Vetenskapsradions Veckomagasin

Hur kan det kritiserade betygssystemet göras bättre? Används för mycket datorer i skolan? Ska vi ha mer katederundervisning? Vi diskuterar skolan med två politiker och två forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions veckomagasin utgörs denna vecka helt av en diskussion om skolfrågor med gymnasieminister Anna Ekström (S) och liberalernas talesperson i utbildningspolitiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet. Vi tar veckans tre Vetandets värld-program om skolan som utgångspunkt. Måndagens program handlade om digitaliseringen, tisdagens om katederundervisning kontra eget arbete och onsdagens om betygssystemet och alternativ till det. Ulrika Björksténulrika.bjorksten@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Är Australiens vildhästar en olycka som trampar ihjäl känsliga djur och marker och bör försvinna, eller ett kulturarv att värna? Vi hör också om motion mot demens, konstgjorda glaciärer och Stephen Hawking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att Australiens "brumbies", de förvildade hästarna som strövar i nationalparkerna är vackra är förespråkarna och motståndarna i den heta konflikten överens om. "Tyvärr" säger biologen Eric Warrant, eftersom det gör att människor vill bevara dem trots att de från början inte hör hemma i den känsliga naturen, där de trampar ihjäl sårbara grodor och andra djur och förstör känsliga våtmarker. Vi möter också en politiker som menar att hans känsloargument kring hästarna väger tyngre än vetenskapen. I veckans magasin hör vi också om att god kondition i medelåldern verkar kunna förebygga demens senare och om hur man i Himalayas torra bergstrakter nu prövar konstgjorda små sockertoppsglaciärer som ett sätt att spara vatten till jordbruket. Och så minns vi Stephen Hawki

Det var inte gruvbolaget Bolidens fel att 800 Aricabor i norra Chile blev sjuka. Vi hör också om att falska nyheter sprider sig snabbare än sanningsenliga på Twitter och att diabetes inte bara är två sorters sjukdomar utan fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var inte gruvbolaget Bolidens fel att 800 Aricabor i norra Chile blev sjuka. Aricaborna stämde det svenska gruvbolaget för att de exporterat 20 000 ton våtverkslam på 80-talet, slam med höga halter arsenik och tungmetaller till ett chilenskt bolag som senare gick i konkurs. Bolaget lämnade slagghögarna kvar på marken utan att sanera. Vi har besökt boende i området som verkar hårt drabbade av sjukdomar och som undrar vad de ska göra nu.

Vi är mitt i högsäsongen för kräksjukan. Som tur är finns det forskare som tar reda på mer om åkomman. En genetisk skattkammare med fröer fyller tio år och från SMHI hör vi mer om det iskalla väder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa har sådan tur att de har ett genetiskt skydd mot det virus som orsakar vinterkräksjuka. Men för de som inte har det visar allt fler studier att det finns ett läkemedel som skulle kunna hindra kräkningarna. Det är ett relativt ofarligt läkemedel som i vanliga fall ges vid illamående hos cancerpatienter. Framför allt skulle det kunna användas i akutvården av sjuka barn. Flera tusen svenska barn läggs nämligen in på sjukhus varje år till följd av magsjuka eftersom de kräks så mycket att de har svårt att behålla vätska.  Läkemedlet gör nämligen att man snabbt slutar kräkas, eller i alla fall kräks mindre, berättar Lennart Svensson som är professor i molekylär biologi vid Linköpings universitet och Karolinska institutet i Solna. I programmet får vi också höra Sverige

Vi var med när den första vargen sövdes, efter en veckas spårning, i ett stort forskningsprojekt. Mobbning i och utanför mobilen påverkar tonåringar likadant och fettberget i Londons kloaker har analyserats och hamnat på museum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår reporter Niklas Zachrisson kom lätt omtumlad hem från en vetenskaplig vargjakt med flera dagars spårning, surrande helikoptrar och till slut sövande pilar och märkning av en varg. Det kanske märkvärdigaste ögonblicket var när vargen vaknade upp och omtöcknad vacklade omkring några meter bort. "Ska jag vara rädd nu?" undrade Niklas. I Veckomagasinet hör vi också om ny forskning som visar att umgänge på sociala medier har samma påverkan på ungdomars hjärnor som kontakter när mobilen ligger i fickan. Vi hör om vad det så kallade fettberget i Londons kloaker egentligen består av och om att de tidigaste kända grottmålningarna i Europa nog har gjorts av neandertalare. Och så går vi på vetenskapliga konferenser och hör om havet och klimatet o

Myror kan rädda sina sårade kamrater genom att bära hem dem och slicka deras sår, visar studie. Världens högsta berg ska mätas om och så möter vi forskaren som kallas "Ormbettsjesus". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Afrikanska myror som ofta får benen avslitna i strider mot termiter visar sig kunna identifiera skadade artfränder, bära hem dem till stacken och slicka såren rena – något som ofta är avgörande för att den sårade myran ska överleva, visar en ny studie. I Veckomagasinet hör vi också om den nepalesiska expeditionen som nu ska kontrollmäta landets stolthet, Mount Everest, men det är inte det lättaste. Vi hör om hur fler kvinnor ska få nobelpris, möter den unge danske forskaren som fått sitt smeknamn för sin strävan efter billigt serum till världens alla ormbitna fattiga och så undrar vi om stenåldersskallarna som hittats spetsade på pålar i Motala mest var ett verk av stökiga ungdomar. Vetenskapsradionvet@sverigesradio.se

Vinter-OS i Sydkorea pågår när vi ska sova, under tävlingarna kan man välja egna kameravinklar på idrottarna med hjälp av 5G och snart får dopningsjägarna bättre metoder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idrottare som dopar sig med sitt eget blod är mycket svåra att avslöja med dagens metoder, men en sorts markörer som skiljer nytt blod från gammalt skulle kunna leda till bättre kontroller. I framtiden kanske muskelprover lika tunna som hårstrån kan avslöja både bloddopare och andra sorters dopning. Vi hör också om plöjningens påverkan på klimatet, frågan om torskfisket i Östersjön och nya grepp för att rädda regnskogens orangutanger. Vetenskapsradionvet@sverigesradio.se

Isbjörnar bränner mer energi än forskarna trott, och därför kan de vara ännu mer sårbara när polarisarna smälter. Blodprov mot alzheimer väcker hopp och samarbete var nyckeln till succén för Pokémon Go. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den första studien som mätt energiförbrukningen hos isbjörnar i deras naturliga miljö visar att de gör av med mer energi än vad forskare beräknat, något som kan göra dem ännu känsligare än väntat för klimatförändringarnas effekter på deras hemtrakter. I veckomagasinet hör vi också om hur poesin frodas på nätet, om blodprovet som väcker hopp om att kunna upptäcka och behandla Alzheimers sjukdom i tid, och om varför kraftigt överviktiga ska tala med läkaren innan de börjar hårdbanta. Och så hör vi om forskningen som visar att det var samarbetsdelen och inte tävlingsdimensionen som gjorde Pokémon Go till en sådan succé, och om hur vi kan lära oss av det för att få barnen att vara gladare på väg till skolan.

Nu görs vinterfågelräkningen vid landets fågelbord, men forskningen visar att matningen kan vara både bra och dålig. Och så om plast som dödar korallrev, mörk prognos för antibiotika och våra kroppar som radioskugga Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många av oss tycker om att mata småfåglar på vintern, och inför vinterfågelräkningen i helgen hälsade vi på när barn fick göra egna fettbollar av smör och frön att hänga i buskar och på fågelbord. Men vad säger egentligen forskningen om hur mycket nytta eller kanske skada matningen gör? I veckomagasinet hör vi också om de nya fossilfynden av vår egen art i Israel. De är nära 200 000 år gamla, något som tyder på att vi lämnade Afrika tidigare än vad som varit känt. Nyheter kring antibiotikaresistens väcker både oro och hopp, och hur ska man tänka kring forskning på virus som både kan göra nytta och användas i onda syften? Våra kroppar som förlängning av radioantennen eller störande skugga för sändningarna är ämnet för veckans lyssnarfråga.

Ska vi äta chips till fredagsmyset eller är cancerrisken för stor? Kan datorprogram hjälpa flyktingar till jobb? Och hur mycket pengar förlorar vi på dålig återvinning av plast och andra material? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cancerlarmet om chips och annat friterat fick stor uppmärksamhet för drygt 15 år sedan. Men ämnet akrylamid finns fortfarande kvar i potatissnacksen, visar återkommande nya undersökningar, senast nu i veckan. Hur ska man tänka kring chipsen? Vi träffar forskaren som en gång upptäckte faran och vi frågar också Livsmedelsverket. I Vetenskapsradions Veckomagasin hör vi även om hur nya algoritmer, alltså datorprogram, kan hjälpa till att placera flyktingar på bättre platser i sitt nya hemland, så att chansen att få jobb blir större. En ny rapport visar att stora ekonomiska värden går förlorade när bara lite av allt använt material återvinns, och en pågående studie tyder på att den växande e-handeln med mat inte är så bra för miljön som vissa hade hoppats på.

Nyfunna ismassor på Mars kan bli en värdefull resurs för framtida besökare, men hur smakar vattnet? I Veckomagasinet även om Oprah Winfreys tal, medicinska åldersbedömningar och krig som drabbar djur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inom 20 år kan vi människor ha nått fram till den röda planeten, och enligt en ny studie så kan där finnas stora mängder lättåtkomligt och rent vatten i fryst form, vilket kan underlätta för besökare. Vi bad två svenska forskare föreställa sig en promenad på Mars och med fantasins hjälp även ta en klunk av marsvattnet. De ifrågasatta åldersbedömningarna av unga asylsökande genom avbildningar av knäleder väcker mycket uppmärksamhet i dagarna, och vi hör reportern som följt frågan. Krig på den afrikanska kontinenten drabbar inte bara människor utan även vilda djur i stor utsträckning, enligt en ny studie, och så hör vi om varför Oprah Winfreys tal var en sådan retorisk fullträff. Programledare är Lena Nordlund.

Hur vet vi om vi är vaccinerade eller immuna mot mässling? Många befinner sig i en gråzon. Veckomagasinet tar också upp hoten mot korallreven och undersöker vad termiter kan lära oss om svampodling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först på 1980-talet blev i princip alla svenska barn ordentligt vaccinerade med de dubbla sprutor som krävs för en långvarig immunitet. Den som är äldre än så får hålla reda på sin egen vaccinationsstatus, och någon tydlig övergripande bild finns inte. 60- och 70-talister är markerade som en gråzon i Folkhälsomyndighetens tabeller. Ingen vet hur många av oss som har ett skydd mot mässlingen genom vaccin, och många av oss vet inte ens om vi själva är skyddade, påminns vi om i samband med mässlingutbrottet i Göteborg. Vi får även en bild av hur arbetet just nu pågår där med att spåra möjlig smittspridning. Att världens korallrev bleks allt oftare i och med klimatförändringarna och att 2017 blev det näst varmaste år som uppmätts hör vi också om i Veckomagasinet, och så om

2017 var året då en saxofonist spelade under sin hjärnoperation, men det handlade också om konstgjord hud, syntetiskt liv och så alla MÄN som fick Nobelpris eller förpestade livet för kvinnliga kolleger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Veckomagasinet summerar 2017 hör vi om ett genombrott för genterapi där en sjuk sjuåring fick ny hud över nästan hela kroppen. Vi hör om varför storasyskon får högre lön och om var i hjärnan musikaliteten sitter och hur kirurgerna bar sig åt för att inte operera bort den hos en saxofonist med hjärntumör. Veckomagasinet besöker också sjukhuset i Indien som gratis räddar synen på fattiga som riskerar att bli blinda, och en glaciär på Island som krympt förfärande mycket sedan vi var där för 10 år sedan. Dessutom lever vi oss in i hur det är att vara både björn och så tar vi reda på hur det är att ligga sked med en vild snöleopard. Programledare är Björn Gunér och Lena Nordlund.

Vi bjuder på listan över de mest högljudda djuren, däribland den klosmällande pistolräkan. Veckomagasinet listar också de vetenskapliga genombrott som hörts mycket under året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När vi listar årets viktigaste vetenskap med hjälp av tidskriften Science går det från enormt stora kolliderande neutronstjärnor till pyttesmå men livsviktiga molekyler som frusits i flykten på iskalla stillbilder. Vi tittar också på listan över de djur som gör de starkaste ljuden. Det visar sig gå från jättestort till väldigt litet, för små pistolräkor kan låta nästan lika högt som jättelika kaskeloter. I julupplagan av Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om julkalendern som väcker fysikfrågor om universums mittpunkt och hur man kan ta sig dit, och om tiden verkligen kan stanna. Smittor som hotar julgranar hör vi också om, och så funderar vi på varför forskare tycker det är okej att söka efter liv i rymden men inte ufon på jorden. Programledare är Lena Nordlund. Länkar som nämns i

Mjuka män är ett tema i veckans magasin. Ny forskning visar nämligen att män kan faktiskt må extra dåligt av influensa, och för 200 år sedan uttryckte män sin vänskap sinsemellan i mycket romantiska ordalag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Kom i min famn, låt mig överösa dig med kyssar!" Så kunde män på 1700-talet uttrycka sig i brev till en manlig vän, utan att det låg någon homoerotik bakom. Det konstaterar Ina Lindblom som doktorerar på ämnet manlig vänskap under en perioden. I en miljö som kan tyckas gjord för tuffa machomän, längst upp i arktiska Kanada, arbetar läkaren som konstaterar i en forskningsgenomgång att det faktiskt finns fog för att ta så kallad "man cold" på allvar.  I veckomagasinet hör vi också om skogsbränder som kan ställa till det för klimatmodellerna, om syntetiska nät som opereras in mot inkontinens hos kvinnor, och om hur allemansrätten på internet kan minska efter beslut i USA. Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet fördjupar veckans nyheter som handlat om ökad spridning av vapen, odlat kött och så väntar Nobelyra på söndag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en uppmärksammad skolskjutning i USA kunde forskare se att oro fick fler att skaffa vapen, vilket i sin tur ledde till fler skjutna människor. Även i Sverige ser forskare risk för att vapenspridning blir "ett självspelande piano", men än så länge begränsat till kriminella miljöer. Skottdåden i lågstadieskolan i Sandy Hook i USA dödade 28 människor, men kan ha lett till fler dödsfall än så, eftersom den ledde till att fler skaffade vapen, med fler skjutningar som följd, enligt en ny studie. Här hemma ser forskare en indirekt kopplare till svenska förhållanden, där skjutvapen blivit vanligare i kriminella kretsar. I Veckomagasinet hör vi också om de syntetiska plastnät som opereras in i underlivet på kvinnor vid framfall, men som ofta kopplas till allvarlig smärta och som är mycket svåra att ta bort. Uppsala Universitet konstaterar att

De många vittnesmålen om sexuella trakasserier och övergrepp inom forskarvärlden och läkarkåren påverkar både de drabbade kvinnorna och forskningen som helhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En konsekvens som kan uppstå av sexuella trakasserier är att man väljer att lämna den akademiska världen trots att man brinner för forskningen, säger Gunilla Carstenssen, sociolog som studerat just sexuella trakasserier inom universitet och högskolor. I Veckomagasinet hör vi också om flera nya antibiotika nu är på väg fram, efter allt tal om att behovet är akut på grund av det ökande problemet med resistenta bakterier. Hundratals ägg från flygande dinosaurier har hittats, och tyder på att de var ännu mer lika dagens sjöfåglar än vad som tidigare kunnat bekräftas. Stora framsteg har gjorts i arbetet med att skapa konstgjort liv, får vi veta, och så lär kattdialektforskaren oss skilja på glada och ledsna jamanden. Programledare är Lena Nordlund. I programmet klargör vi varför kvinnor i fertil

Småsyskon väljer oftare konstnärliga utbildningar medan medicin och teknik är vanligare bland storasyskon, visar ny forskning. Småsyskon tjänar även mindre pengar senare i livet. Men vad beror det på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Vetenskapsredaktionen visar sig de flesta vara småsyskon när vi hör efter, och journalistutbildningar hör till dem som är vanligare bland småsyskon. Vi talar med en av forskarna bakom den nya studien om varför det är på det viset. I Veckomagasinet hör vi också om att extremt tidig födsel verkar öka risken för autism mer än forskarna trott, om framsteg och hotande bakslag i kampen mot malaria, och om hur dataspel kunde bidra till att fler forskare fått råd med de värstingmikroskop som får nobelpris i år. Programledare är Lena Nordlund. FÖRTYDLIGANDE: I ett av programmets inslag nämns att kvinnor i fertil ålder inte bör äta fisk mer än ett par gånger om året. Här vill vi förtydliga att Livsmedelsverkets rekommendation rör insjöfisk och fisk från Östersjön.

Två år efter terrordåden i Paris plågas många av dem som överlevde av mardrömmar och plötsliga starka minnesbilder. Nu prövas en ny behandling där minnena väcks med flit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kan vara en doft, ett ljud, en plats eller nånting helt annat som triggar igång de här känslorna hos den som bevittnat en hemsk händelse. För många som drabbas av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, blir det svårt att fungera i vardagen. Men minnena sparas om varje gång de väckts, och nu utforskas flera olika sätt att styra så att den omsparade versionen ska bli lättare att leva med. Vi hör om den modell som nu prövas i Paris, där så kallade betablockerare ges i kombination med att den drabbade hanterar sina minnesbilder. I Vetenskapsradions veckomagasin får vi också en rapport från klimatmötet i Bonn som nu avslutas, vi hör om det privata kapitalets jättesatsning på universitetens forskning kring artificiell intelligens, och om hur ekonomisk ojämlikhet funnits med oss genom historien sedan

De kallas för fjärilsbarn, barn med sjukdomen Epidermolysis bullosa med hud så tunn och känslig att den för tankarna till fjärilsvingar. Nu väcker genterapi hopp om ett bättre liv för barnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa former av sjukdomen är så allvarliga att barnen dör under sina första år, men en allvarligt sjuk sjuåring i Tyskland har nu fått nu hud på 80 procent av kroppen, med hjälp av så kallad genterapi. Vi möter svenske nioåringen Gaston som har en lindrigare variant av sjukdomen, men som är nog så besvärlig i hans vardag, och hör mer om möjligheterna och även riskerna med genterapi. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur vi alla tack vare så kallade blockkedjor kan bli digitala medborgare i Estland, och om får som visar sig vara lika bra på att se skillnad på människor som vi är. Dessutom möter vi klimatvisselblåsaren som petades av Trumpadministrationen när han larmade om hur urinvånares byar i Alaska riskerar att spolas bort av en stormflod.