Järnvägspodden

Järnvägspodden sparkar självklart igång hösten detta järnvägsår med ett europeiskt tema. Våra gäster är Linda Thulin, ny vicepresident för Rail Net Europe, samt Jan Bergstrand och Mats Åkerfeldt från forskningsprogrammet Shift2Rail. Att 2021 är det europeiska järnvägsåret borde inte ha undgått någon i branschen. Och även om det ännu inte är så lätt att ta tåget ut i Europa som vi hade hoppats, så hindrar inte det att Sverige i många frågor tar spets i det både efterlängtade och nödvändiga utvecklingsarbetet kring att effektivisera och digitalisera järnvägen. En av de som i allra högsta grad är med och driver på utvecklingen mot en mer transparent och kundorienterad bransch är Linda Thulin. Vi är nyfikna på vilka frågor hon har på sitt bord inom dels Rail Net Europe, dels godskorridoren Scanmed. Från RNE går vi till S2R, för på den europeiska forskningshorisonten finns två blågula initiativ – digitala automatkoppel och Intelligent videogate – som väckt stort intresse. Vi har fångat Jan Bergstrand och Mats Åker

Årets nionde avsnitt är en sommarspecial där vi tillsammans med Henrik Reuterdahl gör nedslag i järnvägshistorien för att få veta mer om pionjärerna som tog järnvägen till Sverige, som såg till att den elektrifierades och att vi fick vackra stationshus. Solt och kanske storvulet hävdar vi att järnvägen en gång var den självklara symbolen för framtidstro, för allt som var nytt och modernt. Dessvärre gick den hypen av olika skäl över, men efter några decennier i skuggan av flyg och bilism står järnvägen idag åter för hopp och möjigheter – om än med lite andra argument. Vi är helt enkelt tillbaka till framtiden, eller framtiden på spåren så som det låter i kampanjerna! Vår gäst heter Henrik Reuterdahl, och med honom blir det emellanåt svårt hela hålla sig på rakspår. Men trots ett antal stickspår vågar vi påstå att resan ändå är högeligen intressant. Förutom pionjärerna växlar vi på frågor om på järnvägens betydelse för det moderna samhällets framväxt, om gemensam tid, om postgång och spårvidden i Haparanda. Bla

Hur summerar man bäst en järnvägsmannabana? I årets åttonde avsnitt av Järnvägspodden provar vi ett nytt spår, ett järnvägsliv extra allt, där vår gäst Håkan Sjöström efter 47 år på järnvägen växlar över till en ny generation. Att det blev en yrkesbana inom järnvägen är kanske trots allt inte så konstigt. För samma bana valde även Håkans far, farfar och farfarsfar – med andra ord har Sjöströms haft ett finger i järnvägen sedan stambanorna byggdes. Men allt har ett slut, och efter 47 år inom flera olika områden lämnar han alltså nu järnvägen för ett liv som pensionär. I vårt samtal kommer vi in på frågor om vad utvecklingen från ett SJ till dagens avreglerade marknad inneburit, om förmåga till samarbete efter skilsmässan mellan person- och godstrafik samt om hjärtefrågorna säkerhet, kvalitet och punktlighet. Dessutom utlovas en och annan Norrköpingsreferens, även om det kunde/borde varit många fler… Som vanligt kryddas avsnittet med korta nyheter.

I årets sjunde avsnitt av Järnvägspodden fortsätter vi lägga vårt godspussel. Det blir flexibelt värre när vi går direkt på pudelns kärna och möter Claes Scheibe, Vd för Hector Rail, med frågor om hur livet som avtalskund och godsföretag lever 2021! Det vi den här gången vill veta mer om är alltså hur det är att vara ett godsföretag på både den svenska och den internationella järnvägsmarknaden? Hur jobbar man med digitalisering och hållbarhet, vad betyder järnvägsåret och godstransportstrategin? Även om fokus främst ligger på det som skapar förutsättningar snuddar vi också på ämnet persontrafik eftersom vår gästs företag både har dragit och fortsätter dra personvagnar. Lägg till ett önskemål om en ny roll, lite nyheter och ett uns snickesnack så blir det helt enkelt ett avsnitt med lite gott och blandat, eller snarare gods och blandat. Kanske din alldeles egen måndagsgodispod…

I årets sjätte avsnitt tittar vi på två arbetssätt som ska öka kundorienteringen och förbättra leveranserna. Så är stråktänk och funktionella system vägen till färre tågstörande fel och en bättre trafikinformation? Är det rent av framtiden på spåren? Vi var alltså nyfikna på två begrepp och arbetssätt som det pratas allt mer och allt oftare om. Det handlar om Trafiks pilot för stråk- och storstadsstyrning på Västra stambanan och Underhålls införande av Funktionella system. Bägge dessa initiativ innebär nya roller och utpekade ansvarsområden som i slutändan ska generera både högre punktlighet och en bättre trafikinformation. För att ta ett helhetsgrepp bjöd vi in två tidigare gäster som båda har lång erfarenhet av järnvägsfrågor; Ann-Sofi Granberg på Trafik och Sven Ödeen från Järnvägssystem på Underhåll. Tillsammans gör vi vårt bästa för att se var vi står idag, om vi ser några effekter och vad de nya rollerna innebär. Självklart undrar vi också hur initiativen tagits emot av tågföretag och entreprenörer. Utö

I årets femte avsnitt rör vi oss horisontellt och cirkulärt med ambitionen att öka branschens förståelse för transportköpare och varuägare. Vi följde ett gott råd och höll ett rådslag med företrädare för Industrirådet och Näringslivets transportråd. På inget sätt kan goda råd i det här fallet sägas vara dyra. Vi bjuder på två gäster som frikostigt delar med sig av sin bild av transportköparnas syn på järnvägen. Deltar i detta  rådslag gör alltså Jenni Ranhagen, Vd för Näringslivets transportråd, och Karolina Boholm, ordförande i Industrirådets arbetsgrupp för transporter och infrastruktur. Ämnen vi kommer in på tillsammans med Jenni och Karolina rör allt från cirkulära flöden till horisontella samarbeten, om järnvägens attraktivitet och varumärke samt vad som är lätt och vad som kanske inte är det. Det utdelas både beröm och kritik, med hopp om mer verkstad och mindre av utredningar och analyser. Högst upp på en gemensam önskelista står en avbetad underhållsskuld. Vi kryddar som vanligt denna vår järnvägsanrä

I årets fjärde avsnitt blir det internationellt tema när vi tar tempen på det europeiska järnvägsåret genom att ringa Maurizio Castelletti på DG MOVE i Bryssel och Annelie Nylander som är Sveriges nationella kontaktperson. Den här gången ger vi oss alltså i kast med det europeiska järnvägsåret. Självklart är vi nyfikna eftersom det från vår horisont är som att sparka in en öppen dörr – varje år är ju ett järnvägsår! Vi inleder med en bild utifrån och in genom att först hälsa välkommen Mr Maurizio Castelletti, chef för DG MOVE som är EU:s departement för mobility and transport. Vi undrar så klart vad som ligger bakom initiativet, och vilka mål som finns. Vad hinner man på ett år, vad är det värt! Utan att spoila för mycket kan vi avslöja att Mr Castelletti ger svensk järnväg en hel del beröm. Därefter zoomar vi in för en närbild av hur detta järnvägsår landar i svensk mylla. Den vi fått en pratstund med är Annelie Nylander som håller ihop det regeringsuppdrag Trafikverket fått om att vara nationell kontaktpunk

Malin Holen är gäst i årets tredje avsnitt, och resultat blir så klart ett samtal om järnvägsunderhåll. Vad är viktigt, vad är coolt? På riktigt! Vi blandar planer och tankar kring hur anläggningen skyddas, säkras och vårdas utan att samtalet spårar ur! I år läggs mer pengar på underhåll än någonsin tidigare, kanske en naturlig följd av det mantra vi hört upprepas den senaste tiden om att det är bättre och billigare att vårda det vi har. Men allt kring anläggningen ska också skyddas, utvecklas och upphandlas. Vi möter Malin Holen för att ge en bild av hur ett lika coolt som varierande uppdrag behöver utvärderas och vilka utmaningar som väntar. Sammantaget kan vi man snabbt konstatera att varje underhållsdetalj kan ses på från minst två håll. Eller som Malin uttrycker det – det är både och. I alldeles vanlig ordning bjuder vi också på ett kort nyhetssvep, där bland annat interpellationsdebatt om banavgifter och uppkoppling på tåg tas upp. Till sist flaggas det för att vi i nästa avsnitt kan komma ett behöva pr

I årets andra avsnitt tar vi rygg på två viktiga frågor när vintern rasar som värst. Det handlar om operativ ledning och trafikinformation, och våra gäster är Lotta Strandberg och Ulrica Sörman. Vi inleder med att höra av oss till Ulrica Sörman som leder initiativet UBTR som handlar om hur branschen gemensamt siktar på att utveckla trafikinformationsområdet. Det handlar inte bara den information resenärer möts av i appar eller på skyltar, utan även godstransportköpares behov samt dialogen mellan trafikledning och järnvägsföretag. För att första behoven kring trafikinformation uppmanar Ulrica oss alla att gå i kundens skor. Någon som gjort detta under en stor del av sitt yrkesverksamma liv, och dessutom har en bakgrund som avtalskund, är Lotta Strandberg. Lotta är sedan oktober ny chef för Trafikverkets nationella operativa ledning. Hur ser hon på sitt uppdrag, hur stor del av hennes tid läggs på järnväg och vad tar hon med sig för erfarenheter från den andra sidan!. Till detta ska läggas ett litet nyhetssvep,

Då kan vi äntligen sparka igång en ny säsong, och vi gör det med en fortsättning på tema fin-besök – om än på distans. För där vi avslutade 2020 med järnvägssveriges mäktigaste så inleder vi 2021 lika starkt genom att hälsa Lena Erixon välkommen tillbaka! Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon har vi haft förmånen att få prata med flera gånger tidigare. I vårt samtal ger vi oss på att försöka summera 2020, att kommentera några av de frågor Tomas Eneroth lyfte i det sista avsnitt 2020 för att till sist blicka framåt mot vad som väntar i år. Som ju dessutom är järnvägsåret i Europa också – det tål att sägas några gånger. Till detta ska läggas ett litet nyhetssvep och våra planer för resten av våren, även om alla pusselbitar ännu inte fallit på plats. Och trots vårt idoga planerande finns det alltid utrymme för ändrade planer och mer tid att fylla, så hör av er till jarnvagspodden@trafikverket.se med synpunkter och inspel även framgent! Vi hörs igen om tre veckor!

På en direkt uppmaning släpper vi i allt vad röda trådar heter och avslutar året med en smällkaramell i form av ett samtal med infrastrukturminister Tomas Eneroth, som i sällskap av gitarrer och godsfinkor lärde sig älska järnväg redan i unga år. Kanske riskerar vi att komma ut som järnvägstomtar, andra hävdar nog att det skeppet har seglat för ganska längesen… Men med ett ”ho ho ho” lämnar i alla fall årets sista avsnitt plattformen. Och det gör det med en kombinerad julklapp och nyårsraket i lasten - för vi har lyckats trafikleda ansvarig minister in till vår podd – allt prydligt paketerat med er i järnvägsbranschen som mottagare. I korthet blev det ett längre samtal som hade kunnat vara minst dubbelt så långt, i alla fall ur vårt perspektiv. Men vi tecknar bilden av Tomas järnvägsbakgrund, summerar järnvägsåret 2020 samt pratar om möjligheten till en överflytt av gods till järnväg, internationellt samarbete, nya stambanor och faktiskt ganska mycket mer. Med det kan vi också summera ännu en säsong. Stort ta

Vår jakt på digitaliseringens möjligheter går vidare. I årets 17:e avsnitt möter vi i alla fall en gäst som det refereras till i termer av legend, själv kallar han sig problemlösare. Vi talar så klart om och med Thomas Tydal! Denna höst har Järnvägspodden sökt en röd tråd kring digitaliseringens möjligheter. Är vi rent av en ny betydelse av IoT på spåret, från ”Internet of Things” till ”Internet of Trains”? När man som vi varit inne och sökt svar på hur och när järnvägens alla delar kan och ska börja kommunicera med varandra, med kunder och med resenärer 24/7 så är ett namn som dyker upp Thomas Tydal. Thomas är för många kanske mest känd för TRAppen och 1409.se och vi var nyfikna på var hans engagemang kommer från, hans relation till järnvägen och lite mer om personen bakom några tjänster som många använder dagligen. Och så smög det visst in en jobbansökan, eller gjorde det det… Till detta lägger vi som vanligt ett nyhetssvep och en förhoppning om att vi hörs på nytt om tre veckor. Tips på gäster och ämnen få

Hur mäter, kvantifierar och förklarar man det transportpolitiska målet om tillgänglighet? I årets sextonde avsnitt borrar vi i den frågan tillsammans med måldirektören Jonas Eliasson. Det finns mycket man kan fråga en av tre måldirektörer på Trafikverket. Till exempel: Hur mycket av Jonas Eliassons dag handlar om järnväg, och vilka kontakter har han med branschen? Tycker han att vi som bransch har ett rimligt fokus kring punktlighet, eller borde vi prata mer om biljettpris och turtäthet? Är banarbetsplanering och kostnadstryck också tillgänglighetsfrågor? Och varför är inte fler utanför järnvägen nyfikna på Staffans favoritämnen kapacitet och tidtabellsplanering? Självklart ställdes alla dessa frågor, vilket utmynnade i ett samtal som rymmer lika många spår som en större centraleuropeisk bangård. Givetvis kommer vi också in på hur pandemin påverkar prognoser och transportvolymer, samt vilken roll järnvägen kommer att spela i framtidens transportsystem när nu hela världen strävar efter en allt högre fysisk och

Vi återvänder till bekanta spår efter JBS-specialen och möter en gäst med fokus på digitaliseringens möjligheter. Hur skapas en datadriven järnväg, vilka är möjligheterna och utmaningarna. Anders Aabakken är mannen som lotsar oss som inte jobbar med data! Anders hade redan en lång och gedigen bakgrund inom järnvägen när han 2019 klev in på Trafikverket i rollen som avdelningschef för teknik och miljö på verksamhetsområde Underhåll. Huvudspåret för vårt samtal handlar om vinster och utmaningar kring att få järnvägen att bli en mer datadriven verksamhet. Vad är det för data som i så fall är intressant, hur generösa är vi inom branschen att dela med oss av data och vad kan vara intressanta användningsområden. Vi får lära oss en hel del nya förkortningar och innebörden av obrutna länkkedjor över tid och rum!

Det sjätte och sista samtalet i vår JBS-special har vi med ingen mindre än JBS ordförande Kent Johansson. I fyra år har han stått i förarhytten för det draglok JBS är tänkt att vara för branschen. Hur ser han på sin roll, hur tycker han att ”ombord-personalen” sköter sig och köper han skälen till att slutstationen flyttats fram från 2020 till 2023? Fast vi har micken på ändå till slutet hör vi inget annat än att såväl styrelse som medarbetarna i JBS alla initiativ får med beröm godkänt. Däremot serveras lite oväntat en koppling mellan befattningarna fåraherde och järnvägsinspektör. När JBS behövde senarelägga sin årliga konferens kvarstod behovet för JBS styrelse att nå ut med de frågor, teman och initiativ som skulle ha presenterats på konferensen. Som tur var fanns Järnvägspodden bara ett samtal bort.

I det femte samtalet med JBS styrelse når vi Skånetrafikens trafikdirektör Linus Eriksson och Swedtrains ordförande Björn Asplund. Dessa båda herrar fångade vi direkt efter det senaste styrelsemötet, så vi inleder självklart med en spontan direktrapport. Från den går vi in på frågor om vad branschsamverkan betyder för de som bygger och beställer fordon, relationen till grann- och andra länder samt investeringsvilja. Vi kommer så klart även in på effekter av såväl corona som Forrest Gump, men framförallt utforskar vi vikten av just forskning. Och intresset för innovationer. När JBS behövde senarelägga sin årliga konferens kvarstod behovet för JBS styrelse att nå ut med de frågor, teman och initiativ som skulle ha presenterats på konferensen. Som tur var fanns Järnvägspodden bara ett samtal bort.

I det fjärde samtalet med JBS styrelse är det Svensk kollektivtrafiks Vd Helena Leufstadius och Roberto Maiorana, chef för verksamhetsområde trafik på Trafikverket från Trafikverket som får komma till tals. Bland mycket annat så pratar vi om trängsel och hur varumärket ”res tillsammans” påverkats, om förtroende och i förlängningen punktlighet och trafikinformation. Dessutom vädras betydelsen av regeringsuppdrag och Intressanta idéer kring tekniska lösningar. Möjligheterna är oändliga! När JBS behövde senarelägga sin årliga konferens kvarstod behovet för JBS styrelse att nå ut med de frågor, teman och initiativ som skulle ha presenterats på konferensen. Som tur var fanns Järnvägspodden bara ett samtal bort.

I det tredje samtalet med JBS styrelse bjuder Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon och FSJ:s ordförande Robert Röder inte bara på sin tid, utan också insikter om vad samarbetet inom JBS har betytt för branschen. Hur hänger allt ihop? Och får vi se TV-satsning för att öka attraktiviteten? Efter några stickspår växlar vi in på samtalets huvudspår - spaningar på järnvägsunderhåll och kompetensförsörjning. Allt kryddat med en och annan spaning på utmaningarna nu och framåt. När JBS behövde senarelägga sin årliga konferens kvarstod behovet för JBS styrelse att nå ut med de frågor, teman och initiativ som skulle ha presenterats på konferensen. Som tur var fanns Järnvägspodden bara ett samtal bort.

I det andra samtalet med JBS styrelse hälsar vi Jernhusens Vd Kerstin Gillsbro och Ted Söderholm, Vd på Green Cargo, välkomna för ett samtal om gods och terminaler, om lönsamhet och vikten av tillförlitlig trafikinformation. Dessutom spanas på vad samarbetet inom JBS gett så här långt och hur avgörande järnvägen faktiskt är för en grön omstart av samhället. När JBS behövde senarelägga sin årliga konferens kvarstod behovet för JBS styrelse att nå ut med de frågor, teman och initiativ som skulle ha presenterats på konferensen. Som tur var fanns Järnvägspodden bara ett samtal bort.

När Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) behövde senarelägga sin årliga konferens kvarstod behovet för JBS styrelse att nå ut med de frågor, teman och initiativ som skulle ha presenterats på konferensen. Som tur var fanns Järnvägspodden bara ett samtal bort. I det första samtalet med JBS styrelse möter vi SJs nya vd Monica Lingegård och Tågföretagens nästan lika nya förbundsdirektör Pierre Sandberg. Vi samtalar om hur de som nya i branschen ser på de utmaningar som järnvägen står inför? Förutom nya perspektiv, reflektioner och raka besked utlovas en och annan branschslogan att hänga upp på väggen!