Bildningsbyrån

I slutet av 1700-talet har människor i den franska kolonin Saint-Domingue fått nog av slaveriet - och startar en revolution. En av centralgestalterna är Toussaint Louverture. Han föds in i slaveri, blir fri och så småningom en av de viktigaste ledarna i kampen för ett fritt land. Den haitiska revolutionen blir som ett test för den franska revolutionens slagord om frihet och jämlikhet kan prövas i praktiken - är en slav lika mycket värd som en fri människa?

Den indiska drottningen och upprorsledaren Rani Lakshmibais självständighetskamp i Indien under 1800-talet inspirerar fortfarande indier som vill frigöra sig från det brittiska kolonialarvet. Hon var en skicklig härförare men dog till sist med sina soldater ute på slagfältet. Idag är hon en av Indiens mest hyllade frihetshjältar.

I slutet av 1800-talet revolutionerade Nikola Tesla världen med sina uppfinningar, växelström och trefasmotorn. När strömmen kom i slutet av 1800-talet ledde det till en kapplöpning om vilket företag som skulle få leverera strömmen. Med lömska metoder skrämdes befolkningen för att visa hur farlig elen var. Inför publik elektrifierades djur till döds och när det inte avskräckte tillräckligt lanserades en ny uppfinning: den elektriska stolen.

I februari 1943 springer den unga studenten Sophie Scholl tillsammans med sin bror uppför stentrapporna i det folktomma universitetet i München. Med sig har de en resväska full av flygblad, med budskap om att Hitler är en tyrann och att den tyska ungdomen måste resa sig mot nazisterna. Men så stöter Sophie till en hög med flygblad, som landar framför skolans vaktmästare. Några dagar senare avrättas Sophie Scholl bara 21 år gammal. Idag är hon symbol för motståndet mot nazismen.

År 1951 stormar 1500 kvinnor det egyptiska parlamentet, de vill ha rösträtt. I centrum för aktionen står filosofen och publicisten Doria Shafik. Hennes metoder för förändring: hungerstrejker, tidningsartiklar och gräsrotsorganisering, gör skillnad i Egypten. Men hon får betala ett högt pris.

Redan 1940 varnade författaren och poeten Karin Boye för en framtid där allt i våra liv övervakas. I sin dystopiska roman Kallocain skildrar hon hur vi ständigt kommer vara övervakade och kontrollerade av staten. Hur väl stämde hennes vision med den framtid som nu har blivit? Och hur kommer det sig att en poet som mest diktade om olycklig kärlek, och som levde med en dödslängtan, valde att skriva en roman om politikens yttersta konsekvenser?

Pir Sultan Abdal var poet och frihetskämpe under det Osmanska rikets storhetstid i mitten av 1500-talet. Det var en tid då många minoriteter förtrycktes och behandlades som andra klassens invånare. Pir Sultan Abdal tillhörde minoriteten aleviter, men lät sig inte förtryckas. Nästan 500 år efter hans grymma öde lever hans sånger vidare och ger styrka till nya generationer av poeter och frihetskämpar.

Trots att ingen marockan - eller marockanska - tidigare flugit drömmer 13-åriga Touria Chaoui om att göra just det. Hennes pappa stöttar henne, och mot alla odds blir hon, som 15-åring, Marockos första civilpilot. Det väcker beundran hos sultanen men retar den franska överhögheten i landet. Touria fortsätter att sticka ut hakan och utmana föreställningar om vad flickor kan göra. Och snart svävar hon i livsfara.

Your silence will not protect you, skriver poeten Audre Lorde. Under hela hennes liv försöker omgivningen tysta henne, men Audre Lorde vägrar vara stillsam och anpassningsbar. Hon växer upp i Harlem, New York, som dotter till immigranter från Västindien. Hon gör en klassresa, slår sig in i universitetsvärlden, och därefter in i 1970-talets feministiska kretsar. Där synliggör hon rasismen, och kämpar i motvind för att alla hennes identiteter ska få rymmas - svart, kvinna, lesbisk, och krigarpoet.

Drottning Araweelo sägs ha regerat för tvåtusen år sedan. Minnet av henne har förts vidare genom muntliga berättelser, poesi och musik. Hon växte upp i ett samhälle som helt styrdes av män. Trots det tog hon över makten efter sin far och byggde upp ett matriarkat styrt av endast kvinnor. Hon är känd för sin grymhet mot män, allra mest för att hon lät kastrera dem för att de inte skulle återta makten. Än idag kastar män stenar på hennes grav - och kvinnor lägger blommor.

Under andra världskriget var många övertygade om att Sverige skulle bli tyskt. Men publicisten Torgny Segerstedt gjorde allt för att det inte skulle bli så. I sina artiklar riktade han frän kritik mot det krigförande Tyskland. Den svenska kungen bad honom att vara tyst och statsministern ville tona ner hans kritik. Men trots påtryckningarna gav han sig inte.

Den polsk-judiske barnläkaren Janusz Korczak var en av föregångarna till dagens barnkonvention. I det rysk-japanska kriget arbetar han som läkare och ser hur barnen drabbas hårdast. Det får honom att starta ett barnhem för föräldralösa judiska barn. Men den långa kampen för de minsta i samhället blev också hans död. I augusti 1942 hämtas Korczak och de 200 judiska barnhemsbarnen av nazisterna. Långt efter sin levnadstid fortsätter Korczaks tankar att påverka samhället.

En kall marsdag 1908 pulsar Hiratsuka Raicho genom snön i de japanska bergen. Framför henne går en man med en samurajdolk i handen. Han älskar henne så mycket att han bestämt sig för att döda henne och hon har gått med på det. Men hon överlever och kommer att ägna resten av sitt liv åt kvinnokampen. Hon kämpar för att förändra det japanska familjesystemet, startar Japans första feministiska tidskrift och kräver rösträtt för kvinnor. Hon blir både hotad och hatad. Hundra år senare har hon blivit en feministisk ikon i Japan.

En tidig novembermorgon 1915 sitter Joe Hill med ögonbindel och bakbundna händer framför exekutionspatrullen i Salt Lake City. Trots internationella protester är han dömd till döden för ett dubbelmord. Joe Hill var Gävlebon som ville hitta ett bättre liv i USA, drogs med i kampen för arbetarnas rättigheter och blev låtskrivare åt det radikala fackförbundet Industrial workers of the world. Hans sista ord klingar än i dag - sörj inte, organisera er.

Motståndet mot slavhandeln började i Storbritannien i slutet av 1700-talet. Mitt i kampen stod författaren Olaudah Equiano. Han kidnappades som barn i det som idag är Nigeria och placerades på ett slavskepp. Det här är berättelsen om mannen som lyckades köpa sig fri och sedan skrev en bästsäljande bok om livet som slav. Om skräcken och misshandeln. Hans historia väckte opinion och nu uppfanns själva prototypen för hur en kampanj för mänskliga rättigheter kan se ut.

Eddie Mabos liv tar sin början på ön Mer i Stilla havet. Där har hans förfäder levt i tusentals år. Som tonåring kommer han i kontakt med fastlands-Australien och dess rasistiska politik som stänger ute ursprungsbefolkningen från barer, hotell och affärer. Eddie Mabo vägrar acceptera sakernas tillstånd och när han får veta att marken på ön Mer inte tillhör honom och människorna där, utan staten, drar han Australien inför rätta. Det leder till en grundläggande förändring av Australiens rättssystem och än idag påverkar hans gärning villkoren för Australiens ursprungsbefolkning.

Hur ska man göra som politisk ledare för att lyckas ta makten? Och hur bör man agera för att behålla den? I sin bok Fursten ger Niccolò Machiavelli handfasta råd - och alla medel är tillåtna. Politiker till både höger och vänster anklagas ofta för att vara machiavelliska, alltså handla politiskt utan att ta moraliska hänsyn. Men hur kommer det sig att hans råd fått sådant genomslag, och fortfarande är aktuella, trots att det gått femhundra år? Och hur machiavellisk var Machiavelli själv egentligen?

Bartolomé de Las Casas har kallats indianernas försvarare. På plats i Amerika på 1500-talet ser han vilka grymma metoder som används för att sprida katolicismen i de nya spanska kolonierna. Han börjar skriva ner sina vittnesmål om hur ursprungsfolken behandlas. Efter en rad debatter bidrar hans vittnesskildringar till ny lagstiftning och blir ett första frö i en diskussion om mänskliga rättigheter. Om motiven till koloniseringen, vad som ger människan rätt att ingripa i andra kulturer och om vem som har makten över andras liv.

En dag får den amerikanska biologen Rachel Carson ett brev från en vän som berättar att det ligger fullt med döda fåglar i trädgården. Marken har besprutats med bekämpningsmedlet DDT. Kan det finnas ett samband? Med boken "Tyst vår", utgiven 1962, visar Rachel Carson att svaret är ja. Bekämpningsmedel skadar inte bara insekter utan även andra djur och människor. Boken förändrar lagstiftningen i USA och blir startskottet till den moderna miljörörelsen. Men Rachel Carson får också svidande kritik från kemiindustrin.

Vic Finkelstein var doldisen från Sydafrika som revolutionerade synen på funktionshinder. Efter att ha brutit nacken som 16-åring engagerar han sig i funktionsrättsfrågan. Han likställer förtrycket mot människor med funktionsnedsättning med apartheid, och lägger grunden för den moderna funktionsrättsrörelsen.