Järnvägspodden

I årets fjärde avsnitt är vi på JBS konferens där Bertrand Gryspeert (Vossloh), Erik Herngren (Kairos Future) och Catharina Elmsäter-Svärd (Byggföretagen) berättar om vem, vad, hur, när och inte minst varför JBS tagit fram en vision för järnvägen? Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på ett integrerat, sömlöst och välfungerande transportsystem med järnvägen som en stolt och storslagen ryggrad. Det är utgångspunkten för den vision JBS tagit fram där Sverige ska växa med järnvägen. Självklart gjorde denna tanke oss nyfikna, och för att få veta mer tog vi med vår bandspelare till JBS konferens för att mingla. Först ut, bara minutrar innan konferensen sparkades igång, fick vi chansen att sitta en ner en kort stund med Vosslohs vd Bertrand Gryspeert. Vi inleder med en klassisk sportfråga, men sen går det undan. Så spänn fast säkerhetsbältet när Bertrand berättar om varför visionen tagits fram, om styrelsens förväntningar på densamma och de förflyttningar branschen behöver göra för att nå den.

I årets tredje avsnitt möter vi Jonatan Lennartsson som ansvarar för regeringsuppdraget ”Åtgärder för att stärka genomförandet av järnvägsunderhåll”, ett uppdrag som nyligen redovisats men som på samma gång pågår för fullt. Om man som vi vill få en helhetsbild av hur ett både nödvändigt och efterlängtat järnvägsunderhåll ska stärkas finns det nog inte någon mer lämpad gäst att bjuda in än Jonatan Lennartsson på Trafikverket. Under samtalet kommer vi in på en rad områden som ökad operativ förmåga, behov av kommunikativa lägesbilder och tankar kring nya forum och incitament. Självklart var vi också nyfikna på vad man i uppdraget hittills kommit fram till och vilka reaktionerna från branschen så här långt varit? För även om uppdraget redovisats har det inte gått i mål, ytterligare två avrapporteringar väntar under 2024. Förhoppningsvis kommer allt klarna på en underhållande gångtid om 42 minuter Utöver samtalet med Jonatan, eller möjligtvis hans alias, bjuder vi också på några korta reflektioner och nyheter. Näs

I årets andra avsnitt låter vi vår ljud-bom ligga extra länge för att inte missa godbitarna i ett ämne som engagerar. Våra gäster Olle Mornell och Niklas Post hjälper oss att inte hel- eller halvbomma något när vi pratar plankorsningar. Att vara Mr plankorsning är få förunnat. Men Olle Mornell på Trafikverket har haft plankorsningar på sin agenda under lång tid, så vem kan vara bättre på att beskriva var vi står och hur vi kom hit där vi är idag. Vad som är en plankorsning, hur många det finns och vilka är Alex och Hektor är bara några av alla kryssmärken till frågor som vi stannar till vid. Parallellt med att korsningar rustas eller slopas pågår också en parallell digital utveckling på området. Vi har fått en pratstund med Niklas Post om hur man med en digital tvilling, en digital representation av verkligheten, kan skapa nya tjänster och system som bidrar till en ökad säkerhet. Vad händer med olika initiativ, och är en viltskrämmare det senaste skriket för att minska viltolyckorna? Vad företaget Niklas jobb

I årets första avsnitt tillåter vi oss att snöa in på ett ämne som var stekhett under 2023. Självklart är det MPK som vi syftar på, och den gäst som därmed får inleda vår nionde säsong är Christian Ljungdahl. Handen på hjärtat – under 2023 var det inte mycket som gick som på räls. Punktligheten sjönk, avgångar ställdes in, förare saknades och banvallar blev vattensjuka innan såväl spår som fordon täcktes av snö och is. Men den fråga som främst kom att sätta agendan och göra avtryck var trots allt införandet av MPK. Vi har fått en pratstund med Christian Ljungdahl som fick i uppdrag att utvärdera införandet. Hur var det att mitt i stormens öga prata med berörda på såväl Trafikverket som hos järnvägsföretagen och entreprenörerna. Varför gick det som det gick, och fanns det ett mått av vad var det vi sa? I samtalet kommer vi också in på det fortsatta arbetet med att stabilisera och utveckla system och funktioner och lär oss skillnaden på MPK Kraftsamling och MPK Fortsättning Lägg till lite nyheter och förkortnin

Som traditionen bjuder avslutar vi året med att låta prominenta gäster sammanfatta det gångna tågåret. Det uppdraget har i år helt utan inbördes tågordning gått till podd-återvändaren Anna Ericsson och podd-debutanten Henrik Dahlin. Sedan fyra år tillbaka har Järnvägspodden haft som tradition att i årets sista avsnitt summera året som gått, men också i viss mån blicka framåt. Även om det ett år som 2023 då riskerar att bli ett avsnitt som mest spelas i moll var faktiskt inte allt nattsvart. Det ljus i tunneln vi anar kan ju vara ett tåg, eller varför inte en tågplan... Våra gäster som vi i direkt anslutning till årets sista styrelsemöte för JBS fick vi tillfälle att summera med är Anna Ericsson som tillträdde som trafikdirektör på Trafikverket i februari samt Henrik Dahlin som bytte fönstertåg (MTR) till fönsterlöst (Green Cargo) så sent som i höstas. Det blir ett samtal om året som gått, om hjältar och hårt arbete men också om förväntningarna på T24. Hur har relationerna påverkats, vilka frågor har varit vik

När det drar ihop sig för avsnitt 13 får man inte vara skrockfull när gästerna plötsligt får förhinder. Tur då att det finns hjältar som både kan och vill axla en fallen mantel, i det här fallet Göran Holmberg som är obehöriga på spåren. Obehöriga i spår fortsätter på många sätt vara ett gissel. Dessutom verkar trenden gå åt fel håll, att det är allt fler som har svårt att förstå att spåren faktiskt är för tågen och ingenting annat. Men det finns också undantag, och det är i de sydligaste delarna av vårt avlånga land. Den vi har fått en pratstund med är Göran Holmberg, verksamhetssamordnare inom trafikledningsområde syd, om många av de dimensioner som ryms inom orsakskoden OMÄ. Vi kommer också in på vad som görs, och vad som det kanske borde göras mer av. Exempel på ämnen är kartor, civilkurage och vänskapsbänkar. Vi kommer också in på en nyligen genomförd workshop om suicidprevention, och ett kommande seminarium på samma ämne där engelska och nederländska specialister ska dela med sig av erfarenheter. Så vi

Vi fortsätter röra oss i olika vimmel och mingel. Den här gången har vi fångat inte mindre än fem röster direkt från mässgolvet på Elmia. Dessa är i tur och ordning Thomas Tydal, Björn Söderberg, Josefine Sandin, Björn Samenius och Henrik Reuterdahl. På Nordic Rail fick vi under en intensiv dag kringelikroka oss genom mässgångarna på Elmia. Detta zickeli-zackande mellan montrar gav oss möjlighet att snickeli-snacka med inte mindre än fem olika utställare från vitt skilda områden av järnvägsvärlden. Först ut återser vi Thomas Tydal i ett samtal som bland mycket annat kommer in på tjänsten 1409. Därefter mötte vi Björn Söderberg från EcoRail som var på plats med två stora maskiner i form av en ballastsug och en sprillans ny mätutrustning. Redan på Train & Rail konstaterade vi att det var få utställande järnvägsföretag. Undantaget som bekräftar den regeln både då och nu var Vy, och därför tog vi oss en pratstund med Josefine Sandin för att höra vad de ser som andra jf inte verkar göra. I detta fullbokade pod

I december ska JNB 2025 fastställas, och ett stopp på vägen dit är JNB-dagen. Vi satte oss med fyra gäster för att sammanfatta årets upplaga av denna den kanske mest klassiska och traditionstyngda järnvägsträffen av alla. För första gången på länge har denna podd varit ute och träffat folk, och vad bättre än att då få göra come-back på JNB-dagen som gick av stapeln den 5 oktober. Under ett par effektiva timmar presenterades nyheter parallellt med en icke obetydande del framtidsspaning, specialistmingel och fikapausnätverkande. Det sistnämnda gör att det finns ett visst sorl i bakgrunden vilket vi hoppas inte ska störa ljudbilden. Våra fyra gäster täcker tillsammans ett brett spektra branschperspektiv. Först ut möter vi Karin Nordner på Trafikverket som är chef på den enhet som producerar och paketerar JNB. Därefter följer i rak tågordning Linda Johansson på DB Cargo, Jakob Fritzell från VR Sverige innan vi som sista vagn avslutar med Armin Ruge på Trafikverket. Innan vi kommer in på några avslutande nyheter h

Vi fortsätter hösten med vad vi hoppas är ett säkert kort. Våra gäster Stefan Pettersson och Joakim Pontén ska se till att projekt SAS – som står för Säkrare arbeten i spår och inget annat – äntligen så att säga får en flygande start. Att järnvägen är säker är svårt att argumentera emot. Men även solen kan som bekant ha fläckar, och för järnvägen har förutsättningarna att genomföra banarbeten på ett säkert sätt varit lite av vår fläck. Inte alls en blind fläck, men ändå något av en nagel i ögat inom säkerhetsområdet. De vi får möta är Stefan Pettersson, projektledare, samt Joakim Pontén, biträdande projektledare. Stefan och Joakim berättar bland annat om bakgrunden, om pågående dialog branschen samt om ambitionen att alla nog måste bli lite missnöjda för att de ska känna att projektet gått i mål. För det projekt SAS har i uppdrag att genomföra berör mer eller mindre allt och alla som verkar på järnvägen. Det rör inte bara regelverk och rutiner, utan lika mycket arbetssätt och planeringsförutsättningar. I tidi

Vi startar upp hösten med en aktuell händelse. Vår gäst Anna-Pia Lingemyr hamnade mitt i mediestormens öga när en nyfiken omvärld ville veta allt om tåg 562 som i spåren av de skyfall stormen Hans medförde spårade ur utanför Hudiksvall.   Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och vi vet mycket väl att många inom järnvägen behövt göra just det detta nådens år 2023. Men när ett tåg spårar ur blir det en alldeles särskild kraftsamling där stordåd behöver åstadkommas på kort tid. Många olika kompetenser behövs, och alla andra sysslor måste för en tid släppas när resenärer, journalister, olycksturister, markägare, utredare, teknikspecialister med flera ska hanteras när ofattbara regnmängder på kort tid skapar en helt ny bäckfåra genom Ostkustbanan. Vi ska inte gå så långt som att säga att det här var ett varsel om de utmaningar klimatförändringarna innebär för järnvägen, men klart är att konsekvenserna fick hanteras av kollegor i varselkläder. Vår gäst är Anna-Pia Lingemyr, enhetschef på Underhåll i distrikt

Årets åttonde avsnitt är en sommarspecial där vi återknyter bekantskapen med en tidigare gäst. Med hjälp av såväl backspegel som spåkula låter vi Anders Svenson berätta om en organisation som hade till uppgift att värna både järnväg och järnvägare.  När vi i februari för första gången mötte Anders Svenson i avsnittet ”I händelse av höjd beredskap” kände vi att det fanns betydligt mer att hämta från denne man som har många järnvägssträngar på sin lyra. Av dessa strängar slår vi nu an den som rör driftvärnet, den organisation som var igång från 1946 till 2005 med uppgift att utbilda de som ville värna järnvägen såväl som järnvägarna. Bärande beståndsdelar i denna berättelse är bland annat begrepp som Dala Storsund, järnvägspoliser och kombattanter. Var fanns dessa värn, vad hade man för uppgift och hur många ingick? Vi bjuds på ett antal namn och händelser från det förgångna, och tankar om framtiden utifrån omvärldsläget.  Det var några saker vi inte fick med. Illustratörens namn är Alf Lannerbäck, driftvärnsg

I årets sjunde avsnitt är temat kraft och kontakt. Först stiftar vi bekantskap med Jenny Nilsson, projektledare för en kraftsamlande vecka, därefter med Björn Dellås och Anders Eriksson som vet att svara på det mesta (och lite till) om kontaktledningar.  Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och gud vet att många inom järnvägen behövt göra just det de senaste månaderna. Men den här gången ska det inte handla om planering, utan om underhåll. Vårt första ämne är SSBv24T23, och bakom denna förkortning döljer drygt 10 större och ett femtio-tal mindre nödvändiga arbeten som genomförs samlat 12-19 juni. Förutom arbeten på Södra stambanan sker också en hel del arbeten på Kust till kust-banan, vilket får långtgående påverkan på olika trafikupplägg. Projektledare med ansvaret att samordna alla arbeten är Jenny Nilsson. Vi fick en pratstund en hektisk dag när nyheten om denna vecka blev medial och Jenny satt i ett flertal intervjuer. Vi under bland annat vad som ryms i hennes uppdrag, hur dialogen med järnvägsf

I årets sjätte avsnitt blir det idel nya röster i podden. Gästerna hämtar vi direkt från mässgolvet i Älvsjö, och i tur och ordning möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall, Margareta och Michael Carlsson samt Karin Tufvesson. Som utlovat bjuder vi denna gång på ett antal röster direkt från mässgolvet på Train&Rail som gick av stapeln i slutet av april. Det fanns så klart mycket att välja på, så se detta som ett litet stickprov på vad som puttrar i branschen. Eller kanske som en motvikt till alla andra röster som i dessa dagar hörs kring varsel och planeringsproblem. Först ut möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall från Atkins som på mässans första skälvande timmar presenterade en nyhet kring fordonsunderhåll. Det handlar om systemet FORD:s efterföljare som är tänkt att lanseras under nästa år, ett system som berör 60 procent av allt rullande material. Därefter träffar vi Margareta och Michael Carlsson från företaget Solberga station. Bland mycket annat hade de med sig en tillsyningsman i form

I årets femte avsnitt gästas vi som av en händelse och i särskild ordning av Anna Ericsson, chef för VO Trafik, samt Jessica Söder Sörling, Enhetschef Kapacitetsoptimering Nord. Våra ämnen är särskild händelse och ansökningsläget i T24. Det är, utan att gå in på detaljer, fortsatt tuffa tider för alla järnvägare. Men man behöver inte vara en drömmare för att se att det finns ljuspunkter. Inleder gör vi med Anna Ericsson som i februari blev ny chef för Verksamhetsområde Trafik. Att det blivit en rivig start är kanske årets understatement, men vi vågar ändå ställa fråga om hon kom till järnvägen och fick det bra! Även om vi pratar om flera saker ligger fokus för samtalet så klart på Särskild händelse, en arbetsmetodik för krishantering som nu testas för första gången på Trafikverket för att kraftsamla kring de utmaningar som finns kring nuvarande och kommande tågplan. Därefter lyfter vi blicken och tittar traditionsenligt på ansökningsläget till T24. Vår gäst är Jessica Söder Sörling, som har den lååånga tite

Den här gången tar vi sikte på begreppet tillgänglighet. Det handlar inte bara om hissar, appar och låg instegshöjd till fordon, utan lika mycket om turtäthet och planering. Våra gäster är Anna Hansson, Ellinor Nyberg och Pontus Gunnäs. Självklart ska järnvägen vara för alla, men vet vi att den är det? Och hur arbetar vi i så fall för att täta till eventuella gap mellan oss i branschen – och kanske än viktigare, mellan olika transportslag - så att hela resan fungerar? Det här är några av frågorna vi tänkte närma oss i detta vårt 101:a avsnitt. Vi börjar med ett samtal om stationsutformning med Anna Hansson och Ellinor Nyberg. Vilka krav ställs på järnvägen, och är det samma krav som på andra transportslag? Hur samverkar vi, och med vilka? Vem är bäst på tillgänglighet, och vilket land har vi som förebild? Därefter har vi fått en pratstund med Pontus Gunnäs, affärschef Tåg på Västtrafik. Nu vidgar vi begreppet tillgänglighet till att också handla om bland annat turtäthet och fordonstyper. Just Västtrafik har e

En helt ny mötesplats för järnvägen och järnvägarna ser snart dagens ljus, och vi har därför ringt Björnarna Asplund och Wengse för att få hela historien. Vi bjuder även på ett historiskt snack med järnvägspodds-pionjären Tobbe Lundell. Det finns risk för ett uns av navelskådning i slutet av detta vårt hundrade avsnitt när vi i Järnvägspodden pratar om Järnvägspodden. Men innan dess tar vi sikte på den helt nya mötesplatsen Train&Rail som hålls på Stockholmsmässan i slutet av april, ett ämnesval som för ett ögonblick får oss att fundera på vad för podd vi blivit… Först tar vi ett snack med Björn Asplund, ordförande för arrangören Swedtrain. Vad gjorde att de ville skapa denna nya mötesplats, hur har man resonerat kring teman och hur ser branschens möteskultur ut? Vi hör oss också för om mässan kommer bjuda på nyheter och premiärer, om  man har lyckats få dit tunga namn som dragplåster och vem som kom på namnet (som ju får erkännas är rätt catchigt). Därefter tar vi steget över Björn Wengse. Hur tänkte man

Årets andra avsnitt ägnas helt åt en lika angelägen som aktuell fråga – hur vi riggar oss för att stå pall när världen verkar vara på väg att helt spåra ur. Våra gäster är Minna Nyman, Anders Svenson och Michael Englund. Vi lever i en orolig tid, med flera lika reella som skrämmande hot. Den här gången lyfter vi på locket till frågan om järnvägens roll, uppgift och ansvar i händelse av höjd beredskap och i förlängningen krig. Vad gäller för transportsektorn i allmänhet, och en avreglerad järnväg i synnerhet? Hur säkrar vi vårt lands transportförmåga, och hur kan vår bransch bidra till en hög tröskeleffekt? Vi har bjudit in tre gäster som jobbar med olika perspektiv på säkerhet, samhällsskydd och beredskap. Vi kommer blicka både bakåt och framåt, givetvis också österut. Inleder gör vi med ett matigt samtal med Minna Nyman och Anders Svenson på Trafikverket. Bland mycket annat reder vi ut skillnaden mellan beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet, gör en resa genom driftvärnens historia och får ett sce

Att det inte är glass och ballonger varje år är sen gammalt, så vi förpassar 2022 till arkivet och tar som sanna optimister sats mot järnvägsåret 2023. Inleder gör vi dock i mer realistiska spår när vi med Ulrika Geeraedts och Gustaf Engstrands hjälp får en inblick i framtiden för nya stambanor. Även om över en miljon persontåg rullade in till sin slutstation förra året rullade ändå långt ifrån allt järnvägens väg 2022. Och det är ju inte bara tåg som ska nå sin ändhållplats, samma gäller även olika projekt. För Trafikverkets absolut största projekt kom det dan före dopparedan ett besked som påverkar både tidtabell och färdväg. Vi pratar så klart om Nya stambanor, där Trafikverket den 23 december fick i uppdrag att avbryta en del, pausa en annan och sänka kostnaderna för en tredje. Så vad händer nu? För att ge oss en bild av vad beslutet innebär, hur uppdragen formulerats och när de ska besvaras har vi ringt upp Trafikverkets programchef Ulrika Geeraedts. Och när vi ändå hade Ulrika på tråden passade vi på at

Tiden har kommit att summera järnvägsåret 2022. Enligt traditionen ombesörjs det av en prominent gäst, men ett år som 22 kör vi extra allt och dubbelt upp genom att bjuda in Roberto Maiorana och Ted Söderholm. Det blir stort och smått, men kanske framförallt långt när dessa bägge järnvägsdrakar tar till orda. Även om samtalen inte viker för det svåra andas de också optimism. För så är det ju, att drakar sägs lyfter i motvind – passande ett år som fått epitetet ”en perfekt storm”. Först ut är det Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana som tidigare i år gjorde sitt sjunde intåg i podden. Nu när det kanske blåser upp till ännu en storm undrar vi försiktigt om smekmånaden är över, om framtiden för JBS och varför flyget törs vara kaxigare tåget. Vill man hellre inleda med ett branschperspektiv hoppar man ca 25 minuter in i avsnittet. Då får man ta del av spaningar från Tågföretagens ordförande, tillika Green Cargos vd, Ted Söderholm. Även här avhandlas vindbyar av olika styrka, allt från T22 och 23 till lo

Temat för vårt 14:e avsnitt har en röd tråd men två huvudrollsinnehavare. Rollbesättningen utgörs av inga mindre än Johan Wadman från Svensk kollektivtrafik och Ulrika Westerberg från Trafikverket.   I årets fjortonde avsnitt har vi riggat scenen med två i våra ögon lika nya som spännande gäster. Först ut gör Johan Wadman, vd på Svensk kollektivtrafik, entré. Vi kommer under ett ganska långt samtal in på allt från turerna runt T23 till hur pandemi och andra omvärldsfaktorer påverkat den upphandlade trafiken. Innan eftertexterna börjat rulla har vi dessutom kommit in på frågan om hur stor del av verksamheten som utgörs av järnväg, samt Johans tankar kring uppdrag, fordon och tidtabeller. Den röda tråden till vår andra akt må vara aningen långsökt, men vår gäst är type-castad för att informera om det projekt som haft stor påverkan på inte minst annat kollektivtrafiken i Stockholm. Så när nu Ulrika Westerberg träder in i handlingen handlar det om premiären på en dokumentär-film där såväl historien, politiken och