Solcellskollens Podcast

När andades svensk stålindustri samma framtidsoptimism som nu? Ja, det var bra länge sen, om vi ska tro vår senaste poddgäst Göran Nyström, vice-vd på japanskägda svenska stålföretaget Ovako. 2021 startas det stål-startups, ministrar åker skytteltrafik till våra svenska stålföretag, och tidningarna rapporterar ständigt om nya framsteg kring fossilfritt stål. Och i centrum står stålbranschens utmaning att ställa om till en koldioxidneutral process. I avsnittet tar vi avstamp i historiken kring stålproduktion i Sverige och Göran berättar om vilken roll svensk stålindustri har globalt. Vi får även höra om de olika processtegen för att producera och återvinna stål.  Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och  förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigs

Vilka händelser har haft störst betydelse för energi- och klimatomställningen under 2021? Mitt i julstöket satt vi ner med Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers, för att göra bokslut över året. (Björn gästade även avsnitt 1 och avsnitt 28 av podden.) Vi började med att prata om nyheterna på klimatområdet. I höstas släppte IPCC sin nya utvärderingsrapport, i Glasgow möttes världens politiker för att snacka ihop sig - och parallellt, högt upp i norr, har planerna om att producera framtidens bränslen och material börjat lägga grunden för en svensk nyindustrialisering. Vi går även igenom den kaotiska situationen på de globala energimarknaderna. Vi resonerar kring vad höga el- och bränslepriser innebär för samhällets acceptans för energiomställningen — och Björn agerar terapeut genom att trycka på varför vi även fortsättningsvis ska ha tilltro till marknaden.  På teknikfronten då? Vi siktar in oss på att den globala solcellsmarknaden fortsätter att växa stadigt trots pandemi och fraktka

När Gerteric Lindquist 1988 tog över som vd på NIBE, värmeteknikföretaget i småländska Markaryd, var det fortfarande tidiga dagar på värmepumpsmarknaden.  Över tre decennier senare har värmepumpar blivit en svensk energiteknisk framgångshistoria; idag har över 60% av småhusen minst en värmepump installerad och tillsammans med fjärrvärmen är de anledningen till att vi i stort sett har övergett fossila bränslen för uppvärmning. NIBE då? Idag omsätter de 30 miljarder (jämfört med 250 miljoner 1988), har nästan 20 000 anställda i över 30 länder, och är en av världens största tillverkare av värmepumpar.  I avsnittet får vi höra Gerterics erfarenheter av 34 år som vd för NIBE och om den värmepumpsmarknad som har vuxit upp parallellt. Han förklarar hur en värmepump fungerar och berättar om de tekniska framsteg som lett till att värmepumpar har blivit effektivare och mer hållbara under åren.  Avslutningsvis pratar vi om värmepumpens roll i ett elsystem där produktionen i större utsträckning varierar med väder och vi

I det 65:e avsnittet av podden gästas vi av Thomas Sterner. Thomas är professor på Göteborgs universitet och en av Europas främsta miljöekonomer.  Med den senaste IPCC-rapporten färskt i minne börjar vi med en diskussion om hur klimatförändringarna förväntas påverka ekonomin. Thomas förklarar hur man kan räkna på skador som uppstår av klimatförändringar och hur han resonerar kring skador som uppstår många år in i framtiden. Han kontrasterar även sina egna forskningsresultat med ekonomiprofessorn William Nordhaus som 2018 fick Nobelpriset för att “ha infört klimatförändringar i långsiktig makroekonomisk analys”. (Diskussionen här utgår bl.a. från forskningsartikeln “Few and Not So Far Between: A Meta-analysis of Climate Damage Estimates” som Thomas har skrivit tillsammans med sin kollega Peter Howard.) Vi dyker även ner i frågan om koldioxidskatter. Thomas förklarar vad de har haft för roll i omställningen av det svenska energisystemet och delar med sig av anekdoter om när han har missionerat för koldioxidska

Vad som i tonåren började som ett brinnande intresse utvecklades för Mats Nyblom till en karriär i järnvägens tjänst. De senaste decennierna har han bl.a. varit med och byggt upp godstågföretaget Hector Rail till att tangera miljardomsättning, försökt etablera lågpriståg på helger (Saga Rail), och hjälpt DN att köra ner sina läsare till Venedig.  Det 64:e avsnittet av podden spelade vi passande nog in på Mats egna järnvägsstation - Kragenäs station längs Bohusbanan. I avsnittet ger Mats en historik av den svenska järnvägen, och berättar — genom erfarenheter av att driva tågföretag på både gods- och passagerarsidan — om hur den svenska tågmarknaden fungerar idag. Mats går även igenom tågets huvudsakliga för- och nackdelar i förhållande till andra transportslag.  Avslutningsvis resonerar vi kring hur tåget kan bli bättre i framtiden. Hur kan den befintliga tåginfrastrukturen nyttjas bättre? Hur får man till nattåg på 5 timmar till Hamburg? Vilka tekniska framsteg kan vi hoppas på? Mats går även igenom hur han

De senaste veckorna är det nog få som undgått de för säsongen skyhöga elpriserna. Spotpriserna, dvs elpriset före skatter, elöverföring och andra påslag, var i september 121 och 91 öre per kWh i södra respektive mellersta Sverige. Det är ungefär tre gånger högre än samma period i fjol.  I avsnittet får vi hjälp av Tomas Kåberger, professor på Chalmers och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten, att bena ut vad de höga elpriserna beror på. Tomas förklarar varför höga priser på kol, gas och olja i kombination med stigande priser på att släppa ut koldioxid påverkar elpriserna - även i ett land som Sverige med väldigt lite fossil elproduktion. Vi pratar även om vad “energikrisen” innebär för omställningen av det europeiska elsystemet. Vad händer med investeringsviljan i förnybar energi, energilager och livstidsförlängningar av kärnkraften? Och innebär mer förnybar energi ett större beroende av naturgas? Avslutningsvis tar vi avstamp i den teknikoptimistiska rapporten Rethink Climate Change — som beskriv

62 avsnitt in i podden var dags att prata om det största bidraget till svensk energianvändning, dvs bioenergi. Om man räknar med den bioenergi som används som bränsle och den som indirekt används via fjärrvärme- och elsystemet motsvarar det strax över en tredjedel av svensk energianvändning.  Dagens gäst är Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem på Lunds tekniska högskola och tillika skogsbrukare. I avsnittet går vi dels igenom grunderna: hur ser skogens värdekedja ut, hur framställs de olika biobränslena, och hur ser deras klimatpåverkan ut.  Pål berättar om EU:s omdebatterade taxonomi för hållbara investeringar och vad den innebär för svenskt skogsbruk. Avslutningsvis resonerar vi kring skogens och bioenergins roll i framtidens energisystem. 

Medeltemperaturen på jorden har nu höjts med 1,1 grader sen 1800-talet. Stormar och extremväder blir allt vanligare, samtidigt som havsnivån höjs i snabbare takt. Det var några av slutsatserna från IPCC, FN:s klimatpanel, när de för ett par veckor sen publicerade deras sjätte utvärderingsrapport, den första stora genomlysningen av kunskapsläget kring klimatet sen 2013.  I avsnittet gästas vi av Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi på Göteborgs universitet och, som ende svensk, en av rapportens samordnande huvudförfattare. Deliang berättar hur arbetet med att ta fram rapporten har gått till och går igenom de viktigaste lärdomarna om klimatet sen 2013.  Vi dyker ner extra i den kritiska frågan om osäkerheten kring klimatkänslighet, det vill säga hur stor uppvärmning man kan vänta sig vid en fördubbling av koldioxid i atmosfären. Vi pratar även om de scenarier som IPCC har tagit fram över klimatets utveckling framöver och resonerar kring vad som krävs i form av utsläppsminskningar för att temperature

I det 60:e avsnittet av podden gästas vi av Per Eckemark. Genom sin roll som chef för Nät på Svenska kraftnät är han ansvarig för underhåll och utbyggnation av det svenska stamnätet.  Avsnittet blev lite av det stora elnätsavsnittet där vi både får en genomgång av tekniken i sig — om för- och nackdelar med att föra över el med växelström och likström — och historiken, framtiden och statusen idag för det svenska elnätet. Vi går även in i detaljerna för hur ledtider för nya elnätprojekt kan sänkas i den mån som krävs för att möjliggöra energiomställningen.  Avslutningsvis får vi höra om Pers erfarenheter av sitt tidigare jobb som chef för högspänd likström (HVDC) på ABB — och vi får höra hur det faktiskt går till att bygga de gigantiska undervattenskablarna som i allt större grad binder ihop Europas elsystem.

Lyssnar man på Bill Gates finns det en industri som över allt annat förkroppsligar utmaningen i klimatfrågan: cementindustrin. Produktion av cement står för runt 8% av de globala utsläppen och jämfört med transporter eller elproduktion har cementindustrin länge setts som notoriskt svår att ställa om.  I vårt 59:e poddavsnitt gästas vi av Karin Comstedt Webb. Hon är hållbarhetschef i norra Europa för HeidelbergCement, en av världens största tillverkare av byggmaterial. I Sverige äger de bl.a. cementfabriken i gotländska Slite där motsvarande tre fjärdedelar av den cement som används i Sverige produceras.  I avsnittet riktar vi framförallt in oss på nyheten som HeidelbergCement presenterade för några veckor sedan, om planen att göra fabriken i Slite till världens första koldioxidneutrala cementverk. Vi får förutom en grundkurs i cementtillverkning även höra om hur framstegen inom CCS (Carbon Capture and Storage) på senare tid har ökat förutsättningarna för en koldioxidneutral cementindustri. Och så slår Karin

År 2007 i värmländska Glava jobbar 300 anställda i en av Europas mest högautomatiserade solpanelfabriker. Fabriken ägs av norska REC, Renewable Energy Corporation, på den tiden ett av världens största solcellsföretag.  I avsnittet gästas vi av Tommy Strömberg som var en av de ansvariga för fabriken i Glava. Vi pratar om de tidiga dagarna i den blomstrande europeiska solcellsmarknaden, hur man byggde upp fabriken i Glava — och vad som hände när Kina gav sig in i leken och tog över en stor del av den globala solcellsindustrin.  Men det är inte bara en historielektion utan vi går även igenom hur en solpanel produceras och hur värdekedjan ser ut. Vi får höra hur kostnaden för att tillverka en solpanel har kunnat sjunka med över 95% på 15 år och Tommy berättar vad han tror om utvecklingen framöver!

En av de stora stötestenarna i svensk energidebatt är: vad kommer att vara billigast i framtiden, ett elsystem med kärnkraft eller ett helt förnyelsebart system?  Det har vår senaste poddgäst, Chalmersforskaren Lina Reichenberg, tänkt mycket på. Tillsammans med hennes forskargrupp på Chalmers har hon räknat på en rad scenarier för det europeiska elsystemet. I avsnittet zoomar vi in på en av deras mest uppmärksammade studier, “The cost of a future low-carbon electricity system without nuclear power, the case of Sweden”. Lina berättar om resultatet — att skillnaderna mellan kostnaden för helt förnybara elsystem och de som även inkluderar kärnkraft verkar vara små — och går igenom under vilka scenarier resultaten är giltiga och vilka slutsatser man kan dra.  I avsnittet får vi även lära oss om hur energisystemmodellering går till i allmänhet och hur liknande studier av ett framtida svenskt elsystem kan komma till så pass annorlunda resultat (inte minst denna studie gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv).  Det

Elektrobränslen, syntetiska bränslen eller — det mer deskriptiva — kolväteföreningar. Vad är de för något och vilken roll kan de spela i framtidens energisystem? Det pratade vi om med entreprenören Claes Fredriksson i poddens 56:e avsnitt.  Liquid Wind, företaget där Claes är VD, planerar nämligen att bygga upp produktionsanläggningar där man producerar vätgas och fångar in koldioxid som sedan slås ihop till just dessa elektrobränslen. De kan sedan användas för en rad ändamål: t.ex. som ersättare till bensin och diesel i transporter eller som en beståndsdel när man producerar material såsom plast.  I avsnittet förklarar Claes varför de inledningsvis väljer att producera metanol som bränsle inom sjöfarten. Han går även igenom de olika tekniska stegen som krävs för att få fram ett färdigt bränsle — och så får vi höra om varför just Örnsköldsvik, enligt Claes och hans kollegor, är ett utmärkt ställe att börja på!

Mellan 2008 och 2017 var den moderata politikern Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stamnätet och har systemansvar för elsystemet i Sverige. Här pratar vi om erfarenheterna därifrån och om hans syn på de utmaningar elsystemet står inför.  I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion “är en framgångsrik svensk exportindustri”.  Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad. 

Efter en vinter präglad av dammsugare och tidningsrubriker om att elen inte räcker till undrar nog många: Varför uppstår “elbrist”? Och, kanske framförallt, hur sjutton ska det bli när det står en elbilsladdare på var och varannan garageuppfart?  Dagens gäst har tänkt mycket på detta. Han heter Björn Jernström och är teknikchef och grundare för Ferroamp, ett företag som utvecklar tekniska lösningar för att komma till bukt med effektfrågan, dvs utmaningen att vi inte alltid har den el som behövs när vi vill ha den.  Vi dyker ner lite extra i batterier och pratar dels om vilka nyttor de kan tillföra i framtidens elsystem, och dels om status för batterimarknaden idag och utmaningarna i att utveckla mjukvara för hur de ska styras. Björn slår även ett slag för växelriktaren, det vill säga elektroniken som gör om likström från solpanelerna till växelström som används i huset, som hubben i framtidens elektrifierade och uppkopplade hem.

I höstas kom världens största flygplanstillverkare Airbus ut med ett pressutskick där de pekade ut vätgas som framtiden för flyget. Dagens gäst, Chalmersforskaren Tomas Grönstedt, har även han länge haft liknande tankar.  Tomas är professor i turbomaskiner och har sen han doktorerade om jetmotorer på 90-talet forskat på frågor kopplat till framtidens flyg. I avsnittet pratar vi om hur långt man kan driva energieffektiviseringar av dagens flygteknik, men inte minst pratar vi vätgasflyg. Vi går bl.a. igenom de olika flygplanskoncepten som Airbus presenterade och diskuterar de tekniska utmaningarna som behöver lösas.  Vi pratar även om så kallade höghöjdseffekter, dvs den del av klimatutsläppen som inte beror på utsläpp av koldioxid utan på att man släpper ut vattenånga och kväveoxider på hög höjd. Tomas förklarar hur denna typ av utsläpp kan komma att påverkas om man byter till vätgas, och går igenom de sätt som finns för att få ner dessa utsläpp ytterligare.  Avslutningsvis resonerar vi kring hur omställningen

Dagens gäst är Max Jerneck, sociolog och forskare på Handelshögskolan i Stockholm. I avsnittet tar vi avstamp i Max avhandling om hur solcellsutvecklingen tog fart i USA under 70-talet, och där ledartröjan av olika skäl togs över av Japan under 80- och 90-talet. Vi pratar även om den allra mest kända delen av solcellshistorien — den om hur tyska solelsubventioner i kombination med kinesiska, storskaliga, fabriker gjorde att priser på solceller föll dramatiskt under några år på 2000-talet.  I andra halvan av avsnittet pratar vi mer allmänt om teknisk utveckling och om hur lärdomarna från bl.a. solcellsutvecklingen kan omsättas i en industripolitik för att komma till bukt med klimatfrågan. Max slår även ett slag för det som i USA och EU kallas Green New Deal och går igenom de ekonomiska skälen för varför vi bör accelerera investeringarna i ny grön teknik.

Ett fordon på 4800 ton. En lika stor batterikapacitet som 70 Teslabilar. Och en laddning motsvarande 100 snabbladdare. Där har ni - ja, i alla fall en del av - specifikationen för Aurora, en av de två batteridrivna färjor som kör en stor del av de 7 miljoner resor som varje år sker över sundet mellan Helsingborg och Helsingør.  I poddens 51:a avsnitt berättar Christian Andersson, sjöingenjör och tekniskt ansvarig för Aurora, om hur man byggde om det tidigare dieseldrivna fartyget till ett elfartyg och samtidigt installerade snabbladdning i respektive hamn. Vi får även höra om erfarenheterna av projektet såhär två år efter jungfrufärden och om utmaningar som uppstår när man i stort sett är ensam om ett projekt i den här skalan.  Avslutningsvis resonerar vi kring potentialen i eldrivna färjor och Christian berättar även om andra teknikspår som kan bli viktiga i omställningen av sjöfarten. Bilder och ytterligare information om Aurora finns på vår blogg. Avsnittet spelades även in ombord på Aurora, så nu kan du

Om elektrifiering av fordon är den ena megatrenden inom transportsektorn så är självkörning den andra. I dagens jubileumsavsnitt (avsnitt nummer 50!) gästas vi av KTH-forskaren Anna Pernestål och vi pratar just om självkörande fordon.  I avsnittet ger Anna en överblick av tekniska och infrastrukturella förutsättningar för att bilar ska kunna köra sig själv i olika delar vägnätet och om hur långt tekniken har kommit 2020 inom dels godstransporter och dels personbilar.  Vi tittar även in kristallkulan och resonerar kring hur hela transportsystemet kan komma att förändras i takt med att fordon blir självkörande: Kommer vi äga bilarna själva eller inte? Kommer vi åka mer bil? Och hur kommer städerna att utvecklas parallellt?

I poddens 49:e avsnitt gästas vi av Erik Svedlund från Epiroc, ett av världens största företag när det gäller utveckling och försäljning av gruvmaskiner. I avsnittet pratar vi om möjligheter och utmaningar när det gäller att elektrifiera gruvor. Å ena sidan finns mycket att vinna: förutom lägre koldioxidutsläpp och bränslekostnader är en av gruvindustrins största kostnader att ta hand om de föroreningar som uppstår när “man kör dieselmaskiner inomhus”. Å andra sidan är utmaningarna stora: gruvmaskiner är bland de största landgående batteridrivna fordon som finns - och de ska gå i stort sett dygnet runt. Erik berättar även om hur det gick till när Epiroc blev batteriföretaget Northvolts första kund någonsin (spoiler alert: det inkluderade bl.a. ett kallt email till Elon Musk) och om hur elektrifierade gruvor är ett avgörande steg i att få ner batteriers klimatpåverkan. Här kan man se Epirocs gruvmaskiner i drift, och här finns några bilder från besöket hos Epiroc i Örebro.