Vetenskapsradions Veckomagasin

Hostmediciner används flitigt i Sverige, men det saknas moderna vetenskapliga bevis om de har effekt. Det handlar både om slemlösande och och hostdämpande mediciner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. så saknas det vetenskapliga bevis för att hostmediciner är effektiva. Det handlar både om receptfria och receptbelagda mediciner, och för slemlösande och hostdämpande. På norska läkemedelsverket säger medicinske direktören Steinar Madsen att hostmedicin är som dyrt vatten. Reporter Annika Östman  FN:s klimatmöteDen här veckan har FNs klimatförhandlingar i Durban i Sydafrika dragit igång, och på plats i Sydafrika finns Ekots reporter Malin Olofsson. Det är tre stora frågor som står på dagordningen - om man ska få till ett nytt stort globalt avtal för att minska koldioxidutsläppen, hur det ska finansieras, och man under tiden kan förlänga det nuvarande avtalet, det så kallade Kyotoavtalet, som handlar om att minska utsläppen av koldioxid i de rika länderna. Finns det några veten

Efter förra veckans miljölarm om gift i fisk hör vi forskarna som konstaterar att fisken innehåller allt mindre mängder miljögifter. Fisk är mycket bra mat, säger Mattias Öberg som är toxikolog på Institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet. Han anser att problemet snarast är att vi äter för lite fisk. Det var som i Vetenskapsradions nyheter avslöjade felaktigheter i Naturskyddsföreningens rapport "Den flamsäkra fisken". Professor Anders Bignert är chef på enheten för miljögiftsforskning på Naturhistoriska riksmuseet. Han ansvarar för de stora frysboxarna på Naturhistoriska som innehåller frusen fisk insamlad sedan 1960-talet. Prover från de frusna fiskarna bekräftar bilden av att halterna för de flesta miljögifter som man mäter sjunkit de senaste decennierna. Även internationellt är miljögiftshalten sjunkande, säger Anders Bignert. Orsaken både i Sverige och internationellt är att många av de svåra miljögifterna har förbjudits. Han tror inte att världen riskerar att kastas tillbaka 40-50 år i tiden

Många barn i Sverige kanske drabbas av blodbrist på grund av att navelsträngen klipps snabbt efter födseln. Problematiskt, anser Ingela Wiklund, ordförande på Svenska barnmorskeförbundet. Hon välkomnar en ny forskningsstudie som undersökt blodbrist hos 400 nyfödda barn vid Hallands sjukhus. En slutsats är att barn där man klipper navelsträngen, eller avnavlar, direkt efter födseln, i högre grad drabbas av blodbrist än de barn där man avnavlar först efter tre minuter. Det beror på att själva navlesträngen innehåller uppåt en tredjedel av barnets blod. Och det tar några minuter för navlesträngsblodet att pumpa över i det nyföda barnet. Ingela Wiklund efterlyser riktlinjer från Socialstyrelsen om när barn ska avnavlas. Men enligt Andor Wagner som är utredare på Socialstyrelsen är det omöjligt att skriva några allmänna riktlinjer för när avnavling ska ske, eftersom det enligt honom inte finns några bevis för att det har någon större betydelse om barnet avnavlas tidigt eller sent. Vi hör chalmersforskarna som hävd

Duvor har lärt sej att åka tunnelbana i södra Stockholm. Duvorna reser regelbundet mellan Farsta strand och Farsta, det har mänskliga passagerare fått erfara. Fenomenet kan ha uppstått av ett misstag tror kognitionsforskaren Mathias Osvath på Lunds universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första duvan som kanske steg på tåget av misstag upptäckte att det fanns mer mat i Farsta än i Farsta strand och sen kan det vara så att andra duvor tog efter beteendet, ett forskningsfält som kallas för kulturell transmission. Duvorna framstår som smarta som tar tunnelbanan för att ta sig till det dukade bordet, istället för att flyga dit. Men det är inte säkert att duvorna förstår att de verkligen reser.  – Det kan hända att de tror att man gå in genom en dörr, och sen så öppnas den igen och så ser världen annorlunda ut, och de har ingen aning om att de reser, säger Mathias Osvath på Lunds universitet. I Nederländerna har en forskningsskandal uppdagats de senaste veckorna. Tre unga fo

Det står nu klart att det stora krigsfartyg som dykare hittade utanför Ölands norra udde i somras verkligen är det mystomspunna Mars som sjönk efter strid 1564. Under hela hösten har fartygets identitet varit oviss, men dykarna har nu hittat stämplade kanoner ombord på fartygsvraket, och det är historiken Ingvar Sjöblom som har hittat motsvarande stämplar i skriftligt material från 1560-talets början. Det handlar bland annat kanonfabrikens räkenskaper där kanonerna prydligt finns bokförda. Mars var 1564 Sveriges och hela Europas största krigsfartyg, berättar Ingvar Sjöblom (betydligt större än Wasaskeppet), och han menar att den spännande undersökning av vraket som kommer att fortsätta efter vintern kommer att sprida ljus över en lite bortglömd period av den svenska historien. Forskaren Birgitta Almgren, som skrivit en bok om de svenskar som arbetade för den östtyska säkerhetstjänsten Stasi, utreds nu av Justitiekanslern misstänkt för att ha brutit mot tystnadsplikten. Det är den svenska säkerhetspolisen Säpo

Rättsmedicinalverkets analysmetoder har fått hård kritik den senaste tiden. Först beskedet att den felaktiga DNA-analysen som för en kort tid ändrade Ingmar Bergmans släktträd. Några dagar senare kom tingsrättens dom i målet mot den barnläkare som åtalats för att ha dödat ett spädbarn med hjälp av ett sömnmedlet tiopental där läkaren frias helt med hänvisning till att Rättsmedicinalverkets provsvar inte håller för en fällande dom. Johan Ahlner, verksamhetschef på Rättsmedicinalverket, försvarar det kritiserade provsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vi upptäckte ju tiopental. Hade inte vi gjort våra analyser hade man ju inte upptäckt tiopental i det här sammanhanget. Johan Ahlner, verksamhetschef på Rättsmedicinalverket, anser fortfarande att den lilla flicka som avled på Astrid Lindgrens barnsjukhus i september 2008 fick en extremt hög dos av sömnmedlet tiopental i samband med att hon dog - trots att det analyssvar som han grundar sina åsikter på kritiserats mycket kraftigt av medic

Det går inte att ta patent på mänskliga embryon eller stamceller från embryon. Det slås fast i en dom den här veckan från EU-domstolen.EU-domen är ett resultat av att Greenpeace överklagat ett patent från en tysk forskare. Den tyske forskaren ville ta patent på första stadiet av celler som han utvecklat från stamceller. Åsa Hellstadius, som forskar kring patenträtt inom biomedicin menar att Sverige i och med domen blivit diskriminerat.En tungviktare i Sverige kring etiska frågor är Jan Wahlström, professor emeritus i klinisk genetik vid Sahlgrenska akademin, är också bekymrad över EU-domen. Även om han själv är tveksam till patent på biologiska upptäckter, tycker han att den svenska hållningen hittills har varit bra, och som också har stämt med vad EU kommissionens etikkommitté tyckt. Att de inte går att ta patent på själva embryon, men när man väl renat fram stamcellslinjer, och från dem utvecklar celler som kan specialisera sig - där har det varit tillåtet med patent.På företaget Cellartis, som är ett av få

Vi blickar in i det mörka innandömet i en ko. Där inne finns en bov i dagens klimatdrama som vetenskapen nu vill stoppa. Det handlar om främst nyzeeländsk forskning inne i kornas våmm. Mikroorganismer i våmmen, en av kons fyra magar, avger mängder metan under matsmältningen. Eftersom metangas är en kraftfull växthusgas försöker nu forskarna få våmmens invånare att sluta producera metangas och istället ge ifrån sig andra avgaser. Vetenskapsradions Per Helgesson om det här forskningsområdet där Nya Zeeland är ledande. Kosttillskott kan ha negativ hälsoeffekt. Forskning visar att E-vitamin eventuellt kan öka risken för cancer. En annan stor studie på äldre amerikanska kvinnor som tog kosttillskott med järn. De kvinnorna hade kortare livslängd än de som inte tog järntillskott. Vitaminer och mineraler är nödvändiga för kroppen, problemet är att överdosering kan vara skadlig. Vi hör Maria Lind Karlberg, Uppsala universitet och professor Jan Palmblad, KI. De flesta företag som gör affärer på telefon spelar in samtal

Veckan har präglats av att vi fått veta vilka som fått nobelpriser. Den här gången inträffade det ovanliga att en pristagare hann dö två dagar innan priset tillkännagavs. De flesta av årets pristagare har också fått jobba i motvind. Pristagaren i kemi blev till och med avpolletterad från sin grupp. Är det tillräckligt högt i tak för Nobeltankar inom universitetsvärlden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här på vetenskapsradion har vi vältrat oss i de naturvetenskapliga  priserna. De som gått till upptäckter om immunförsvaret, kvasikristaller och expanderande universum. Följ med på ett potpurri med reaktioner från nobelpristagarna och tänk er alla som ler bakom uppfällda kragar. Det blev första gången i Nobelprisets historia som en pristagare hann avlida. Det skedde för Ralph Steinman två dagar före beskedet. Göran Hansson som är sekreterare i Nobelkommittén säger så här om ifall man har hunnit analysera hur det ska kunna undvikas till nästkommande år: Men är det då tillräckligt högt i

Läkaren som rekommenderade homeopatiska medel till sina patienter gjorde inte fel. I en uppmärksammad dom som vetenskapsradion rapporterat om i veckan har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att läkaren inte utsatt patienterna för fara. Nu är frågan hur domen, som ett vägledande prejudikat, ska tolkas. Är det fritt fram nu för läkare och annan sjukvårdspersonal att föreslå homeopatiska medel till sina patienter? Läkaren Anders Pettersson, som efter en lång rättsprocess nu fått rätt i högsta instans, är nöjd med domen, men enligt Socialstyrelsen ändrar domen inte praxis. Högsta Förvaltningsdomstolen anser att det var fel av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, att ge Anders Pettersson prövotid, alltså en grövre form av varning, för det här. Socialstyrelsen har i veckan diskuterat hur de ska tolka domen och säger nu att det enda den betyder är att Socialstyrelsen inte lyckats bevisa att homeopatisk behandling kan vara en fara för patienter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det do

Kan det vara så att en potatis kan påverka hur en människas gener fungerar. Ja, kanske kan den det, i alla fall om man får tro ny spännande forskning från en grupp kinesiska forskare. Fast då handlar det om ris, och om hur kopior av arvsmassa från ris kan leta sig in i människans celler. För forskarna har hittat kopior av arvsmassa, så kallat mikro-rna, från ris inuti både möss och människors celler och det verkar som risets mikro-rna här kan påverka generna i kroppen.- Om det här nu håller är det jätteintressant, säger Fredrik Söderbom som är mikro-rna-forskare på SLU, vi har växt mikro-rna som faktiskt kan ta sig in genom maten, in i våra kroppar och faktiskt reglera gener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén kommenterar den kinesiska mikro-rna-forskningen: "Det här är ytterligare ett exempel på det fina samspel som finns mellan generna som vi ärvt och omgivande miljö. Länge lärde man inom molekylärbiologin ut den gyllene regeln att dna styr alla processe

När det finns misstanke om allvarligt brott måste det prövas i domstol. Så kommenterar Elisabeth Rynning, professor i medicinsk rätt, den pågående rättegången i Solna. Där en narkosläkare står åtalad för dråp av ett barn. Kärnfrågan i rättegången är om döden har påskyndats eller inte. elisabeth Rynning menar att de båda vetenskaperna, medicin och juridik, kan behöva lära sig att kommunicera bättre med varandra, eftersom båda har som uppgift att skydda de mänskliga rättigheterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Delfiner ropar namn Delfiners ljud har förbryllat forskare. Nu kan man visa att de konstruerar ljudet på annat sätt en en vanlig vissling. Flera forskningsresultat tyder på att de också kan kalla varandra med hjälp av signaturmelodier. Vetenskapsradions Torill Kornfeldt reder ut begreppen.   Snurr på ägg En ny teknik gör det möjligt att ta hand om donerade ägg på ett mer effektivt sätt. Än så länge har ingen kvinna blivit gravid i Sverige med donerade ägg, men överläkar

Australipithecus Sediba är namnet på den art som kan vara alla nu levande människors förfader. Veckans nummer av Science domineras av artiklar om fyndet, som gjordes i Sydafrika redan för tre år sedan. Forskarna skriver att den här förmänniskan bättre passar in som förfader åt den moderna människan än den andra förmänniskoarten från samma tid, Homo habilis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stor studie om mental ohälsa får kritik för att inkludera för många människor. Enligt studien skulle nästan 40% av den undersökta europeiska befolkningen får en psykiatrisk diagnos. Omräknat i antal människor blir det ungefär etthudrasextio miljoner personer i Europa med mentala eller psykiska problem. En av kritikerna är Allan Horwitz, professor vid Rutgers University i USA och specialist på psykisk ohälsa. Enligt honom är det här inte en rimlig uppskattning. Fysik är ett vetenskapligt område som fortfarande i högsta grad domineras av män. Varför det är så, och om det är något som bör

Om den årliga europeiska hjärtkonferensen i Paris, en ny variant av den så kallade fågelinfluensan, hur data från mobiloperatörer kan vara till hjälp vid katastrofer, och om fotbollsvärldens sätt att hantera unga spelare. Programledare Björn Gunér Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den årliga europeiska hjärtkonferensen har under veckan hållits i Paris, Frankrike. Det är den största medicinkonferensen i världen och denna gång samlades över 33 000 hjärtläkare, forskare och representanter för läkemedelsföretag. En av de saker som väckte störst uppmärksamhet, bland de över 4000 nya forskningsresultat som presenterades, var ett nytt blodförtunnande medel för personer med hjärtflimmer. Vetenskapsradions Annika Östman träffade professor Gregory Lip, från Birmingham, för en kommentar om studien, som han dock själv inte varit inblandad i. En ny variant av den så kallade fågelinfluensan varnas det nu för. Det var FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO som i måndags uppmanade till förhöjd b

På Världsvattenveckan i Stockholm möter vi Tony Allan som fick vattenpriset 2008. Tony Allan har unika kunskaper som blivit högaktuella. Det handlar om Libyen. Redan 1966 kom han till Libyen för att för sin doktorsavhandling studera hur grundvattnet sjönk uppe vid den libyska medelhavsskusten. Det var tre år innan Muhammar Kadaffi grep makten.Just det sjunkande grundvattnet ledde fram till Kadaffis kanske största monument, the Great man made river, den stora människoskapade floden.På den officiella hemsidan kallas den världens 8:e underverk. Det är ett enormt system av runt 800 djupa brunnar i öknen i södra Libyen, och ur de här brunnarna pumpar man upp fossilt vatten som sedan rinner i gigantiska rör, pipelines, norrut upp till medelhavskusten där de flesta libyer bor. 70% av befolkningen får sitt vatten från dessa ökenbrunnar.Tony Allan menar att Great man made river är Kadaffis största monument, ett våldsamt överdimensionerat system som blivit på tok för dyrt.Tony Allan som är vattenforskare och professor

Om man springer fem kilometer samtidigt som man har kraftig influensa och är bakfull. Då kan man förnimma en känsla av hur det är att ha kroniskt trötthetssyndrom, enligt vittnesmål från en patientförening. Uppskattningsvis uppåt 40.000 svenskar är drabbade av kroniskt trötthetssyndrom. För två sedan kom forskning som pekade ut ett virus som orsak till sjukdomen, en virussmitta som kom från möss. Men som vi har rapporterat i veckan pekar alltmer forskning på att det inte stämmer. Att viruset som forskarna hittade i sina provrör i själva verket inte kom från patienterna utan från möss som på något sätt förorenat proverna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men hur kunde det bli så fel när man tolkade provresultaten, att man från 2009 till och med hoppades att ett vaccin skulle vara nära mot det här musviruset? Frågan går till Jonas Blomberg som är professor emeritus i kliniska virologi vid Uppsala universitet och som har själv jobbat med just det här spåret. Vi hör ockaså Carl-Gerhard Gottfries prof

Nya beräkningar visar att det går utför för alla musselätande fågelarter i Östersjön. Under veckan har ett 30-tal sjöfågelforskare från alla länder runt Östersjön samlats på en workshop i Visby. Nu kopplar forskare samman de svenska resultaten med med liknande trender i Nordamerika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För första gången finns det färdiga planer för att transplantera en livmoder i Sverige. Det hela har dragits igång på Sahlgrenska universtietsjsukhuset i Göteborg. Där man räknar med att till årsskiftet eller strax därefter ha gjort den här transplantationen. Mobiltelefonforskaren Anders Ahlbom avsäger sig sitt updrag hos svenska stråsäkerhetsmyndigheten. Detta som en följd av att han inte tilläts delta i WHO:s expertgrupp som bedömmer mobiltelefoners cancerrisker, eftersom där fanns en intressekonflikt. Afrika har varit ämnet på en stor forksarkonferens i Uppsala i veckan, anordnad av Nordiska afrikainstitetet. Ett tusental forskare samlades för att resonera o

N ytt möjligt p-piller fär män, kritik mot Vidarkliniken, och Europa hoppas på solkraft från nordafrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan har det väckts nya förhoppningar om ett p-piller för män. Amerikanska forskare har upptäckt ett ämne som stänger av spermieproduktionen hos kaniner, och som troligen också fungerar på människor. Det är vitamin A som är nyckeln, eftersom vitamin A, eller retinol, inte bara är viktigt för vår syn och vårt immunförsvar, utan också när spermier tillverkas. På senare tid har intresset legat på att stänga av produktionen av spermier redan i testiklarna. Omkring tusen spermier produceras varje sekund hos fertila män och i den nya amerikanska studien har forskarna blockerat A-vitaminets funktion, genom att förhindra att omvandligen av vitaminet till retinsyra specifikt i testiklarna. Spermieproduktionen stängs av, men återställs några veckor efter avslutad behandling och  påverkar inte A-vitaminets funktion i övriga kroppen. Det är forskaren John Amo

Vetenskapsradions veckomagasin om mobiltelefoner och cancerrisk, ledningskontrollerande låda och nyheter från veckan som gått. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hjärntumörer verkar öka efter lång tids mobiltelefonanvändning, enligt vissa epidemiologiska studier. Forskarna har länge varit, och är fortfarande, oense om hur de här resultaten ska tolkas eftersom de bland annat bygger på att de tillfrågade minns hur mycket de talade i telefon för upp till tio år sedan. Felkällorna kan därför vara stora.Men WHO:s expertgrupp har nu kommit fram till att indikationerna ändå är tillräckligt starka för att uttrycka risken som "möjligen cancerframkallande" och flaggar därmed för att frågan bör utredas ytterligare. Ulrika Björkstén kommenterar. Oro för att livsnödvändig fosfor börjar sina: Peak fosfor.Det globala växande jordbruket är beroende av tillförsel av grundämnet fosfor, fosfor som är en av förutsättningarna för att växterna ska kunna växa. Forskaren Arno Rosemarin på Stockholm environment inst

Varannan kvinna över 50 kommer att drabbas av benbrott, enligt aktuell forskning. Det gör att Sverige kröner prispallen internationellt i den föga attraktiva tävlingen benbrott. För att veta hur man kanske ska kunna undvika den pallen begav sig Vetenskapsradions Annika Östman till Uppsala forskningscenter och genomgick en bentäthetsmätning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan pockade återigen en vulkan på Island på uppmärksamhet. Den här gången var det Grimsvötn som gav flygbranschen rejäl skrämselhicka, eftersom många fruktade att fjolårets flygkaos under utbrottet från Eyafjallajökull skulle upprepas. Frågan om hur farligt det egentligen är att flyga genom askhaltig luft har diskuterats i veckan, både av flygbransch och av forskare. För det var på 80-talet det hela började... I veckan blev en väldigt välrenommerad svensk forskare brotplockad  som medlem från Världshälsoorganisationen , WHO:s, grupp som skulle ta ställning till cancerrisker från mobiltelefonstrålning. Det ha