmar sig både konstinstallationer och datorspel. Det berättar Maria Engberg som forskar om digital litteratur. (Webbsidorna som nämns i programmet är: och ) Dessutom handlar det om hur den svenska bokmarknaden har förändrats, bland annat som en följd av ny teknik och nya medier. Litteraturvetaren Ann Steiner är aktuell med boken "Litteraturen i mediesamhället" i vilken hon beskriver hur bokbloggar, litteraturprogram och nya sorters bokhandlare har påverkat författarna, läsarna och litteraturen. Programledare är Urban Björstadi

Vår fascination för vampyrer är djupt rotad. I alla tider och i alla delar av världen har människor trott att de döda kan återvända och suga kraft från de levande, och vampyrskräcken nådde sin höjdpunkt i Central- och Östeuropa i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. I bland annat Transsylvanien genomfördes flera officiella gravöppningar då man slog en påle genom hjärtat för att ta död på vampyrerna, och vittnesuppgifter beskriver hur vampyrerna då kunde vråla och skrika. Alltsedan Bram Stokers klassiska roman om Greve Dracula från 1897 har vampyrerna också blivit ett återkommande tema i litteratur och på film, och i den nya boken "Dracula och hans arv" av Anders Kaliff lanseras nya rön om vem den verklige Greve Dracula kan ha varit. Dessutom handlar det om medeltida bestiarier. I dem samsas katter och grävlingar med kentaurer och enhörningar, och programmets krönikör, filmforskaren Anne Bachmann, noterar att bestiarierna verkar uppleva en renässans. Programledare är Urban Björstadius.

Författaren Björn Ranelid lämnar ingen oberörd. Samtidigt som han skriver höglitterära romaner och förkunnar kärlek och ordets helighet, så gör han reklam för kläder och margarin och kör omkring i en Jaguar med namnskylten Ranelid. Han medverkar också regelbundet i medierna i allt från litteraturprogrammet Babel till underhållningsprogram med Filip & Fredrik. Björn Ranelid rör sig mellan högt och lågt, mellan finkultur och kommersialism, och är på så sätt unik i svenskt kulturliv. Det säger litteraturvetarna Anders Ohlsson och Torbjörn Forslid som är aktuella med boken Fenomenet Björn Ranelid. Men vad säger Björn Ranelid själv? Dessutom handlar det om hur man reagerar på ouppfostrat beteende i olika kulturer. En ny internationell studie visar att invånarna i länder som till exempel Portugal och Spanien reagerar mer öppet på personer som pratar högljutt i telefon på bussen, slänger skräp på marken eller tränger sig före i en kö, än invånarna i länder som exempelvis USA och Storbritannien. Forskarnas förkla

När Carina Rydberg gav ut romanen "Den högsta kasten" väckte den enorm uppståndelse. I den självbiografiska boken figurerade flera verkliga och namngivna personer, och diskussionen som följde i medierna handlade om var gränsen går mellan fakta och fiktion, mellan privat och offentligt. Senare har böcker som Maja Lundgrens "Myggor och tigrar" och Lars Noréns "En dramatikers dagbok" vållat liknande debatter i medierna. I dagens Vetenskapsradion Forum berättar litteraturvetaren Christian Lenemark om varför det har blivit allt viktigare för dagens författare att synas i medierna, och hur det påverkar de litterära texterna. Dessutom handlar det om hur kärlek och sex används för att skaffa sig en bättre tillvaro. I tredje världen väcks drömmar om ett annorlunda liv genom västerländska filmer, TV och tidningar. Ju svårare det är att migrera, desto mer utvecklas hoppet om att träffa en man eller kvinna från väst att gifta sig med. Charlotta Holmström från Malmö Högskola har intervjuat personer som emigrerat till Sver

Sidan uppdateras inte. Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan som kultur- och samhällsvarelse.

"Om fint och fult i stan och om arkitekten Fredrik Blom."

Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur 1900-talet blev ett musikens århundrade som bildligt talat exploderade av musik. I över hundra år har det varit möjligt att spela in och lagra musik, och med radio och grammofoner flyttade symfoniorkestrarna in i våra hem. Men när musiken plötsligt fanns tillgänglig för så många väckte det också en hel del farhågor. Det berättar musikforskaren Olle Edström, som tillsammans med Lars Lilliestam, Alf Björnberg och Ola Stockfelt skrivit boken Säg det i toner - och därtill i ord. Dessutom handlar det om humor som livshållning. Ola Sigurdson är professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, och i ett nytt forskningsprojekt ska han bland annat undersöka hur humor används inom religionerna. Han säger att det religiösa sättet att se på sig själv och tillvaron liknar humoristens synsätt, och att en religion utan humor leder till fanatism. Programledare är Urban Björstadius.

I Vetenskapsradion Forums serie om humor har turen idag kommit till ståupparen Lasse Eriksson och bibelprofessorn Christer Åsberg. De medverkar båda i den nya boken Humorbefrielse, och i dagens program pratar de bland annat om humor i Bibeln. Vi får höra om allt från bibliskt ordvitsande och vad man skrattade åt på Jesu tid, till den dråpliga situationen då man upptäckte att Jesu kropp inte längre fanns kvar i grottan. Dessutom handlar det om kreativitet. Forskaren Judit Simon har undersökt vad som kännetecknar den kreativa upplevelsen hos såväl enskilda individer som hos grupper, och hur de kreativa upplevelserna skiljer sig från vårt vanliga sätt att tänka. Programledare är Urban Björstadius.

I dagens Vetenskapsradion Forum startar en ny serie om humor och i det första avsnittet möter vi skådespelaren Gösta Ekman och teaterprofessorn Karin Helander. Förra året ansvarade de för kursen Den skrattretande teatern på teaterhögskolan i Stockholm, då en handfull skådespelare under ett år fick fördjupa sig i frågor om humorns väsen. I dagens program berättar de om vad vi skrattar åt och om hur vi skrattar - och varför den skrattretande teatern alltid är lite sorglig. Dessutom handlar det om längtan efter en långsammare tid. I en ny avhandling studerar etnologen Anita Beckman vilken funktion väntan fyller i vårt höghastighetssamhälle. I en tillvaro där görandet är centralt kan tågresor, väntrum och busskurer bli efterlängtade rum för återhämtning. Programledare är Urban Björstadius.

Retorikämnet har många tusen år på nacken men är fortfarande högaktuellt i vårt informationstäta samhälle där vi ständigt överöses med olika budskap. Men det handlar inte bara om vad någon säger utan hur man säger det, och då spelar kroppsspråket stor roll. En talare kan styra publikens applåder, förmedla makt och skapa känslor av gemenskap med hjälp av sitt kroppsspråk. Det säger retorikforskaren Marie Gelang som i dagens program tipsar om hur man kan använda sitt kroppsspråk för att nå fram till sin publik. Dessutom handlar det om hundens roll i kult och religion. Hunden och människan har följts åt sedan urminnes tider och hundar har använts både till arbete och som sällskapsdjur. Men hunden har också spelat en viktig roll i människans religiösa liv, vi har sett den både som något gudomligt och något smutsigt och orent. Bland de tidigaste spåren av hundar finns de hundskelett som hittats i människogravar, och än idag vill vi gärna begrava våra hundar när de dör. Det berättar etnobiologen Ingvar Svanberg när

"Naturen som symbol för den goda barndomen och fenomenet YouTube."

Snart är det biopremiär för den andra delen i Milleniumtrilogin, Flickan som lekte med elden, där vi återigen får se Michael Nyqvist i rollen som den sanningssökande journalisten Mikael Blomkvist. Just så ser ofta bilden av journalister ut i böcker och på film, de är rättrådiga, äventyrliga och tuffa, oavsett om de heter Mikael Blomkvist, Annika Bengtzon eller Tintin. Den här berättartraditionen med journalisthjältar som löser olika kriminalgåtor kan spåras långt tillbaka i tiden och har påverkat både publikens och journalisternas egna föreställningar om vad en journalist är och vad som är god journalistik, enligt presshistorikern Johan Jarlbrink. Dessutom handlar det om varietéunderhållningens korta glansperiod vid förra sekelskiftet. Med sitt gränsöverskridande och utmanande innehåll skapade de ofta debatt, men de har haft stor betydelse för utvecklingen av dagens populärkultur. De är också ett tidigt exempel på ungdomskultur, säger Björn Ivarsson Lilieblad som forskar om den svenska varietéunderhållningens

"Litteraturens roll i krig och kärlek."

De senaste veckorna har debatten om den svenska militära insatsen i Afghanistan tagit fart. Ofta är det författare och journalister som debatterar frågan ivrigast, och så har det varit under hela 1900-talet, oavsett om krigen har förts i Irak, Vietnam eller Kongo. Författarnas roll kan spåras tillbaka till första världskriget, då just skönlitteraturen fick en framträdande roll i kritiken av kriget. Det berättar litteraturvetaren Sofi Qvarnström som undersökt hur författarna då lyckades skapa opinion genom sina skönlitterära berättelser. Men det är inte bara genom krigskritik som litteraturen kan påverka, för den enskilde läsaren kan litteraturen också användas för personlighetsutveckling. På allt fler utbildningar inom medicin och juridik används därför romaner och poesi som ett sätt att förmedla nya insikter, och inom skolan och vården anses litteraturen kunna ge livskunskap. Just skönlitteraturen har nämligen unika möjligheter att ge oss nya perspektiv på våra liv, säger litteraturprofessorn Torsten Petters