Vetenskapsradions Veckomagasin

Många gåtor omger Egyptens pyramider, och nu har avancerad partikelfysik bidragit till att skapa ännu en. Varför har den mest kända, Cheopspyramiden, ett stort och tidigare okänt hålrum? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med hjälp av partiklar från rymden som forskare med stor säkerhet bedömer att hålrummet finns, och egyptologer gläds åt sådana här moderna metoder som kan ge kunskap om pyramiderna utan att förstöra dem. Men det återstår alltså att förstå om hålrummet hade någon funktion och i så fall vilken. I veckomagasinet hör vi också om apparaten som ska lära kråkor att städa gatorna från fimpar, men att kråkorna kanske är FÖR smarta för att det ska fungera, och om hur skräpmat som människor lämnar i parker leder till snabb evolution hos de djur som bor där och äter resterna. Och Paolo Macchiarini befinns nu åter skyldig till forskningsfusk, men är det rätt att hans medförfattare till artiklarna, som var de som slog larm, också anses skyldiga? Programledare är Lea Nordlund

Blivande kvinnliga läkare som besöker kirurgkliniken blir så avskräckta av machojargongen där att de väljer andra inriktningar, visar en ny avhandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Machojargong och diskriminerande strukturer är utbrett inom forskningsvärlden, intygar både genusforskare och ansvarig minister i veckans program. Men vad kan göras åt saken? I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om vi i framtiden bör sluta spola iväg de viktiga resurser som hamnar i toaletten och använda dem till urban odling, om hur tecknade serier om till exempel en hudcells liv ska få fler att hänga med i forskningsutvecklingen, och om det stämmer att insekterna har minskat med 75 procent som en studie i veckan visade. Programledare är Lena Nordlund

Reaktionen på blodlukt visar vilka djur som är rovdjur och vilka som är bytesdjur. Men i vilken grupp hamnar vi människor egentligen? Ny forskning ger svaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är själva lukten av blod som forskare lyckats ta fram och den luktmolekylen kan lura en varg att tro att ett vedträ är ett byte som behöver vaktas. Även stickande insekter dras till lukten, men för möss signalerar lukten av blod fara och får dem att fly. Men hur reagerar då vi människor på lukten av blod, är vi rovdjur eller byte? Vi följer med till labbet och får svar. Att spela saxofon med skallen öppnad under en hjärnoperation hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin. Musikern Dan behövde få en hjärntumör bortopererad men hur kunde kirurgerna vara säkra på att de inte skulle råka operera sönder hans musikalitet? Och så tar vi upp försöket där 200 Malmöbor som ska flytta till Italien för att se hur deras hälsa påverkas av medelhavskost och mindre stress. Missa inte videon: Vaken under hjärnoper

Till mångas överraskning läggs förundersökningen mot kirurgen Paolo Macchiarini ner. Vi tar också upp datorerna som kan rädda synen och spanar in varför hasselmössens kärleksmöten nu underlättas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åklagarna menar att det inte går att bevisa att andra metoder hade kunnat rädda de patienter som avled efter att ha fått konstgjorda luftstrupar inopererade av Macchiarini. Men frågan är om något sådant någonsin går att bevisa? En rättslig expert vi talar med ifrågasätter starkt det prejudikat som åklagarna stödjer sig på. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om forskning kring konspirationsteorier, om hur artificiell intelligens kan rädda synen på många indier, om okunniga biodlare som faktor bakom bidöden, och om hasselmössens egen romantiska bro som ska rädda deras kärleksmöten från bilolyckor. Programledare är Lena Nordlund.

"Väldigt otillfredsställande" säger Göran Hansson, ständig sekreterare i Kungliga Vetenskapsakademin om att samtliga naturvetenskapliga pristagare i år är män. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att Göran Hansson så tydligt medger problemet överraskar Vetenskapsradions Ulrika Björkstén, som menar att vår granskning från förra året kan ha haft betydelse för de ansvarigas ändrade inställning. Nu ska nobelkommittéerna för första gången hålla en särskild konferens och diskutera hur den skeva könsbalansen kan avhjälpas. I veckomagasinet besöker vi också ett supermodernt mikroskop som bygger på upptäckterna av årets kemipristagare, och hör om hur en av fysikpristagarna varit drivande bakom science fiction-filmen Interstellar. Men det blir inte bara Nobelpriser i magasinet, vi hänger också med forskarna som övar klättring inför sin tur till Antarktis, och så hör vi musikaliska vargar sjunga duett med Monica Zetterlund. Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet dyker ner i marinarkeologiska vatten och får veta mer om ett spektakulärt vrakfynd. Vi fördjupar oss också i 20 nya fästingarter och att vi Homo sapiens är äldre än vi trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är ett marinarkeologiskt drömfynd. I Svarta havet har flera välbevarade skeppsvrak från antiken hittats, som tros vara runt 2500 år gamla och som ger nu forskare möjligheten att på riktigt studera skepp som de tidigare bara kunna se på gamla krukor. Vi möter Johan Rönnby, en av de forskare som varit med i det internationella dykprojektet, och som just kommit hem efter fynden som han beskriver som "sanslösa". I vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om att vår egen människoart Homo sapiens är 50 procent äldre och har utvecklats på fler olika håll än forskare tidigare trott, och att pyttesmå plastbitar kan hamna i hjärnan på fiskar och störa deras beteende. Och så får vi veta att det finns 20 olika arter av fästingar i Sverige, och att de nu fått svenska namn. Programled

Veckomagasinet har pratat med forskaren som verkligen har haft närkontakt med snöleoparder. Vi tar också upp nyheten om gentekniken som öppnar för designade bebisar och Twitterfejden i London. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 47 dagar i sträck utan kontakt med andra människor i den mongoliska öknen för Örjan Johansson, men desto mer närkontakt hade han med de snöleoparder som han studerade. Vid ett tillfälle fick han ligga sked med en sövd hanne för att hålla den varm, en annan gång fick en snöleopard låna Örjans kollegas sovsäck. Förmodligen har ingen i världen fångat så många av det skygga och sällsynta djuret som Örjan gjorde med sina snaror under drygt 1000 dygns fältarbete i Mongoliet.  I veckomagasinet hör vi också om ifall det blivit mindre näring i våra grönsaker när skördarna ökat, om genombrott i genforskningen som möjligen öppnar en kontroversiell dörr för att designa bebisar, och om vilket museum i London som skulle vinna i ett krig med sin samling som vapen. Programledare är Lena Nor

Vetenskapsradion rapporterar direkt från Biomedicinskt centrum i Uppsala om rymdsonden Cassinis sista färd. Vi berättar också om hundars samarbetsförmåga, konst i en gammal reaktor och så klart om IgNobel-priset. Vi berättar också om hundars samarbetsförmåga, konst i en gammal reaktor och så klart om IgNobel-priset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter 20 års färd till och kring Saturnus är bränslet slut för rymdsonden Cassini och som ett sista uppdrag låter forskarna den idag styra rakt in i planetens atmosfär. Cassinis sista resa kommer att kunna ge mer närgångna bilder och observationer än tidigare, men som också betyder att sonden bryts sönder och brinner upp. Vår reporter är på plats med de svenska forskare som byggt instrument till sonden och följer Cassinis sista skälvande minuter. I Veckomagasinet går vi också ner i en gammal kärnreaktor för att se forskningsavhandling i form av en konstutställning, och som utgår från konstnärens egen minnesförlust för 17 år sedan. Vi hör om hur klimatf

Han är forskaren som gett tabataträningen sitt namn, men tycker att det är okej att tagga ner lite. Veckomagasinet undersöker också mystiska geléklumpar och varför fladdermöss kan krocka med fönster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Originalet själv, forskaren som gett namn åt den populära intervallträningen tabata, har hört folk säga "jag kör tabata tre gånger om dagen". Men det är omöjligt, säger Izumi Tabata: ett riktigt tabatapass tar bara fyra minuter men är fullständigt utmattande. Men Tabata, som var i Sverige i veckan, säger att det trots allt är okej att modifiera hans metod, det allra viktigaste är att vi rör på oss på något vis. Mystiska jättegelébollar i havet (se bild här), vetenskapliga artiklar som blivit allt mer svårlästa med åren och om fladdermöss vars ekolod slås ut av onaturligt plana ytor så att de kraschar och dör hör vi också om i Veckomagasinet. Och så besöker vi konferenser om hot mot mänsklighetens existens och om fake news. Dessutom om klimatpanelen IPCC som hamn

Veckomagasinet om idrottsfusket som kanske kan stävjas med nya tester. Vi kollar också hur det blir höga hastigheter på långsammare spår och så berättar elever om hur de avslöjar "fake news". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mammas cancermedicin som råkade ramla i när hon lagade pasta och läkemedelsrester i regnvatten som stänkte hela vägen till urinprovet - fantasin verkar ibland inte ha några gränser när idrottare som åkt fast för dopning ska förklara sig. Det systematiska fusket i det ryska antidopningslaboratoriet vid Sotji där prover byttes ut genom ett hål i väggen låter också närmast sagolikt, men är tyvärr sant. Men vi hör också om en närmast omöjlig förklaring till ett positivt dopningstest som visade sig riktig. Kanske kan en del av problemen lösas när urinprov i framtiden kan ersättas av utandningsprover som vid alkotester, hör vi på en kemikonferens i Stockholm. I veckomagasinet frågar vi oss också om det trots allt kan gå att köra riktigt fort på de föreslagna långsammare höghastighe

Veckomagasinet fördjupar sig i de knepiga situationer kan uppstå när robotar ska språka med oss människor. Och så hör vi om gravitationsvågor, mammutar och varför solförmörkelsen var så speciell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Leenden, skratt, inandningar och ögonrörelser är viktiga delar i vår kommunikation med varandra. Sådana små detaljer kan avgöra om vi uppfattar en kommentar som kärleksfull eller sarkastisk, och om det är läge att själv prata eller riskera att avbryta. När nu robotar och virtuella assistenter ska försöka ta plats i samhället så är den här sortens finlir bland det svåraste för dem att behärska, och Veckomagasinets Lena Nordlund lyckas själv kränka en robot på den stora språkkonferensen i Stockholm. I säsongens första program möter vi också paleogenetikern som arbetat hela sommaren i avlägsna delar av Sibirien och kommer hem med forskarsolbränna och mammutbetar. Vi hör också om varför solförmörkelsen i USA var så spännande även för forskare, och om nya fynd kring de mystisk

På många håll i landet är grundvattennivåerna lägre än vad som någonsin uppmätts, och nu drabbas nya områden. Samtidigt grönskar det rejält på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför sommaren visar nya mätningar på rekordlåga grundvattennivåer i stora delar av östra Sverige. I år ser Gotland och Öland ut att klara sig bra, och i stället har problemet spritt sig norrut och inåt land. En regnig start på sommaren vore bra, säger experten vi talat med, annars gäller det att hushålla med vattnet. På Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm råder ingen torka, där grönskar det på innergården i en ny utställning där barn får smaka och känna på naturen. I Veckomagasinet hör vi också oroande forskningsfynd om ökande metanutsläpp från tinande havsbottnar och om hur cancertumörer kan frysas bort. Och så funderar vi på vad som egentligen är en art, varför djur inte kan spela schack. Programledare är Lena Nordlund

Bara Antarktis är kallt nog för att anförtros världens glaciärprover för framtidens vetenskap, menar forskare. I Veckomagasinet tar vi också upp frågan hur Sverige ska återta täten inom global hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara världens naturligt kallaste plats är tillräcklig för att säkra delar av världens smältande glaciärer för framtida forskning, menar forskare inom ett nytt projekt. Glaciärerna lagrar inom sig spår av årtusendens klimathistoria, och innan smälter bort vill forskarna ta upp iskärnor och spara dem i den minus 50-gradiga kylan på Antarktis. Vår reporter tar på sig dunjackan och möter glaciärforskare i ett bara hälften så kallt frysrum. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi tunga experter berätta om hur vårt grannland seglat om Sverige när det gäller inflytande inom global hälsa, och frågan är om ett nytt forskningscentrum på området kan hjälpa Sverige ikapp. Vi hör en skogsforskare om projektet där nyanlända lär sig förstå både svenska och Sverige genom skogen, och

Vetenskapsradions veckomagasin om skallar, nallar och oväntat tunga stjärnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya fossilfynd i Marocko, som verkar vara av vår egen art Homo Sapiens, flyttar vårt ursprung rejält, inte bara bakåt i tiden utan också till en helt annan del av Afrika än de områden söder om Sahara som man hittills hållit för artens vagga. Och fynden väcker frågor om vilka andra förmänniskor vi kan ha haft omkring oss i vår tidiga historia, och varför vi blev som vi blev. Genombrott i konsten att beräkna en avlägsen stjärnas massa på ett sätt som Einstein teoretiserade kring men inte trodde skulle vara praktiskt möjligt hör vi också om i Vetenskapsradions veckomagasin, och massan visar sig större än forskarna anat. En vetenskaplig stjärna vars ego vi likaledes verkar ha underskattat möter vi också, och så lever vi oss in i hur en brunbjörns dag ser ut med hjälp av videokameror som forskare satt på björnar i Alaska. Programledare är Lena Nordlund. Vill du också se björnens vardag s

Veckomagasinet om unga uppfinnare, klimatavtalet, knubbiga krukväxter och så bjuder vi på glassens kemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför öppna dörren med handen och riskera att smittas av andras bakterier, när vi kan göra det riskfritt och enkelt med foten? "Fottaget" som ersätter handtaget är en av de uppfinningar gjorda av barn och ungdomar som belönades med pris i veckan. Tidigare uppfinningar som prisats i FinnUpp har fått stort genomslag, där finns både sportflaskan som tack vare hålet på sidan ryms under alla vattenkranar, och konservöppnaren som fungerar både för vänster- och högerhänta. Nu hoppas årets pristagare att deras idéer också ska plockas upp. Trumps argumentation kring att dra sig ur klimatavtalet synas också i Vetenskapsradions veckomagasin, liksom varför glass är extra intressant för kemister och varför växtgift som inte bör läggas på komposten är tillåtet för att göra krukväxter lagom knubbiga. Programledare är Lena Nordlund.

Islands avskogning har gett problem med erosion, men nu uppmuntras mer trädplantering. I Veckomagasinet får du också en rapport från WHOS:s möte och så hör vi om vad som rymdsonden Juno har spanat in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det idag karga Island var till stora delar täckt av skog när de första bosättarna kom under vikingatiden. Men snabbt förvandlade odlande människor och betande djur ön till ett skogslöst landskap och vid förra sekelskiftet hade de ursprungliga över 20 procenten skogstäckning minskat till en halv procent. "Det finns inget land i Europa som har mindre andel skog, förutom möjligen Vatikanstaten" säger Adalstein Sigurgeirson på den isländska skogsmyndigheten. Avskogningen har gett ön problem med jorderosion som annars är reserverad för fattiga länder i torra och heta delar av världen, och det är en viktig anledning till att skogsmyndigheten uppmuntrar plantering av både inhemska och mer snabbväxande utländska trädsorter, så att täckningsgraden av skog nu är nära två proce

Veckomagasinet tar en titt på larver och insekters påverkan i naturen. Vi pratar också om förhörsmetoder i Kevinfallet och om Frankrikes nya regering som kanske innebär en grön skräll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att knåda runt 3 000 små larver av grön modellera brukar inte leda till toppartiklar i prestigetidskrifter, men så blev det för insektsekologen Tomas Roslin och hans kolleger runt världen. Genom att placera ut larverna i naturen i ett antal länder har de konstaterat att risken att bli uppäten av rovdjur är åtta gånger större för larver vid ekvatorn än på Grönland. Och det är inte fåglar eller däggdjur som äter flest larver, utan andra insekter som myror. "Naturen är full av växtätande kryp, som drömmer om att äta upp allt och förvandla det till en öken", säger Roslin, och nu vet vi att det framför allt är myrorna som håller dem i schack, säger han. I veckomagasinet hör vi också om hur dåligt förhörsmetoderna i Kevinfallet stämmer med vetenskapen, vi möter hjärnforskarstjärnan Anton

Teknik som kan lösa upp gamla jeans för att ge dem nytt liv är ett framsteg på miljöområdet. För Islands glaciärer ser framtiden värre ut. Veckomagasinet har besökt ett område med snabbt smältande is. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillverkningen av tyg till kläder och annat är en stor miljöbov, men ändå återvinns väldigt lite använda kläder medan stora mängder bränns. Men ny teknik kan lösa upp gamla jeans och andra plagg och skapa helt nya fibrer som kan användas som råvara. Vi besöker fabriken i Värmland som snart öppnar. Vi har också återbesökt Island där vädret varit ovanligt varmt denna majvecka som i Sverige var smällkall. Den isländska glaciären som vi klev upp på för tio år sedan har dragit sig tillbaka många hundra meter sedan dess, en beklämmande tydlig bild av klimatförändringarna. Dessutom hör vi mer om varför våra val kring mat väcker så starka känslor och om hur tbc dödar många människor i Ryssland när medicinerna får allt svårare att bita på bakterierna. Programledare är Lena No

Veckomagasinet tar upp trenden med glutenfritt som riskerar att påverka hälsan negativt. Vi tittar också närmare på frågan om mikroplast i fisk, borreliavaccin och spanar in skrattande stämband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt fler väljer bort gluten av hälsoskäl utan att ha konstaterad glutenintolerans. Men det finns det ingen anledning till, tvärtom, menar överläkare Anders Rönnblom som arbetar med glutenintoleranta på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det hela håller på att gå överstyr menar han, och gör att många riskerar att missa viktiga näringsämnen i onödan. I Vetenskapsradions veckomagasin fortsätter vi också att följa historien om det konstaterade fusket i studien om fiskar som skadas av plastpartiklar, och undrar hur forskningsläget ser ut kring risker med mikroplast efter att den uppmärksammade artikeln nu dras tillbaka. Dessutom om det nya vaccinet mot borrelia som är på gång, om vilken roll anslagstavlorna har i dagens digitala samhälle, och om världens roligaste historia och v

Veckomagasinet tar upp utbrändhet som leder till allt fler sjukskrivningar, nytt fall av forskningsfusk, fynd från tidiga förfäder och om sjukdomen som hotar tallarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara fem år har antalet som sjukskrivs för psykisk ohälsa fördubblats. En av de vanligaste orsakerna är så kallat utmattningssyndrom, det som också brukar kallas utbrändhet. Vad som ligger bakom den stora ökningen är inte klarlagt, men enligt psykiatriprofessor Marie Åsberg som var med och myntade begreppet utmattningssyndrom på 1990-talet kan det ses en epidemi som går i vågor. En anledning till att fler drabbas nu kan vara att vi har glömt bort hur allvarlig situationen var under den förra vågen, menar Åsberg. Tyvärr saknas ännu bra behandlingar, säger hon. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om olika sorters spännande fynd av våra tidiga förfäder, men utan att forskarna hittat ben av själva människorna. Dessutom om den nya utredningen om svensk forsknings framtid, om en ny sjukdom s