Vetenskapsradions Veckomagasin

När Thereses dotter fick cancer innebar det inte bara oro och sorg utan också en försämrad ekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Thereses sexåriga dotter fick leukemi ställdes hela livet på ända för familjen. Vid sidan av chocken och oron visade det sig snart att familjens ekonomi drabbades när föräldrarna fick vara hemma med sitt barn.Ny forskning visar att det ofta är just så för familjer vars barn får cancer, och det är mammornas ekonomi som drabbas hårdast, ofta i flera år efter diagnosen.I Veckomagasinet hör vi också om varför det är så varmt i Arktis och vad det kan betyda, om vad som krävs för att jordbrukare i Nigeria ska kunna rädda sig undan svälten, och om en satsning på toaletter som ska göra det möjligt att använda mänsklig gödsel på svenska åkrar.Programledare är Lena Nordlund

I veckan fångades en amerikansk polis på film när han slog en kvinna hårt i ansiktet. Det är bara det senaste i en serie uppmärksammade fall av övervåld från poliser i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har träffat forskaren som genom analyser av stora mängder data försöker hitta de poliser som riskerar att gå över gränsen, innan de gör det.I veckomagasinet hör vi också gymnasieministern om vad som kan göras med alla de mänskliga kvarlevor som tidigare varit undervisningsmaterial men som idag ofta göms undan i svenska gymnasier. Vi får senaste nytt från klimatmötet i Marrakech och möter rymdentusiastiska "gör-det-självare" som ska skicka Sveriges första vetenskapliga experiment till månen.Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet tittar in på en statistiklektion i USA och undrar varför prognoserna missade valresultatet? Vi pratar också om snökaos, förlamade apor och slanka laxar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi går på statistikföreläsning på universitet i New York dagen efter Donald Trumps valseger och får höra hur en skillnad på bara två procent mellan prognoser och valresultat förändrade Hillary Clintons "säkra seger" till ett nederlag. Men varför missade prognosmakarna de procenten egentligen?Doktoranderna tycker det var spännande att få en så historisk och aktuell tillämpning på statistikkursen men det roliga förstördes av själva valresultatet, säger en av dem.I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också vad Trump som president kan innebära för det internationella klimatarbetet.Dessutom om hur förlamade apor kan gå igen med hjälp av trådlös tjuvkoppling av nervbanorna, om hur övergödda utplanterade laxar klarar sig dåligt i det vilda, och om hur stor del av samhällets viktigaste jobb som kan skötas

Mannen som var med och ordnade valsegern åt Barack Obama berättar nu hur hans kolleger inom Hillary Clintons stab gör samma sorts analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter mannen som var med och ordnade segern åt Barack Obama under det senaste USA-valet. Han berättar hur hans kolleger i Hillary Clintons stab med hjälp av stora datamängder gör liknande analyser som inom reklamvärlden. Det handlar om sådant som gör att vi får skräddarsydd reklam på internet, bland annat baserat på kön och ålder, vilka sidor vi besöker på internet och kanske också var vi bor. Inom valkampanjen handlar det om att satsa sina resurser på de som man har störst chans att påverka, säger han.Veckomagasinet tar också upp hur meteorologerna bestämt att väderprognoserna ska bli säkrare med bättre vindmätning i tropikerna och bättre datorer.Vi möter Sveriges främste expert på sexsomni och hör om klimatavtalet som träder i kraft, och om hur ett område som beskrivits som jordbävningssärkrat i Italien nu ändå drabbats.

Motion är bra för allt möjligt, till och med för hjärnan, men hur motiverar man sig om man tycker det är tråkigt och träna och jobbigt att anstränga sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Några proffs hjälper Lena med motivationen och får hennes trevliga simstund att också göra lite mer nytta. Nyckeln är att hitta någon motionsform som man inte tycker illa om och sedan kan det räcka med att köra lite hårdare under korta stunder, får vi veta.Dessutom i Veckomagasinet: bilden av att en enda man, ”patient noll”, låg bakom den tidiga spridningen av hiv i västvärlden på tidigt 80 tal kan nu avskrivas.Forskare tjuvhöll på forskningsresultat som kunde ha hjälpt eboladrabbade. Därför kan placebo, alltså overksamma tabletter, minska smärta hos patienter trots att de vet att det är verkningslösa piller de äter.Och lagom till halloween hör vi också om varför vi vill bli skrämda och om att skräcken för monster var verkligare förr.Programledare är Lena Nordlund

Veckomagasinet om motionens inverkan på kroppen. Vi pratar också om svensk kärnkraft utomlands, svensk genkartläggning och bävrarnas antal i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Motion är bra för huvudet. Lite ökad puls både ger skydd mot demens och kan behandla demens, depression och stressrelaterade sjukdomar, ofta lika bra som medicin. Svensk kärnkraft får mångmiljonfinansiering från Indien. Forskare presenterar karta över svensk genvariation. Haitis koleradrama fortsätter. Hedrande pallplacering för handprotes från Göteborg. Och har vi verkligen ingen aning om hur många bävrar som finns i Sverige? Programledare är Lena Nordlund.

Hur påverkas våra drömmar av att sova i en säng som åker omkring med oss hela natten och av att borsta tänderna med särskilda örttandkrämer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi provar att sova på konsthallen där en installation med robotsängar utforskar drömmar och sömnlöshet, och har med oss forskare som mäter Lenas nattliga hjärnaktivitet. På köpet får vi tips om hur man gör för att påverka och minnas sina drömmar.Dessutom rapporterar vår korrespondent från Haiti, vi hör mer om unika svampfynd i Stockholms tunnelbana, utforskar ny svenskodlad genförändrad potatis, och möter en av årets Nobelpristagare.

Årets Nobelpristagare har ett nytt liv att vänta på ålderns höst. Det kan forskaren Edvard Moser intyga.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blev sju äldre män som fick årets naturvetenskapliga Nobelpris. En av dem tog emot beskedet i ett parkeringsgarage i Finland, en annan var redan är omringad av journalister på sin arbetsplats i Tokyo. Men alla har de nu en enorm uppmärksamhet att vänta sig, mer inflytande och samtidigt mindre tid till sin forskning. Det vittnar en 2014 års medicinpristagare Edvard Moser om, som vi har återbesökt på labbet i Trondheim.I veckomagasinet möter vi också forskaren i Sverige som kastat sig in för att hjälpa till i mordgåtan från tevedokumentärserien "Making a murderer", och så summerar vi hur det gick på toppmötet där elefanterna skulle räddas. Programledare är Lena Nordlund.

Efter tolv år på väg genom rymden och två år i bana runt kometen 67P var det dags för rymdsonden Rosetta att pensioneras. Det skedde genom en kraschlandning i vetenskapens tjänst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just före vår sändning styrdes Rosetta ner mot kometens yta för att kunna ta de närmaste bilderna hittills. Vi hör forskarna berätta om känslorna denna dag och vilka upptäckter som kan återstå i det rika material som Rosetta gett kring kometer och universums tidiga historia.Vi hör också redaktionens hetaste tips om vilka som kan få nobelpris i nästa vecka, och så följer vi med några sjätteklassare ut i det massforskningsprojekt som ska undersöka vad den gamla hederliga anslagstavlan har för roll i dagens digitala samhälle.  

Veckomagasinet om synkat skrattsalvor, IgNobel, mensens inverkan på träning och om hur den fruktade vinterkräksjukan kan stoppas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte humor som ligger bakom det mesta skrattandet här i världen, utan en önskan att höra ihop. Men hur tydligt kan man koppla ihop sina skratt egentligen? I ett av veckans reportage hör vi två intervjupersoner som lyckas samordna sina skrattsalvor i perfekt synkronisering, och något sådant har skrattforskaren Sophie Scott aldrig hört, trots att hon har ett skrattlaboratorium. I Veckomagasinet frågar vi oss också varför det forskas så lite på mensens inverkan på träning och prestation, och om hur mediers rapportering kan både inspirera till och förhindra självmord.Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet om konstgjorda blad, nya kartan över Vintergatan, om nya tag för att stoppa havens fripassagerare och tabletten som kanske kan göra det lättare att läsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänk om man kunde ta en tablett med fiskfettsyror omega 3 och omega 6 som gjorde att det gick lättare att lära sig läsa, till glädje för lågstadiebarnen. Men det låter kanske mer som något från sagornas värld. Eller? Forskare vid Sahlgrenska Akademien hävdar i en ny studie att fiskolja kan hjälpa barn att snabbare lära sig läsa.Konstgjorda blad som är tio gånger bättre än växterna själva på fotosyntes. Det hävdar Harvardprofessorn David Nocera att han har skapat. Nu besöker han Sverige.I veckan presenterade den europeiska rymdmyndigheten ESA den största och mest detaljerade kartan hittills över vår egen galax Vintergatan.Och så ska havens fripassagerare stoppas med en ny konvention.

Många djurhannar luras med läten som får dem att låta större än vad de verkligen är, för att imponera på honorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckomagasinet idag om en studie avslöjar som avslöjar de främsta röstbluffarna i djurvärlden. Och i sista stund: forskarna har hittat den lilla landaren Philae på kometen efter nästantvå år. Pappor känner sig ignorerade i barnhälsovården och vår reporters måltid blev en världsnyhet när han åt den första grönsak som genredigerats med ny metod.

Veckomagasinet om en simulerad resa till Mars, hundar med ordförståelse och det senaste i Macchiariniaffären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Färsk frukt och möjligheten att gå rakt fram längre än tio meter tar vi på jorden för givet utan att ens reflektera över det. Men det var sådant som Christiane Heinicke saknade allra mest under sitt år instängd i en bubbla på Hawaii för att simulera en marsexpedition. När hon kom ut stormade hon en matbuffé och tömde en skål färska hallon, berättar hon för Veckomagasinet. En riktig marsresa tror hon är möjlig och hon skulle själv gärna åka med – men bara om sällskapet var det rätta.Hundar förstår när vi människor pratar inte bara genom tonfallet, de kan också förstå själva orden, visar ny forskning.Macchiariniaffären – där talar vi med utredaren och med ansvarig på sjukhuset som får stark kritik för anställningen av Macchiarini.

Att regelbundet äta sig riktigt mätt är ingenting som våra kroppar är byggda för, och nu visar ny forskning hur småhungrighetens mekanismer kan leda till läkemedel mot åldrande och sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens veckomagasin  smaskar och utreder vår reporter forskningen kring kalorirestriktion.Vi beger oss också till Gamla Uppsala där historieintresserade på plats kan uppleva platsen som den såg ut runt år 650, med hjälp av virtuell verklighet. Vi hör astronomens entusiasm över den nyupptäckta jordlika planeten som råkar vara vår närmaste granne men ändå 50 000 års resa bort.Och så frågar vi oss hur det går med möjligheterna att förutsäga jordskalv. Vetenskapsradions veckomagasin är tillbaka efter sommaruppehållet. Programledare: Lena Nordlund

Veckomagasinet om vattenbrist, invigningen av Sveriges största forskningsanläggning Max IV, Kina som rymdstation, stora laxar i Torneälven och framtida möjligheter att köpa och sälja hus med appar. . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är fortsatt rekordlåga grundvattennivåer i delar av södra Sverige. Och nu börjar det märkas på flera håll.Brist på regn och snö i vintras ligger bakom de låga grundvattennivåerna. På Öland och Gotland saknas nu motsvarande ett helt års nederbörd i markerna.– Ta till exempel grundvattenobservationerna vid Böda på Öland eller Gotska Sandön. Där ligger grundvattennivåerna närmare en meter under de normala,  säger Bo Thunholm som är hydrogeolog vid Sveriges geologiska undersökning, SGU.Men även i de inre delarna av Götaland syns nu tendenser till sjunkande grundvatten. Det handlar främst om det ytligare grundvattnet, det som tas upp av dem med egen brunn på tomten.Programledare är Lars Broström

Nobelpristagare vill inte se ett Brexit. Veckomagasinet tar också upp ojämlik vård av graviditetsdiabetes, arkeologisk madrassforskning, politisk huvudvärk för klimatavtalet och miljögifter i uttrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan om Storbritannien ska lämna EU eller stanna kvar avgörs i en folkomröstning nästa vecka. För att hedra palamentsledamoten Joe Cox, som dödades i samband med ett politiskt möte under torsdagen, har båda sidorna ett tillfälligt stopp i kampanjandet.Men innan dess hade kampanjen trappats upp. I helgen skrev 13 Nobelpristagare ett brev i Daily Telegraph för att visa sitt stöd för att Storbritannien stannar kvar i EU. Ett av orosmolnen handlar om att forskningen kan få mindre pengar.– Vi får mycket ut av att vara medlemmar i EU. De flesta fördelarna skulle försvinna om vi inte var en del av den gemenskapen, säger 2012 års medicinpristagare John Gurdon.Vi frågar oss hur vanligt det är att nobelpristagare använder sina kända namn för att försöka påverka politiska frå

Veckomagasinet tittar in i fotbollsspelares hjärna, undersöker varför älgar drabbats av en prionsjukdom och reder ut hur väl sociala medier främjar demokratin. Vi går också på stjärnkonferens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I söndags var veckomagasinets programledare Lena Nordlund på landskampen mellan Sverige och Wales. Med sig hade hon psykologen Torbjörn Vestberg och psykiatrikern Predrag Petrovic.De har undersökt vad som utmärker riktigt bra fotbollsspelare. Det handlar om något de kallar exekutiv förmåga, det vill säga förmågan att fatta rätt beslut i en snabbt föränderlig värld.Så här kommenterar de till exempel målet som kom i slutet av den första halvleken efter en passning till Emil Forsberg.– Det här var ett perfekt exempel. Du ser att Zlatan hela tiden har koll på hela läget! Han passar i princip bakåt utan att titta. Han har det i arbetsminnet att det kom en spelare där.Förutom fotboll handlar programmet också om älgar som drabbats av en prionsjukdom, sociala medier och demokrati, e

Veckomagasinet om fiskarnas farliga diet, nya riktlinjer mot barnfetma, internets snabba utveckling , nya satsningar för nyanlända och om pumpar som ska få ner syrerikt vatten till Östersjöns botten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En del fiskyngel i Östersjön ser ut att hellre vilja äta mikroplast än riktig fiskmat, trots att det sannolikt leder till en snabb död för dem. Mikroplast är plastpartiklar som kan vara upp till några millimeter långa. De finns i både mark och vatten och kommer från till exempel slitage av bildäck och konstgräs och från vissa typer av hygienprodukter.I en studie som publicerats i tidskriften Science beskrivs hur abborryngel ofta går en snabb död till mötes när de kommer i kontakt med mikroplast.Programmet handlar också om nya europeiska riktlinjer mot barnfetma, internets snabba utveckling och historia, pumpar som ska få ner syrerikt vatten till Östersjöns botten och nya satsningar för att hjälpa nyanlända med hög utbildning att få jobb i Sverige.Programledare är Lena

Hur vill du få dö, om du får välja? Många äldre har ett behov av att prata om döden. Men deras funderingar fångas inte alltid upp av till exempel vårdpersonal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De äldre blir också sällan tillfrågade om sina önskningar inför döden, visar ny forskning. Nu jobbar forskare på konkreta sätt att ta upp de här frågorna med äldre och sjuka. Veckomagasinet tar också upp nya försök med konstgjorda hornhinnor, neandertalarnas mystiska grottaktivitet och träffar forskaren som ger råd till komikerserien Big Bang Theory. Vi träffar också synskadade flöjtisten Wu Jing som får spela i en orkester och känna av dirigenten via ny teknik.Programledare är Lena Nordlund.

Veckomagasinet tar reda på varför partikelfysiker är exalterade och varför robotar ska likna fladdermöss. Vi pratar också om skolkommissionens rapport, förlossningsvård och delirium efter operationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder stor uppståndelse bland partikelfysiker. Något helt nytt kanske har hittats i Cerns stora partikelaccelerator LHC i Schweiz. I LHC, large hadron collider, krockas partiklar för att få fram andra partiklar ur den krockens energi. Och nu ser det ut som att det oväntat kan ha dykt upp en tung partikel som hittills varit helt okänd för vetenskapen. Forskarna funderar på om resultaten från experimenten beror på en slump, felmätningar eller om det verkligen handlar om en ny partikel. Veckomagasinet har besökt ett möte i Lund med partikelfysiker, och fått veta mer om det här.Programmet handlar också om robotar som liknar fladdermöss, problemen med mardrömmar hos äldre efter hjärtoperationer, förlossningsvård förr och nu, det senaste om klimatet och förslag på