Solcellskollens Podcast

Ska vi nå våra klimatmål tyder det mesta på att det är mycket som behöver byggas kommande decennier: det är bland annat elproduktion, elnät, gruvor och nya typer av industrier. I poddens 88:e avsnitt dyker vi tillsammans med Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap på Luleå tekniska universitet, ner i ett område som ofta får bära hundhuvudet för att dessa projekt drar ut på tiden eller inte blir av alls: tillståndsprocesser. Vi tar avstamp i Maria och hennes kollegors rapport “Miljölagstiftningen och industrins framtida konkurrenskraft” om hur miljöprövningen, kärnan i en tillståndsprocess, har utvecklats de senaste 50 åren. Vi får höra om flera framgångsrika exempel — där utsläpp sjunkit drastiskt samtidigt som industrier bibehållit eller ökat sin konkurrenskraft — under 70- och 80-talet och om hur miljöprövningen har utvecklats sen miljöbalken introducerades 1999. Vi exemplifierar även hur tillståndsprocessen ser ut för två typer av verksamheter: gruvor och vindkraftverk. Från och med minut 34 pratar vi

För att nå Europas klimatmål är energiomställningen — alltså övergången till fossilfri energianvändning — central. I Solcellskollens 87:e poddavsnitt argumenterar Per Klevnäs, medgrundare av konsultföretaget Material Economics och partner på McKinsey, för att Europa även står inför en materialomställning. Vi tar avstamp på hemmaplan och i rapporten Klimatagenda för Sverige där Per och hans kollegor ger en bild av hur Sverige kan nå målet om netto noll-utsläpp till 2045. I avsnittet får vi dels en bild av var svenska utsläpp sker, hur svensk export bidrar till sänkta utsläpp globalt och perspektiv på hur nya möjligheter och komparativa fördelar uppstår i takt med att fler sektorer genomgår djupa teknikskiften.  I avsnittets huvuddel (från 25 minuter) pratar vi om omställningen av europeisk industri med utgångspunkt i fyra stora utsläppare och tillika samhällskritiska material: cement, stål, plast och ammoniak (huvudingrediensen i konstgödsel). Här utgår vi från Material Economics rapporter Industrial Transfor

I Solcellskollens 86:e avsnitt dyker vi ner i ett, ibland bortglömt, men ack så viktigt område när det gäller omställningen av energisystemet: kraftelektronik. Och gäst är Torbjörn Thiringer, professor i elkraftteknik på Chalmers. Vi börjar med att bena ut vad kraftelektronik är och genom två historiska exempel — “Strömmarnas krig” mellan bl.a. Edison och Tesla och förra sekelskiftets dragkamp mellan förbränningsmotorn och batteribilen — resonerar Torbjörn kring hur utvecklingen hade kunnat se ut om dåtidens uppfinnare hade haft tillgång till modern kraftelektronik. Från minut 13 berättar Torbjörn om sina erfarenheter som teknisk rådgivare på Volvo Cars. Han förklarar hur kraftelektronik används för att öka prestandan och livslängden i batterisystem och resonerar kring hur kraftelektronik kan möjliggöra mer effektiva och miljövänliga elbilar.  Från minut 31 dyker vi ner i Torbjörns andra stora specialområde: kraftelektronik inom vindkraft. Han går igenom hur vindkraftverk har utvecklats under de senaste 30 år

En dag för 25 år sen kom en japansk forskare in till den institution på Chalmers där Anders Lyngfelt jobbade och sådde ett frö om en teknik för att fånga in koldioxid. Idag är Chalmersprofessorn Anders Lyngfelt världsledande inom så kallad kemcyklisk förbränning, en teknik för att kostnadseffektivt fånga in koldioxid.  I avsnittet tar vi ett helhetsgrepp kring infångning och lagring av koldioxid — så kallad CCS efter engelskans Carbon Capture and Storage (eller CCU där U:et står för Utilization, och där man använder den infångade koldioxiden istället för att lagra den). Anders går igenom varför CCS är en så pass viktig teknik i klimatomställningen och hur den kan användas för att uppnå minusutsläpp genom att till exempel fånga in koldioxiod från förbränning av biobränslen. Vi pratar även om alternativa sätt att uppnå negativa utsläpp, inte minst så kallad DAC eller Direct Air Capture. Extra djupt dyker vi ner i Anders specialområde: de olika teknikerna för själva infångningen. Idag är så kallad post combusti

För andra året i rad avslutar vi med en tillbakablick med fokus på de händelser som präglat energi- och klimatåret 2022. Och som ciceron denna gång har vi poddbekantingen Daniel Kulin som även gästade avsnitt 3 och avsnitt 48.  Vi tar avstamp på Daniels hemmaplan: vindkraftsbranschen. (I år tog han klivet från branschorganisationen Svensk Vindenergi till det norska energiföretaget Cloudberry där han jobbar med havsbaserad vindkraft.) Vi får en sammanfattning av var vindkraften är: hur mycket byggs? Vilka utmaningar präglar vindkraftsprojekten — och hur bedömer man att den nya regeringens slopande av utbyggnationen av stamnätet till havs påverkar förutsättningarna framöver? Från minut 37 pratar vi om läget på elmarknaden som redan i januari såg ansträngt ut, bl.a. till följd av höga priser på bränslen. Sen kom Rysslands invasion av Ukraina och en energisituation som sett allt mer prekär ut för varje månad som gått. Vi pratar om hur prognoserna för elpriserna ser ut och Daniel resonerar kring vad denna “perfe

I en tid av klimatomställning och ökat fokus på energisäkerhet finns stora förhoppningar på framställning och distribution av grön vätgas. Enligt IEA finns det i hela världen strax över 1 GW installerad elektrolysörkapacitet — alltså tekniken som med hjälp av el spjälkar vatten för att framställa vätgas. Men enligt Energimyndighetens vätgasstrategi är planen att bara Sverige ska gå mot en kapacitet på 5 GW till 2030 och 10 GW 2045, och där lejonparten av efterfrågan kommer från stål- och gruvföretagen i norra Sverige. Efter en doktorandutbildning på KTH och sedermera en rad olika roller i vätgasbranschen har Cecilia Wallmark, gäst i vårt 83:e avsnitt, hittat till epicentret av den svenska vätgassatsningen och till rollen som verksamhetsledare för Luleå Tekniska Universitets satsning CH2ESS. I första halvan av avsnittet får vi perspektiv på utvecklingen kring vätgas. Cecilia går igenom målen från bl.a. Energimyndighetens vätgasstrategi och vi resonerar kring utmaningarna att nå dit. Vi får även höra om hur el

Med över ett år med extrema prisskillnader över dygnet som morot har allt fler börjat snegla på kombinationen av timpris på el och möjligheten att styra om sin elförbrukning till de timmar på dygnet då elpriset är som lägst.  I poddens 82:a avsnitt gästas vi av dataingenjören Joachim Lindborg från energitjänsteföretaget Ngenic. I avsnittet pratar vi dels om Ngenics huvudprodukt, en så kallad smart termostat som utifrån data om väder, elpriser och husets beskaffenhet, värmer upp huset på ett så effektivt sätt som möjligt. Vi pratar även om för- och nackdelar att just använda elpannor och värmepumpar för att flytta elförbrukning över dygnets timmar med syfte att undvika elpristoppar.  I poddens andra halva dyker vi ner i projektet KlokEl som Joachim projektledde och som syftade till att styra värmepumpar i ett annat syfte: att minska belastningen på det lokala elnätet de timmar då förbrukningen är som högst. Resultatet? Genom att stänga av nästan 400 värmepumpar under två av de kallaste timmarna under 2018 kun

På två år har spotpriserna i södra Sverige ökat mer än tiofalt, från 25 öre per kWh i augusti 2020 till över 300 öre per kWh i augusti 2022. Samtidigt slår nyheter om skyhöga prisnivåer på den långsiktiga terminshandeln av el som spön i backen.  I poddens 81:a avsnitt får vi hjälp av Fredrik Bodecker att bena ut vad de höga elpriserna beror på och hur man kan tolka nyheterna kring de höga terminspriserna på el. Fredrik är vd på analys- och rådgivningsföretaget Bodecker Partners och kommer tidigare från en lång karriär hos några av Europas största energihandlare. I avsnittet djupdyker vi i frågan om hur handel av el går till, både kort- och långsiktigt. Fredrik går både igenom den fysiska handeln på Nordpools marknader och den finansiella terminshandeln som används för att producenter och förbrukare ska kunna prissäkra sig långsiktigt.  Avslutningsvis pratar vi om en förhållandevis ny avtalsform som vuxit fram i samband med utbyggnaden av sol- och vindkraft, nämligen PPA:er eller Power Purchase Agreements, där

Som följd av de historiskt höga elpriserna har det lanserats en rad förslag om hur elmarknaden kan reformeras och konsumenter skyddas. I vårt 80:e poddavsnitt tog vi hjälp av Lars Bergman, professor emeritus i nationalekonomi och en av Sveriges främsta elmarknadsexperter, för att reda ut de olika förslagen. (Det här är Lars Bergmans andra besök i podden, han gästade även avsnitt 45 där vi pratade om elmarknader med en stor andel sol- och vindkraft.) Till att börja med går vi igenom hur elmarknaden fungerar; Lars berättar om hur priset på el sätts och om likheterna respektive skillnaderna mellan hur el och andra råvaror handlas. Vi får även höra om anledningarna till att elmarknaden avreglerades på 90-talet och hur det gick till när de nordiska länderna banade väg för den elmarknadsdesign som råder i Europa idag. Att hushållen och i vissa fall även företag behöver kompenseras råder det närmast politisk konsensus om. Vi dyker ner i de olika förslagen och resonerar kring möjliga utformningar och om farhågan kri

I vårt 79:e avsnitt satt vi ner med Tord Eriksson, tillförordnad vd för Vattenfall Vattenkraft AB — den del av Vattenfall som äger ungefär 50% av den svenska vattenkraften. Vi börjar med att få en historisk kontext kring vattenkraften i Sverige. Vad låg till grund för byggnationen av de tre första storskaliga vattenkraftverken i Trollhättan (1910), Porjus (1915) och Älvkarleby (1915) — och sedermera efterkrigstidens rejäla utbyggnad av svensk vattenkraft? Varför hamnade vattenkraftverken där de hamnade? Och hur har tekniken utvecklats över tid?  Förutom att vattenkraften producerar en stor andel av svensk el (förra året stod man för 71 terawattimmar eller 42% av elproduktionen) har den även en mycket viktig roll när det gäller att balansera det nordiska elsystemet när utbud och efterfrågan varierar. Tord går igenom hur det här ser ut mer i detalj; vi får höra om hur man schemalägger produktionen i vattenkraftverken, hur kraftverken interagerar med varandra och vad som begränsar flexibiliteten i produktionen. 

I poddens 78:e avsnitt pratar vi om något som ligger på nästan hela energi-Sveriges läppar — nämligen havsbaserad vindkraft. Gäst är Per Edström, teknikchef på företaget Svea Vind Offshore som utvecklar vindkraftsparker till havs. Tidigare jobbade Per i över tio år med vindkraft på teknikkonsultföretaget Sweco. Vi börjar med att gå igenom grunderna: Hur mycket svensk havsbaserad vindkraft finns idag? Hur skiljer sig potentialen för havsbaserad vindkraft jämfört med landbaserad? Var längs Sveriges kuster lämpar sig vindkraft som bäst? Vilken typ av teknikutveckling ser Per som mest lovande? Och hur ska man egentligen tolka den hårresande siffra av projekt, och potentiell kapacitet, som står i kö hos Svenska kraftnät? (I april 2022 hade Svenska kraftnät fått in anslutningsansökningar på 125 GW; skulle allt installeras skulle det motsvara flera gånger Sveriges elförbrukning.) Per går även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att ta ett projekt från idé till en färdig anläggning. (Här kan man läsa om Svea

Rysslands invasion av Ukraina har satt frågan kring Europas energisäkerhet och beroendet av rysk energi högst upp på EU:s och de europeiska ländernas agenda. I poddens 77:e avsnitt gästas vi av Per Högselius, teknikhistoriker och professor på KTH, där vi går på djupet kring hur värdekedjorna kring olja, kol och gas har byggts upp över tid — och vad de innebär för Europas möjligheter att minska beroendet av ryska energiimporter.  Vi börjar med att skruva tillbaka klockan ordentligt. Med utgångspunkt i Pers artikel The European energy system in an age of globalization pratar vi om hur Europas beroende av importerade bränslen byggdes upp; vi får höra om hur kol spreds i England under 1500-talet och sedan successivt över Europa under de fyra sekel som följde; om hur koloniala strategier och ambitiösa infrastrukturprojekt banade väg för oljans tidsålder — och om kärnbränslets komplexa, multinationella, värdekedja.  Men allra djupast dyker vi ner i historiken kring naturgas i Europa, som på allvar tog fart under e

I poddens 76:e avsnitt gästas vi av Erika Ingvald, enhetschef för Mineralinformation och Gruvnäring på myndigheten SGU, Sveriges geologiska undersökning. Vi börjar med en överflygning av hur gruvverksamhet fungerar i Sverige. Vilka mineraler utvinns i Sverige idag? Vilka geologiska händelser har gjort att ett område är extra lämpligt för gruvdrift? Och hur ser Europas importbehov av mineraler ut?  Genom exemplet med den omdiskuterade mineralfyndigheten i Kallak går Erika även igenom vilka steg man behöver gå igenom för att få öppna en gruva, hur prospektering går till och vilken roll regeringen har i beslutsfattandet.  I poddens andra del (från minut 33) pratar vi om en av de allra största utmaningarna när det gäller energiomställningen: hur ska vi få tag på de mineraler som behövs för att producera de vindkraftverk, batterier, elkablar och allt annat som behövs för att vi ska kunna ersätta fossila bränslen? Erika förklarar vad som krävs för att ett material ska hamna på EU kommissionens lista över kritiska

I poddens 75:e avsnitt - och det allra första på engelska - har vi nöjet att gästas av Amory Lovins, grundare av Rocky Mountain Institute, och en av de stora internationella förgrundsgestalterna för idéerna bakom energiomställningen.  Vi tar avstamp i artikeln Energy Strategy: The Road Not Taken som Amory skrev 1976 i en tid som på många sätt liknar idag; det var tre år efter oljekrisen, el- och bränslepriser var skyhöga, och länder över hela världen hade energitrygghet högst upp på agendan. I artikeln presenterar Amory ett alternativ till dåtidens fossilbaserade strategier som gick ut på att “få tag på mer energi till varje pris”; en framtid baserad på ambitiös energieffektivisering och en uppsjö av småskaliga, modulära, energilösningar nära konsumenterna. I avsnittet benar Amory ut vad han då menade med soft energy paths och går igenom på vilket sätt hans åsikter har ändrats sen dess. Vi djupdyker även i Amorys idéer om energieffektivisering. Vi får dels konkreta exempel på något som Amory kallar integrati

I Solcellskollens 74:e avsnitt gästas vi av Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH och ledamot för det Klimatpolitiska rådet. I avsnittet vävs två parallella historier samman: en om industrialiseringen av Norrland och en om miljöfrågans ursprung och framväxt.  Vi tar avstamp i Framtidslandet, Sverkers doktorsavhandling om industrialiseringen av Norrland under tidsperioden 1870-1920. Vi får dels höra om migreringen till norra Sverige och de investeringar i sågverk, gruvor, tågräls och vattenkraftverk som låg till grund för utvecklingen — och dels om samhällsdebatten och de olika åsiktsströmningarna om hur norra Sverige skulle utvecklas.  I avsnittets andra del (från 33:e minuten) går Sverker igenom hur miljön som samhällelig fråga växte fram under 1900-talets andra hälft. Vi får bl.a. höra om hur kunskapsutvecklingen under de två världskrigen bidrog till förståelsen om hur människan påverkar miljön och om hur institutioner bildades kring miljöfrågor. Sverker pratar även om Sveriges (och Stockholms) r

Låga utsläpp från material såsom stål, cement och plast är viktigt för att nå våra klimatmål. I tidigare avsnitt har vi dykt ner i stål- och cementindustrins utmaningar (här respektive här). I poddens 73:e avsnitt gör vi ett djupdyk i de utmaningar som kemi- och plastindustrin står inför.  Gäst är Anders Fröberg, vd för Borealis Sverige i Stenungsund, landets enda tillverkare av plasttypen polyeten. I avsnittet får vi höra om kemiindustrins tvådelade klimatutmaning, att dels ersätta fossila bränslen som råvara och dels som energibärare i de industriella processerna. Där vägen fram för många andra industrier är mer eller mindre tydlig när det gäller att få ner utsläppen ser det annorlunda ut för kemiindustrin. Vätgas, elektrifiering, koldioxidinfångning och en ökad användning av biomassa eller syntetiskt framtagna elektrobränslen kan alla vara del av lösningen. Här får vi hjälp av Anders att bena ut de olika framtidsspåren och på vilket sätt de kompletterar eller konkurrerar med varandra.  En central strategi

I poddens 72:a avsnitt gästas vi av Christian Ekberg. Han är professor på Chalmers i både industriell materialåtervinning och kärnkemi.  Vi börjar med en överflygning av hur industriell återvinning går till i Sverige. Vilka material är vi bra på att återvinna? Vilka tekniska processer används? Och hur ser lagstiftningen ut? Christian förklarar även hur konventionella återvinningsmetoder såsom fraggar där man mekanisk tar isär och sorterar ut material och smältor där man värmer upp avfall håller på att kompletteras av “riktig kemi” — inte minst hydrometallurgiska processer där man löser upp avfallsblandningar, ofta med syror, och plockar ut specifika ämnen genom att låta dem binda till olika molekyler.  En av de största farhågorna kring energiomställningen, och inte minst elektrifieringen av fordon, är: hur ska materialen räcka till när var och varannan bil kör runt med flera hundra kilo batterier? En del av svaret är såklart återvinning och Christian berättar om hans erfarenheter av att i femton år hållit på

Det finns en rad användningsområden för batterier i elsystemet: balansera prisskillnader på elmarknaden genom att köpa el billigt ena stunden, och sälja dyrt andra. Bidra till en effektivare nätbyggnad. Möjliggöra för fastighetsägare att lagra överskottet från sina solceller. Och hjälpa Svenska kraftnät att bibehålla frekvensen i elsystemet. Inte för inte de kallas “elsystemets schweizerkniv”! I vårt 71:a avsnitt får vi hjälp av Dan-Eric Archer, vd och grundare för energitjänsteleverantören CheckWatt, att bena ut de olika verktygen på schweizerkniven. Hur funkar de? Hur ser ekonomin ut? Kan man kan utföra flera nyttor samtidigt? Och vilka typer av projekt finns i Sverige idag?  Allra djupast dyker vi ner i det användningsområde som Dan-Eric ser som mest intressant för batterier idag: tillhandahållande av olika typer av stödtjänster med syfte att bibehålla frekvensen i elsystemet. Vi får bl.a. hjälp att förstå vilka typer av frekvensmarknader som framförallt är aktuella för batterier och hur det praktiskt går

I poddens 70:e avsnitt gästas vi av Jytte Guteland, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och en av Europas mest inflytelserika politiker på klimatområdet.  För ungefär ett år sen kom EU med nyheten att man antagit en ny klimatlag där Jytte, som huvudförhandlare för Europarlamentet, i allra högsta grad var delaktig i processen. I klimatlagen fastställdes bl.a. målet om att EU:s utsläpp ska reduceras med 55% till 2030 jämfört med 1990. Till 2050 ska nettoutsläppen vara noll. Förutom att gå igenom hur klimatlagen togs fram, ger Jytte en bild av hur politik i allmänhet går till i EU och hur de viktigaste institutionerna — EU-kommissionen, Ministerrådet, Europaparlamentet och Europeiska rådet — förhåller sig till varandra.  Vi pratar även om EU:s viktigaste verktyg för att nå utsläppsmålen. Under paraplyet Fit for 55 — EU:s stora åtgärdspaket för att få ner utsläppen med 55% till 2030 — ryms bland annat skärpningar av EU:s utsläppshandel, hårdare utsläppskrav på sektorer såsom sjö- och luftfart, och koldiox

I vårt 69:e poddavsnitt gästas vi av kraftsystemingenjören Magnus Olofsson som under sin karriär bl.a. hunnit med en doktorsexamen från KTH och sejourer som generaldirektör för Elsäkerhetsverket och vd för Energiforsk. Sen 2013 är han även invald som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. I avsnittet tittar vi under huven på det svenska elsystemet. Hur överförs el? Vad är rotationsenergi, spänningsstabilitet, kortslutningseffekt — och varför är de viktiga för driften av elsystemet? Vi reder även ut varför kapaciteten i elnätet mellan norra och södra Sverige snarare har minskat än ökat, med inlåst kraftproduktion i norr och högre elpris i syd som konsekvens.  Avslutningsvis pratar vi om lösningar på de olika utmaningar elsystemet står inför. Magnus slår ett slag för en av sina hjärtefrågor, accelererade investeringar i ny överföringskapacitet. Vi går även igenom några av de “smarta nät”-tekniker som Magnus och KTH-professorn Lars Nordström skrev om på Dagens Industri häromveckan, och som har pot