Järnvägspodden

I årets sjunde avsnitt är temat kraft och kontakt. Först stiftar vi bekantskap med Jenny Nilsson, projektledare för en kraftsamlande vecka, därefter med Björn Dellås och Anders Eriksson som vet att svara på det mesta (och lite till) om kontaktledningar.  Att kraftsamla kan man göra på flera sätt, och gud vet att många inom järnvägen behövt göra just det de senaste månaderna. Men den här gången ska det inte handla om planering, utan om underhåll. Vårt första ämne är SSBv24T23, och bakom denna förkortning döljer drygt 10 större och ett femtio-tal mindre nödvändiga arbeten som genomförs samlat 12-19 juni. Förutom arbeten på Södra stambanan sker också en hel del arbeten på Kust till kust-banan, vilket får långtgående påverkan på olika trafikupplägg. Projektledare med ansvaret att samordna alla arbeten är Jenny Nilsson. Vi fick en pratstund en hektisk dag när nyheten om denna vecka blev medial och Jenny satt i ett flertal intervjuer. Vi under bland annat vad som ryms i hennes uppdrag, hur dialogen med järnvägsf

I årets sjätte avsnitt blir det idel nya röster i podden. Gästerna hämtar vi direkt från mässgolvet i Älvsjö, och i tur och ordning möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall, Margareta och Michael Carlsson samt Karin Tufvesson. Som utlovat bjuder vi denna gång på ett antal röster direkt från mässgolvet på Train&Rail som gick av stapeln i slutet av april. Det fanns så klart mycket att välja på, så se detta som ett litet stickprov på vad som puttrar i branschen. Eller kanske som en motvikt till alla andra röster som i dessa dagar hörs kring varsel och planeringsproblem. Först ut möter vi Christian Schmidt och Anders Burvall från Atkins som på mässans första skälvande timmar presenterade en nyhet kring fordonsunderhåll. Det handlar om systemet FORD:s efterföljare som är tänkt att lanseras under nästa år, ett system som berör 60 procent av allt rullande material. Därefter träffar vi Margareta och Michael Carlsson från företaget Solberga station. Bland mycket annat hade de med sig en tillsyningsman i form

I årets femte avsnitt gästas vi som av en händelse och i särskild ordning av Anna Ericsson, chef för VO Trafik, samt Jessica Söder Sörling, Enhetschef Kapacitetsoptimering Nord. Våra ämnen är särskild händelse och ansökningsläget i T24. Det är, utan att gå in på detaljer, fortsatt tuffa tider för alla järnvägare. Men man behöver inte vara en drömmare för att se att det finns ljuspunkter. Inleder gör vi med Anna Ericsson som i februari blev ny chef för Verksamhetsområde Trafik. Att det blivit en rivig start är kanske årets understatement, men vi vågar ändå ställa fråga om hon kom till järnvägen och fick det bra! Även om vi pratar om flera saker ligger fokus för samtalet så klart på Särskild händelse, en arbetsmetodik för krishantering som nu testas för första gången på Trafikverket för att kraftsamla kring de utmaningar som finns kring nuvarande och kommande tågplan. Därefter lyfter vi blicken och tittar traditionsenligt på ansökningsläget till T24. Vår gäst är Jessica Söder Sörling, som har den lååånga tite

Den här gången tar vi sikte på begreppet tillgänglighet. Det handlar inte bara om hissar, appar och låg instegshöjd till fordon, utan lika mycket om turtäthet och planering. Våra gäster är Anna Hansson, Ellinor Nyberg och Pontus Gunnäs. Självklart ska järnvägen vara för alla, men vet vi att den är det? Och hur arbetar vi i så fall för att täta till eventuella gap mellan oss i branschen – och kanske än viktigare, mellan olika transportslag - så att hela resan fungerar? Det här är några av frågorna vi tänkte närma oss i detta vårt 101:a avsnitt. Vi börjar med ett samtal om stationsutformning med Anna Hansson och Ellinor Nyberg. Vilka krav ställs på järnvägen, och är det samma krav som på andra transportslag? Hur samverkar vi, och med vilka? Vem är bäst på tillgänglighet, och vilket land har vi som förebild? Därefter har vi fått en pratstund med Pontus Gunnäs, affärschef Tåg på Västtrafik. Nu vidgar vi begreppet tillgänglighet till att också handla om bland annat turtäthet och fordonstyper. Just Västtrafik har e

En helt ny mötesplats för järnvägen och järnvägarna ser snart dagens ljus, och vi har därför ringt Björnarna Asplund och Wengse för att få hela historien. Vi bjuder även på ett historiskt snack med järnvägspodds-pionjären Tobbe Lundell. Det finns risk för ett uns av navelskådning i slutet av detta vårt hundrade avsnitt när vi i Järnvägspodden pratar om Järnvägspodden. Men innan dess tar vi sikte på den helt nya mötesplatsen Train&Rail som hålls på Stockholmsmässan i slutet av april, ett ämnesval som för ett ögonblick får oss att fundera på vad för podd vi blivit… Först tar vi ett snack med Björn Asplund, ordförande för arrangören Swedtrain. Vad gjorde att de ville skapa denna nya mötesplats, hur har man resonerat kring teman och hur ser branschens möteskultur ut? Vi hör oss också för om mässan kommer bjuda på nyheter och premiärer, om  man har lyckats få dit tunga namn som dragplåster och vem som kom på namnet (som ju får erkännas är rätt catchigt). Därefter tar vi steget över Björn Wengse. Hur tänkte man

Årets andra avsnitt ägnas helt åt en lika angelägen som aktuell fråga – hur vi riggar oss för att stå pall när världen verkar vara på väg att helt spåra ur. Våra gäster är Minna Nyman, Anders Svenson och Michael Englund. Vi lever i en orolig tid, med flera lika reella som skrämmande hot. Den här gången lyfter vi på locket till frågan om järnvägens roll, uppgift och ansvar i händelse av höjd beredskap och i förlängningen krig. Vad gäller för transportsektorn i allmänhet, och en avreglerad järnväg i synnerhet? Hur säkrar vi vårt lands transportförmåga, och hur kan vår bransch bidra till en hög tröskeleffekt? Vi har bjudit in tre gäster som jobbar med olika perspektiv på säkerhet, samhällsskydd och beredskap. Vi kommer blicka både bakåt och framåt, givetvis också österut. Inleder gör vi med ett matigt samtal med Minna Nyman och Anders Svenson på Trafikverket. Bland mycket annat reder vi ut skillnaden mellan beredskapsmyndighet och sektorsansvarig myndighet, gör en resa genom driftvärnens historia och får ett sce

Att det inte är glass och ballonger varje år är sen gammalt, så vi förpassar 2022 till arkivet och tar som sanna optimister sats mot järnvägsåret 2023. Inleder gör vi dock i mer realistiska spår när vi med Ulrika Geeraedts och Gustaf Engstrands hjälp får en inblick i framtiden för nya stambanor. Även om över en miljon persontåg rullade in till sin slutstation förra året rullade ändå långt ifrån allt järnvägens väg 2022. Och det är ju inte bara tåg som ska nå sin ändhållplats, samma gäller även olika projekt. För Trafikverkets absolut största projekt kom det dan före dopparedan ett besked som påverkar både tidtabell och färdväg. Vi pratar så klart om Nya stambanor, där Trafikverket den 23 december fick i uppdrag att avbryta en del, pausa en annan och sänka kostnaderna för en tredje. Så vad händer nu? För att ge oss en bild av vad beslutet innebär, hur uppdragen formulerats och när de ska besvaras har vi ringt upp Trafikverkets programchef Ulrika Geeraedts. Och när vi ändå hade Ulrika på tråden passade vi på at

Tiden har kommit att summera järnvägsåret 2022. Enligt traditionen ombesörjs det av en prominent gäst, men ett år som 22 kör vi extra allt och dubbelt upp genom att bjuda in Roberto Maiorana och Ted Söderholm. Det blir stort och smått, men kanske framförallt långt när dessa bägge järnvägsdrakar tar till orda. Även om samtalen inte viker för det svåra andas de också optimism. För så är det ju, att drakar sägs lyfter i motvind – passande ett år som fått epitetet ”en perfekt storm”. Först ut är det Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana som tidigare i år gjorde sitt sjunde intåg i podden. Nu när det kanske blåser upp till ännu en storm undrar vi försiktigt om smekmånaden är över, om framtiden för JBS och varför flyget törs vara kaxigare tåget. Vill man hellre inleda med ett branschperspektiv hoppar man ca 25 minuter in i avsnittet. Då får man ta del av spaningar från Tågföretagens ordförande, tillika Green Cargos vd, Ted Söderholm. Även här avhandlas vindbyar av olika styrka, allt från T22 och 23 till lo

Temat för vårt 14:e avsnitt har en röd tråd men två huvudrollsinnehavare. Rollbesättningen utgörs av inga mindre än Johan Wadman från Svensk kollektivtrafik och Ulrika Westerberg från Trafikverket.   I årets fjortonde avsnitt har vi riggat scenen med två i våra ögon lika nya som spännande gäster. Först ut gör Johan Wadman, vd på Svensk kollektivtrafik, entré. Vi kommer under ett ganska långt samtal in på allt från turerna runt T23 till hur pandemi och andra omvärldsfaktorer påverkat den upphandlade trafiken. Innan eftertexterna börjat rulla har vi dessutom kommit in på frågan om hur stor del av verksamheten som utgörs av järnväg, samt Johans tankar kring uppdrag, fordon och tidtabeller. Den röda tråden till vår andra akt må vara aningen långsökt, men vår gäst är type-castad för att informera om det projekt som haft stor påverkan på inte minst annat kollektivtrafiken i Stockholm. Så när nu Ulrika Westerberg träder in i handlingen handlar det om premiären på en dokumentär-film där såväl historien, politiken och

Datumet för en ny tågplan, dessutom byggd på verktyg framtagna inom projekt MPK, närmar sig med stormsteg. Det innebär en minst sagt hektisk tid för många när alla pusselbitar ska komma på plats. Våra gäster Mats Berlin och Lina Lagerroth ger oss en insyn i arbetet. ”En perfekt storm” är ett uttryck som använts för att beskriva ett både turbulent och utmanande år för många inom järnvägen. Och det ser nu ut som det dröjer ytterligare en tid innan det bedarrar, för under hösten har ännu ett orosmoln tornat upp sig. Det handlar så klart om införandet av MPK. För att få en inblick i var vi står just nu i arbetet med både T23 och MPK gästas vi av Mats Berlin från Trafikverket och Lina Lagerroth på Tågföretagen. Det vi serveras blir så klart en ögonblicksbild för tiden är knapp, mötena är många och tempot högt när all hård- och mjukvara ska komma på plats inför den 11 december. Våra två samtal kompletteras som vanligt med korta nyheter och reflektioner. Om tre veckor är vi tillbaka, hoppas vi hörs då!

För att tackla de utmaningar inte minst T22 bjudit järnvägen på behöver branschen locka fler att söka sig en yrkesbana inom järnvägen. Moa Bäckstedt och Linda Ekholm från JBS Kompetensförsörjning ger oss en lägesbild av hur det ska gå till. Branschens behov av att få fler att söka sig till en bana (eller flera) inom järnvägen är stort, oavsett om vi pratar om trafikledare eller planerare, förare eller järnvägstekniker. Listan kan göras lång, och berör alla delar av branschen vilket är skälet till att JBS har startat initiativet Kompetensförsörjning. Så för att få svar på vad som nu sker för att vi ska bli fler har vi bjudit in Moa Bäckstedt med hemvist Trafikverket, och Linda Ekholm på Tågföretagen. Vad gör en bransch attraktiv? Vilken målgrupp vill vi främst locka till spåren, vilka andra branscher konkurrerar vi med och hur ska vi utbilda och öva de som med hjälp av järnvägsjobb.se eller filmer i sociala medier känner sig träffade av våra lockrop? Samtalet med Moa och Linda kommer in på allt detta, men ocks

I årets 11 avsnitt tar vi oss an en fråga som berör punktlighet, säkerhet och arbetsmiljö. Det handlar såklart om obehöriga i spår, och de gäster som ger oss olika perspektiv är Johan Fredin Knutzén, Anita Kempe och Lennart Larsson. Det här blev kanske lite att bita i, men så är obis ett ämne som både berör och påverkar. Så förbered dig för en knapp timme på temat obehöriga i spår. En tröst är kanske att de två programledarna på grund av var sin man-cold ändå håller sig på behörigt avstånd från både varandra och gäster! Först ut är Johan Fredin Knutzén som beskriver sig själv som en tågälskande psykolog. Under flera år har han studerat hur man kan komma åt obis-problematiken – bland på uppdrag av TTT. Idag är han doktorand vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention. Från Johans psykologiska perspektiv tar vi steget in till förarhytten. Vi har samtalat med Lennart Larsson, som har kört både person- och godståg, för att få ta del av såväl perspektiv som egna upplevelser från en lång karriär på sp

Tillbaka efter en lång och het sommar kick-startar vi hösten med ett perspektiv som vi tidigare pratat mycket om – men kanske inte så mycket med. Därför lämnar vi nu terminens startblock tillsammans med Jonas Friberg, ordförande för Resenärerna. Den sommar som nu är på väg att tona ut i höst har utan att överdriva varit utmanande för järnvägen. Väder, IT-system, banarbeten och bemanning är några områden där svarta rubriker braskat på både skärmar och löpsedlar. Men vad tycker de som i ur och skur på våra spår färdas mot sina mål och måsten? För att komma lite närmare just detta kundperspektiv ringde vi upp Resenärernas ordförande Jonas Friberg.  Vad fungerar idag, vilka förbättringsområden ser dom? Samarbetar man med branschen, och i så fall hur och med vilka aktörer? Möts man på samma plattformshalva? Förutom allt detta får vi även reda på vad Resenärerna är för organisation, vilka som är medlemmar och inte minst en bakgrund till Mannen som tog tåget, den hash-tag Jonas använder sig av på LinkedIn. Det visad

I vårsäsongens sista avsnitt gör vi en avstickare där resan i sig var tänkt att vara både mål och mödan värd. Det blev också ett äventyr, men inte som det var tänkt. Våra gäster är Henrik Reuterdahl och Mårten Dunér från Järnvägsmuseet. Det blir inte alltid som man tänkt sig, och istället för en magisk tur till Kiruna blev det en utflykt till Bollnäs. Dessutom för bara en av programledarna, och till råga på allt med en lite provisorisk fältutrustning. Så ett varningens ord kan vara på sin plats, för i denna sommarspecial blir det hardcore på en helt ny nivå med en tydlig ljudkuliss av järnväg när 11 klassiska vagnar rullar norrut. Ämnet för denna sommarspecial är tågturism, och våra guider i ämnet är alltså den ständigt återkommande Henrik Reuterdahl samt tågets hovmästare Mårten Dunér. Saker som de två samtalen spårar in på rör exempelvis starten på nöjesresande med tåg, lyxtåg i när och fjärran samt klassiska sträckor och destinationer. Vi kommer även in på vad utsikten från kupén kan bjuda på, och inte min

I årets åttonde avsnitt tar vi med benäget bistånd av Håkan Äijä sikte på det nyligen redovisade och flitigt debatterade regeringsuppdraget om visst underhåll i egen regi. Men vad är visst underhåll, och hur definieras i egen regi? Åtgärder för visst underhåll i egen regi – så hette det regeringsuppdrag som Trafikverket fick i slutet av 2021. Nu har uppdraget besvaras, och i en rapport beskrivs hur Trafikverket nu tänker ta sig an frågan. För till skillnad mot när frågan utretts tidigare finns nu en konkret plan där Trafikverket kommer ta över planering och produktionsledning på tre baskontrakt. Så vad behöver då komma på plats innan Trafikverket tar plats i regissörsstolen? När sker det, och hur valdes de tre kontrakten ut? Hur påverkas maskinmarknaden, och hur har det varit att balansera i en fråga där många har starka åsikter? Allt detta och mycket mer pratar vi alltså med uppdragsledaren Håkan Äijä om. Vi får en färdplan och en tidplan, och ett medskick om att det bara är tillsammans som vi kan se en bätt

I årets sjunde avsnitt lyfter vi först på locket till ERTMS och därefter till en beprövad men för järnvägen ny teknik som ska öka säkerheten vid plankorsningar. Gästar oss gör Christoffer Craaford och Torbjörn Biding. För 18 månader sedan började Christoffer Craaford på Trafikverket, nio månader senare tog han över som projektchef för ERTMS efter Anders Åkeson. Vi var nyfikna på vem denne Västeråsare som nu leder ett av de mest genomgripande järnvägsprojekten är, hur han ser på sitt första år och så klart – vad som händer inom ERTMS-projektet. För Christoffer är tydligt med att det är nu det händer! Något som dessvärre också händer är olyckor vid oskyddade plankorsningar. I mitten av maj demonstrerades en ny teknik som är resultatet av en innovationsupphandling inom projektet ”Varning för ankommande tåg i oskyddade plankorsningar”. Den som vet allt om både tekniken och de möjligheter som den skapar är utredningsledaren Torbjörn Biding. Dessa två samtal kryddas med för våra mått mätt korta och sparsmakade refl

I årets sjätte avsnitt återvänder vi till ett ämne som vi varit inne på tidigare, men som också är något av Staffans specialintresse. Det handlar alltså om trafikplanering och kapacitetstilldelning när vi gästas av Hanna Melker och Mats Berlin. Att trafik- och kapacitetsplanering kan ha vitt skilda tidshorisonter blir tydligt när vi med hjälp av våra gäster närmar oss de bägge storheterna TTR och T23. Vad är nytt, vilka datum ska man håll koll på och hur ser dialogen med branschen ut? Vi inleder avsnittet med TTR, som idag står för Timetabling and capacity redesign. TTR är  ett initiativ från RNE med det övergripande målet att harmonisera den europeiska tilldelningsprocessen. Projektledare i Sverige är Hanna Melker, och vi undrar så klart hur införandet av TTR kommer  påverka den svenska järnvägsbranschen. Efter denna spaning som faktiskt sträcker sig hela vägen till T29 dyker vi ner i något som är mycket mer här och nu. Vi har fått en pratstund med Mats Berlin som ger oss en lägesbild kring konstruktionen av

I brist på bröd får man ta limpa, det är sen gammalt. Så när scheman, sjukdomar och semestrar fått poddens planering att gå i baklås återstår inget annat än att låta programledarna ta saken i egna mickar och ventilera ett antal frågor sinsemellan. I detta annorlunda, eller ska vi kanske hellre säga unika, avsnitt får alltså våra två programledare resonera helt på egen hand. Bland de ämnen som detta gästfria samtal spårar in på finns nedsättningarna på Södra och Västra stambanorna samt vad som är på gång inom TTT, JBS och MPK. I ett avslutande kort nyhetssvep konstateras också att två podd-bekantingar nu gör gemensam sak. Om och hur vi klarade denna gästlösa prövning lämnar vi så klart åt er lyssnare att avgöra. Vi påminner också om att du ytterligare en tid kan göra din röst hörd i vår pågående undersökning. Om tre veckor är vi tillbaka, då med gäster J På återhörande!

Länge har han gått vid vår sida, men det sjunde intåget i Järnvägspodden gör Roberto Maiorana som nyutnämnd generaldirektör. Då kommunikation är ett av tre ben hans nya uppdrag vilar på pratar vi även med Trafikverkets kommunikationsdirektör Anna Lihr. Hur har den första tiden varit, vad är det första han tar tag i och hur ser han på varumärket järnväg? Frågorna till Roberto Maiorana är många, men så är det ju inte varje dag Trafikverket får en ny generaldirektör. Hans uppdrag vilar tungt i frågor om kompetens, kostnadskontroll och kommunikation. Det sistnämnda gjorde oss nyfikna på om och i så fall hur kommunikationsarbetet påverkas av att det är en ny gd i stan. Bäst lämpad att svara på de funderingarna är så klart Trafikverkets kommunikationsdirektör Anna Lihr. Som vanligt kompletteras samtalen med lite egna reflektioner och några korta nyheter. Vi hoppas att ni är många som tar tillfället att svara på den enkät om Järnvägspodden vi har ute. Vi vill fortsätta vara intressanta och relevanta så all feedback

I årets tredje avsnitt fortsätter vi på det digitala spåret genom att lyfta på locket till ämnet datadelning. Är det en Pandoras ask, eller mer av en gordisk knut? Den som delger oss järnvägens möjliga nyttor, hinder och drivkrafter är Britt-Marie Olsson. JBS har lyft datadelning som ett av de viktigaste spåren på väg mot en modernare järnväg, och i förlängningen en bättre punktlighet. För en tid sedan gav man TTT i uppdrag att ta fram en förstudie på ämnet för att få till en samlad bild av bland annat branschens nyttor och drivkrafter. Vem är då bättre skickad än Britt-Marie Olsson, punktlighetsansvarig på SJ och dessutom medlem i TTT:s exekutiva ledning, att lotsa er lyssnare på rätt kurs i detta delvis ännu outforskade digitala järnvägshav av delningsbar data. För vilken data ska delas med vem och varför? Och finns där tekniska, administrativa och juridiska solkurvor som får frågan att spåra ur? Förutom frågan om datadelning kan vi inte låta bli att föra in samtalet på två stickspår – dels om Britt-Marie s