Forskarpodden Jonas Och Niklas Klampar In I Forskarvärlden

Att vara konsument är idag svårare än någonsin, med globala utmaningar som antibiotikaresistens och klimatförändringar att ta hänsyn till. Många konsumenter flyr sitt ansvar. Men det finns sätt att få fler att inse sin handlingskraft och fatta mer hållbara köpbeslut, berättar Anna-Carin Nordvall, professor i företagsekonomi.

Vulkaner kan vara fascinerande men även orsaka död och förödelse. Därför är det viktigt att förstå hur de fungerar och känna till olika vulkaners beteenden. Möt forskaren Steffi Burchardt som reser till gamla magmakammare för att studera dem.

Vad jobbade egentligen män och kvinnor med förr tiden och hur såg arbetsfördelningen ut? I ett forskningsprojekt studeras gamla rättsprotokoll från 1550-talet och fram till 1880-talet för att få svar på det. Och bilden som framträder har överraskat forskarna, berättar Maria Ågren, professor i historia.

Globaliseringen och klimatförändringarna har gjort att nya myggarter har etablerar sig i Europa. Med dem har vi fått hit tropiska sjukdomar som de kan vara bärare av. Enligt forskarna är det bara en tidsfråga innan vi kan ha utbrott av till exempel nilfeber i Sverige. Möt Jenny Hesson som leder ett forskningsprojekt om myggburna virus.

I dagens USA växer klyftan mellan republikaner och demokrater. Vad finns det som kan hålla befolkningen samman? Den amerikanska konstitutionen spelar en viktig roll, men väcker också debatt, berättar Adam Hjorthén, docent i histora och universitetslektor vid Svenska institutet för nordamerikastudier (SINAS).

I ett drygt kvartssekel har Veijo Pohjola, professor i naturgeografi, studerat Svalbards isar. Han har själv märkt hur de smälter bort i en allt snabbare takt på grund av klimatförändringarna. Det har inte bara förändrat landskapet utan även förutsättningarna för att ge sig ut på forskningsexpeditioner.

Kärnvapenhotet ökar i världen, ett hot som är riktat mot hela mänskligheten. Till skillnad från under kalla kriget är det flera stormakter som har kärnvapenkapacitet och behöver komma överens. Forskarna vid Alva Myrdal Center i Uppsala sprider kunskap om vad som kan göras för att nedrusta och på sikt avskaffa kärnvapen. Möt Peter Wallensteen och Thomas Jonter, som leder varsitt forskningsprogram.

Minst 200 000 unga i Sverige uppskattas leva i en så kallad hederskontext idag. Hur väl fungerar samhällets insatser för att fånga upp och hjälpa de här personerna. Vad mer behöver göras? Bland annat det ska nu forskaren Siv-Britt Björktomta undersöka inom ramen för ett nytt forskningsprojekt.

Specialdesignade virus kan bli ett vapen mot cancer. De både dödar cancerceller och aktiverar kroppens immunförsvar så att det angriper tumörcellerna. Ett ombyggt förkylningsvirus visar nu lovande resultat på bukspottkörtelcancer, berättar Angelica Loskog i Forskarpodden.

Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom, vilket både orsakar lidande för individerna och stora kostnader för samhället. Nu finns en ny behandling på marknaden och bättre möjligheter att ställa en tidig diagnos, tack vare forskningen. Stina Syvänen och Dag Sehlin berättar om den senaste utvecklingen.

År 2024 går rekordmånga människor i världen till val. Men alla val är inte fria och rättvisa. I auktoritära stater används flerpartival och jämställdhetsreformer för att framstå som mer demokratiska. Pär Zetterberg, professor i statsvetenskap, berättar om sin forskning i länder som Mexico, Tanzania, Sri Lanka och Tunisien.

Hur ser vi till att migranter får bättre vård inom området sexuell och reproduktiv hälsa? Det gäller att vara lyhörd för olika kulturer i mötet med patienter, utan att tappa det medicinska perspektivet. Birgitta Essén är överläkare och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Hon hämtar inspiration från kliniken men också från samhällsvetenskapliga teorier.

Sekvensering av gener från människor som levde för länge sedan och från människor som lever idag har blivit en viktig pusselbit för att förstå människans tidiga historia och hur världen befolkades.  Genom dna-analyser vet vi idag att den moderna människan fick barn med neandertalare. Och även med den gåtfulla denisovamänniskan som vi i princip bara känner till genom deras arvsmassa. Foto: Getty Images

Tack vare forskning vet vi allt mer om små barns rika inre liv och om deras tidiga utveckling. Men förutsättningarna är olika beroende på var i världen de växer upp. Hur påverkas till exempel spädbarn som lever i flyktingläger? Gustaf Gredebäck är professor i utvecklingspsykologi. Vid Uppsala barn- och babylab studerar han barns utveckling, från bebisstadiet och framåt.

Om vi skulle kunna härma processerna som sker i solen skulle vi kunna skapa energi genom fusion. Ett enda gram bränsle skulle då kunna ge motsvarande mängd el som en eluppvärmd villa gör av med på ett helt år. Och viktiga framsteg görs nu inom forskningen, bland annat har flera världsrekord satts. Fysikern Jacob Eriksson berättar att alltmer pekar mot att det faktiskt kommer att bli möjligt att bygga riktiga fusionskraftverk på jorden.

Den blivande kungens första skrivböcker, brev från alltifrån Marie Antoinette till vanligt folk, utkast till teaterpjäser och tornerspel. Det är bara exempel på vad som finns bevarat i Gustav III:s privata arkiv som nu håller på att digitaliseras och bli tillgängligt för alla. Arbetet leds av Mikael Alm som är professor i historia. De gustavianska kungarna levde i en turbulent tid när monarker avsattes och till och med mördades. Även här i Sverige.   Konung Gustav III. Konstnär: Alexander Roslin. Foto: Mikael Wallerstedt

Målsökande radioaktiva läkemedel är ett effektivt sätt att komma åt spridd cancersjukdom och behandlingen kan skräddarsys för varje patient. Marika Nestor är professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi. Hon är både cancerforskare och innovatör, just nu med två läkemedel under utveckling.

Vad händer i kroppens celler vid sjukdom, graviditet och andra processer? I dag kan vi få en djupare förståelse av kroppens kemi, med hjälp av teknik som blir allt känsligare och snabbare. Ingela Lanekoff, professor i kemi, tar fram nya metoder inom masspektrometri som kan användas för att följa förändringar i enskilda celler.

I dagens polariserade debattklimat är det lätt att fastna i sina åsikter och då är risken stor att samtalet inte leder någonstans. Men det går att hitta ett annat, mer prövande förhållningssätt. Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, har skrivit en bok om åsikter och kunskap tillsammans med läkaren och författaren Stefan Einhorn. Huvudbudskapet i boken är att vi kan öka vår förmåga att betrakta åsikterna utifrån och undvika att betrakta dem som sanningar.

Vi kan vänta oss fler pandemier efter covid-19. Med ständigt nya kontaktytor mellan människor, djur och miljö, kan virus mutera och hitta nya arter att infektera. Samtidigt kan läkemedelsrester i naturen påverka resistensutveckling hos bakterier, så att antibiotika och andra läkemedel inte fungerar, berättar Josef Järhult, professor i infektionssjukdomar. För att göra något åt dessa globala problem krävs ett helhetsgrepp på vår hälsa, som forskarna kallar ”One Health”