Vetenskapsradions Veckomagasin

Hur påverkas vi av kemikalier? Det reder vi ut i Veckomagasinet som också tar upp sensationen inom brittisk fotboll, otursdagen, djurens intelligens och en stor donation till cancerforskningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonstörande ämnen, som finns i många vardagsprodukter, tros kunna ha negativa hälsoeffekter. En sådan effekt kan vara övervikt och fetma. Särskilt känsliga för hög exponering av de här kemikalierna är gravida och små barn, säger forskare som du hör i Vetenskapsradions veckomagasin.Programmet handlar också om brittisk ligafotboll, ett nytt polarforskningsfartyg, otursdagen fredag den trettonde, pengar till cancerforskning och vår syn på intelligens hos djur och människor. Och så blir det ett besök hos veterinären.Programledare är Lena Nordlund. 

Forskningsminister Helene Hellmark Knutsson (S) kommenterar behovet av en skärpning av regler för att stärka etiken inom svensk forskning. Veckomagasinet tar även upp spridning av fästingsjukdomen TBE, vattenbrist och cellprover som måste granskas igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under veckan har Vetenskapsradion granskat fallet med hornhinnor som var avsedda för grisar, men som opererades in på människor. En professor vid Linköpings universitet anklagas nu för oetisk forskning.Vetenskapsrådet vill nu att svenska etikregler ska gälla även när svenska forskare bedriver verksamhet och gör tester på människor utanför EU. Vetenskapsrådet föreslår stickprov för att kontrollera att forskning utanför EU lever upp till samma etiska krav som forskning i Sverige. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kommenterar.Vi pratar också om hotande vattenbrist, fästingar som sprider TBE och cellprover som måste göras om. Vi uppmärksammar också Wikipedia som fyller 15

Sverige har fått ett nytt avtal som ska garantera att vi kan köpa in vaccin om det sker en ny världsomfattande influensaepidemi, det vill säga en pandemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett av vaccinen utgår från samma prototypvaccin som användes mot svininfluensan för några år sedan. Då ledde det färdiga till en ökad risk för narkolepsi bland barn och unga. Vi undrar hur myndigheterna har resonerat nu när den nya upphandlingen har gjorts. Hör också om skillnaden mellan sill och strömming, en ordkarta i hjärnan, minnen från kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl och ögonkorallernas hemliga liv.

Veckans program tar upp Tjernobylkatastrofen, labbmöss som fryser, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 30 år efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl finns lever ett stort hälsoproblem kvar, nämligen de psykologiska följderna med posttraumatisk stress, depression och ångest.Vi har också besökt den förbjudna zonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl för att se hur det ser ut där idag.Veckomagasinet handlar även om labbmöss som har det för kallt i sina burar, åldersbestämning av flyktingar, svenska befolkningsstudier och försöket där massor av skolbarn hjälpte forskare att gräva ner tepåsar.Programledare är Lena Nordlund. 

En förlamad man i USA har fått rörelseförmågan tillbaka i sina egna fingrar genom att man har kopplat en sladd från hjärnan till armen. Det beskrivs som ett genombrott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom handlar Veckomagasinet om att svenska doktorander kan bli så dyra att anställa att det kommer att leda till att vi får färre forskarutbildade i framtiden enligt en debattartikel i Dagens Nyheter i veckan. En av artikelförfattarna förklarar vad de menar och forskningsministern ger svar.Norsen är en riktig doldis bland våra fiskar. Men den är i själva verket väldigt viktig eftersom den är så vanlig i de stora sjöarna, och vi borde därför utnyttja den bättre.Vi får också följa med på teater där ungdomar spelar en pjäs om ett ökänt psykologiskt experiment vid det amerikanska Stanford-universitetet.Programledare är Lena Nordlund 

En ovanligt händelserik forskardag, räkodling med förhinder, bakterier på resan och Kinas luftproblem. Veckomagasinet tar sig an vitt skilda ämnen från veckan som gick. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett vanligt rutinuppdrag slutade i en oförglömlig dag på jobbet för en forskare på IVL Svenska miljöinstitutet. Efter ett missförstånd i skogen blev han jagad av flera polispatruller och en helikopter.I måndags åkte miljöforskaren Filip Moldan med sin praktikant till Gårdsjön nära Stenungssund i Bohuslän för att ta vattenprover. Dit har han åkt i 25 års tid för att hålla koll på effekterna av luftföroreningar. Men i måndags blev det en dag på jobbet som han aldrig kommer att glömma.En kvinna på hundpromenad blev rädd när hon såg en man som drog på sig plasthandskar och hade med sig vad hon tolkade som ett järnrör. Så hon ringde polisen som satte i gång en stor insats med polispatruller och helikopter.– Det var rätt många poliser så det var lite obehagligt med alla deras pistoler. Men så småningom

Kan vi vara en möjlig förklaring på spåren för hur zikaviruset skulle kunna orsaka fosterskadan mikrocefali? Ny forskning pekar ut särskilt känsliga nervceller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världshälsoorganisationen WHO har nu sagt att det är högst sannolikt att det finns ett samband mellan det myggspridna zikaviruset och fosterskadan mikrocefali. Mikrocefali innebär att barn föds med onormalt små hjärnor och huvuden, vilket har hänt i bland annat Brasilien. Det här är det starkaste uttalandet hittills från WHO om zikaviruset, och bland annat har forskare sett att viruset finns i hjärnceller hos dödfödda och aborterade foster.Men nu i veckan kom det också studier där forskare bland annat har upptäckt vilka nervceller som verkar vara extra sårbara för Zikaviruset. Det skulle alltså kunna förklara hur viruset kan orsaka mikrocefali även om det fortfarande bara handlar om ett misstänkt samband. – Det som är framsteget här är att det inte är de mogna nervcellerna, utan det är en slags

Rickard Bjerselius från Livsmedelsverket svarar på några av lyssnarnas frågor som kommit in efter att vi berättat om förekomsten av kadmium i främst vegetarisk kost. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förra veckan och den här har vi rapporterat om kadmium i livsmedel som kan ge benskörhet och njurproblem. Då handlade det framför allt om spannmål och grönsaker odlade på jordar som har naturligt höga kadmiumhalter, som delar av Österlen, Östergötland och Jämtland.Det här har fått många lyssnare att höra av sig med frågor, till exempel hur det är med mejeriprodukter och kött från samma områden eftersom djuren betar på samma jordar.– Större delen av det samlas i njurarna hos djuren, och vi har också råd om att man inte ska äta för mycket av exempelvis njure från vuxna djur, säger Livsmedelsverkets Rickard Bjerselius som även svarar på fler frågor kring kadmium.I ett reportage från Sydafrika handlar det sedan om uttalanden kring hiv från förre presidenten Thabo Mbeki som har rivit upp gamla sår i l

Nu ska bakterier i tunnelbanan kartläggas. I Veckomagasinet berättar vi också mer om Erik den heliges kvarlevor och om pseudovetenskapliga träning inom fotbollen. Och kan man bli pappa till 1200 barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Topsning av bänkar och spärrar. Under veckan har ett projekt som handlar om att kartlägga bakterier och andra mikroorganismer i Stockholms tunnelbana fått mycket uppmärksamhet.– Projektet handlar om att kartlägga mikroorganismerna vi umgås med i den bebyggda miljön, och tunnelbanan representerar en av de viktigaste knutpunkterna för oss människor där vi träffas och samsas med mikroorganismer, säger Klas Udekwu som är mikrobiolog från Stockholms universitet.Tanken är alltså att rita en slags bakteriella kartor av städerna, för att se vilka bakterier som finns var längs städernas kommunikationsnät.  Det är ett jätteprojekt med 47 städer som drogs i gång i New York av Christopher Mason vid Cornell University. Förutom Stockholm och New York ingår till exempel Shangh

Fem år efter Fukushima. 30 år sedan kärnkraftsolyckan i Tjernobyl och 37 år sedan haveriet i Harrisburg. Vad innebar detta för säkerhetsarbetet? Vi pratar också om myggor, vargar och jämställdhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var den 11 mars 2011 som en tsunami orsakad av en jordbävning drog in över Japan och orsakade en av världens största kärnkraftskatastrofer i Fukushima.Efteråt har EU:s ministerråd kommit fram till att alla kärnkraftverk inom EU ska stresstestas, det vill säga att man ska titta på hur de tål olika belastningar. Det kan till exempel handla om extremväder, översvämningar isstormar och jordbävningar.I programmet får vi också veta hur man kan ta reda på var enskilda malariamyggor har varit genom att ta reda på vilka bakterier de bär på. Det handlar också om läget för jämställdheten inom universitetsvärlden och ett forskarpris till unga kvinnor som för första gången har delats ut i Sverige. Och så har vi besökt Vargsymposiet som är en årligt återkommande rovdjurskonferens.

Veckomagasinet tar sats inför Vasaloppet genom att berätta om den historiska betydelsen av bra glid. Vi pratar också om hjärtsvikt, snällhet och drömmen om att få gräva upp monsterskepp i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vasaloppsveckan pågår och många slipar vallatekniken för snabba spår. Men lek och fritid för oss idag var stort allvar förr i tiden. Historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist berättar om betydelsen av att ha bra före på snön historiskt sett.– I norra och mellersta Skandinavien var ett gott snötäcke med gott glid väldigt betydelsefullt för transport av varor, och även människor, under vinterhalvåret, säger han.Slädtransporter var till exempel viktiga för bondehandeln, och man höll marknader i mars när ljuset var tillbaka men snön låg kvar. Först när järnvägen och motorfordonen kom blev vintern mer av en belastning än en tillgång.– Man måste ha snöplogar och i städerna måste man transportera ut all snö som man skottar.Veckomagasinet handlar också om hjärtsvikt som är e

Hur påverkas forskningen om ett så stort forskningsland som Storbritannien lämnar EU? Hur mår nyanlända i Sverige? Det reder vi ut i dagens veckomagasin. Vi firar också en flitig satellit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett eventuellt brittiskt utträde ur unionen diskuteras just nu, men forskare som vi pratat med säger att det finns en stor osäkerhet inför vad som i så fall skulle kunna hända med finansiering och samarbete.Ben Kenward är lektor vid Oxford Brookes University. Han har forskat i Sverige men har precis flyttat tillbaka till sitt hemland. Möjligheten till en så kallad Brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU, har nu fått honom att låta bli att söka nya forskningspengar från EU.– Jag har bestämt att inte göra det. Jag blev rädd att om Storbritannien går ur EU skulle ansökan vara förgäves om vi inte blir giltiga att få pengar längre.Veckomagasinet handlar också om att den psykiska hälsan och levnadsvillkoren för flyktingar och asylsökande i Sverige ska kartlä

I Brasilien fortsätter kampen mot zikaviruset. Samtidigt finns oro för att malariaparasiten, som också sprids genom myggor, ska ha blivit resistent mot malariamedicinen i norra Zambia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar om kunskapsläget kring zikaviruset som misstänks ligga bakom många fall av fosterskador i framför allt Brasilien. I veckan har även misstankar spridits om att det skulle kunna vara ett bekämpningsmedel som har orsakat fosterskadorna.Vi går också på spindeljakt tillsammans med en psykolog på ett reningsverk i Stockholm och besöker en europeisk konferens om hälsa för blivande föräldrar. Dessutom träffar vi en astrobiolog för att få reda på hur det går med sökandet efter liv på andra planeter än jorden.Programledare är Lena Nordlund.

Stora applåder bröt ut på en presskonferens i veckan när forskare berättade att de har lyckats hitta gravitationsvågor. Det talas nu om att det kan vara början på en helt ny era inom fysiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är forskare vid LIGO-observatoriet i USA som menar att de har hittat gravitationsvågorna, som förutspådde Albert Einstein för 100 år sedan. Det är första gången man har kunnat bekräfta att hans förutsägelse var riktig. Forskarna har sett svarta hål som har kraschat in i varandra och sänt ut de här vågorna, och det har man inte tidigare kunnat se. Det här beskrivs som ett enormt stort genombrott. Kan gravitationsvågor observeras, skulle man också kunna hitta helt nya saker ute i rymden. Veckomagasinet fortsätter också att följa fallet med den omstridde KI-kirurgen Macchiarini.Och så handlar det om de nya studentbostäderna på Kungliga tekniska högskolan, KTH. Det ska både bli ett forskningslabb med och ett hem för studenter, och forskningen kan komma att hämta en del i

Efter turerna kring Paolo Macchiarini hör vi om upprörda röster inifrån Karolinska institutets eget personalmöte, och om vetenskapstidskriften Lancets ansvar i den här affären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckomagasinet fortsätter att följa fallet med Macchiarini som opererat flera patienter som sedan avlidit. Bland annat handlar det om var forskningen står idag. Hur realistiskt det till exempel att transplantera konstgjorda luftstrupar som Macchiarini gjorde? Men vi får också höra myggforskaren Jan Lundström som ska hjälpa till att bekämpa de myggor som ligger bakom den snabba smittspridningen av zikaviruset i Syd- och Mellanamerika.Och så får vi veta mer om korpars inlevelseförmåga.Programledare är Lena Nordlund 

Nya uppgifter efter SVT:s granskning kommenteras av KI-rektor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tar upp fallet med fuskanklagade forskaren och kirurgen Paolo Macchiarini, som opererat flera patienter som sedan avlidit. Dokumentärfilmaren Bosse Lindquist, som gjort en teveserie där nya uppgifter kommer fram medverkar, liksom Anders Hamsten, rektor för Karolinska institutet där Macchiarini ännu är anställd.Vi tittar också på hur babylonierna lyckades räkna ut Jupiters bana med avancerad matematik, och filmen ”The Danish Girl” ger oss anledning att ta en titt på könskorrigeringsoperationernas historia.Programledare är Lena Nordlund.SVT:s granskning i tre delar här: Experimenten

Veckomagasinet idag om cellerna som styr uppmärksamhet, den nionde planeten och zikaviruset som sprider sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musen sövs ner och får ett hål borrat i skallbenet, där forskaren sprutar in ämnen som skapar en särskild kanal till de viktiga celler som allt mer visar sig styra uppmärksamheten hos både möss och människor. Med ljussignaler kan forskarna sedan slå på och av dessa celler, som anses spela stor roll i sjukdomstillstånd som schizofreni och autism. Därför behöver området utforskas noggrannare, men på människor går det inte att göra på det här sättet.I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om det som misstänks vara en stor okänd nionde planet i vårt solsystem, och om zikaviruset som sprider sig i Sydamerika och kopplas till allt fler fall av sjukdomen mikrocefali som stör hjärntillväxten hos barn. Vi har också gått på bio och sett filmen om Steve Jobs.Programledare: Lena Nordlund 

Veckomagasinet sammanfattar granskningen av neuromyter som sprids av kommunikologer, pratar skidåkning i iskyla och tar reda på hur forskning kring en legendarisk artist kan gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elever som kryper på golvet och gör korsvisa rörelser gynnar deras inlärning, påstår kommunikologer. Men det här är en helt ovetenskaplig lära som bygger på neuromyter, visar Vetenskapsradions granskning.Och ska lärare tvingas gå kurser där tankeöverföring ingår som en övning? Lena Adamsson, direktör på Skolforskningsinstitutet kommenterar hur den pseudovetenskapliga läran spridit sig till skolans värld.Veckomagasinet berättar också om framsteg för att bota matallergier, hur skidåkare klarar kylan och hur man kan ägna sig åt alternativ forskning om David Bowie. Dessutom rapporterar Johan Bergendorff om falska läkemedel i Zambia.

Forskningsåret 2016 kan bjuda på genförändrade grisar, och växter som odlas utan tillstånd. Dessutom en Marsfärd, en sond som kraschas i en komet och äntligen ett test av vaccin mot malaria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion blickar framåt mot 2016 i Veckomagasinet och ser en lavin av genförändring inom forskningen komma, på grund av den enkla och effektiva genförändringstekniken CRISPR/Cas9 som tagit forskarvärlden med storm. Gustaf Klarin berättar om odlingen av backtrav som ska starta vid Lantbruksuniversitetet, och medicinreportern Annika Östman, som följer den medicinska forskningsvärldens intensiva diskussioner om vad tekniken kan användas till, konstaterar att sådana samtal verkligen behövs.  Förra året kom nämligen forskning där man genförändrat mänskliga embryon.Snart har vi nyheter att vänta om en gammal människosläkting, en som levde i Spanien för 400 000 år sedan. Hur nära släkt med dem är vi, undrar Lena Nordlund och pratar med Svante Pääbo so

I vår årskrönika blickar vi tillbaka på vetenskapliga genombrott som genkniven med det lite knepiga namnet CRISPR, New Horizons expedition till Pluto och så äter vi kalvlever med en Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsåret 2015 handlade också om fysikstjärnan Stephen Hawking som besökte Stockholm och fick tusentals att vallfärda till en föreläsning om svarta hål. Vi får också höra Hans Rosling prata om ebolavaccin, och så blickar vi tillbaka på klimatmötet i Paris. Vad kom förhandlarna fram till egentligen? Det blir också välkända tongångar som "Mama! Oh-oh-o-oooh I don't want to die..." Under året fyllde nämligen låten Bohemian Rhapsody 40 år - och såklart kan man forska på Queens speciella sound.2015 var också året då neurologen och författaren Oliver Sacks gick ur tiden. Han skrev bland annat Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt, en bok full av fallbeskrivningar. Han var också programledare Lena Nordlunds idol.