Bildningsbyrån

Ada Lovelace var dotter till den omsusade Lord Byron. Hon växte upp strängt tuktad av sin mamma som fruktade att lilla Ada skulle bli lika omoralisk som sin far. Ada blev passionerat intresserad av vetenskap, vilket ledde till att hon skrev den allra första datakoden på 1840-talet. Det var ett helt sekel innan de första klumpiga, långsamma, datorliknande maskinerna byggdes.

Kausalitet är ett ord som man inom vetenskap och forskning använder för att beskriva orsakssamband eller orsak och verkan. Där någonting, en orsak, ger en verkan på något annat. Ordet kommer från latinets causa, som betyder orsak. Jimmie Kristensson som är lärare och forskare vid sjuksköterskeutbildningen på Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, förklarar kausalitet och hur han använder ordet i sin forskning och undervisning.

Viktimologi kommer från det latinska ordet för offer, victima, och är benämningen på det akademiska studiet av brottsdrabbade. Caroline Mellgren som är lärare och forskare vid Institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola berättar om vad ordet betyder för henne och hur viktimologi utvecklats som akademiskt ämne under de senaste åren.

Ordet epistemologi är sammansansatt av två grekiska ord, episteme som betyder kunskap och logos som betyder lära. En svensk synonym är kunskapsteori. Carola Aili, som är lektor i pedagogik vid Sociologiska institutionen på Lund universitet pratar om ordet och dess betydelse.

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder läran om det varande. Mats Arvidson som arbetar på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet berättar om hur han använder sig av ordet i sin undervisning och forskning.

Hypotes används ibland i vardagligt tal i samma betydelse som ordet antagande. Men i vetenskapliga och akademiska sammanhang är det oftast kopplat till metoden hypotesprövning, och då har det betydelsen av ett antagande som ska prövas i syfte att undersöka om det stämmer. Sara Leckner, lektor i medieteknik på Malmö högskola, ger sin syn på ordet och användningen av det.

En implosion är en inåtexplosion, alltså när materia sprängs och strömmar inåt. Det är ett ord som används bland annat inom fysik och astrofysik. Men det kan också användas i andra sammanhang, exempelvis som en förklaring till en stark känsla. Henrik Hartman vid Malmö högskola förklarar ordet och ger exempel på implosioner.

Paradigm är ett ord som användes redan för tretusen år sedan. Det betyder ursprungligen mönster, ideal, föredöme. Ordet fick sin moderna betydelse när vetenskapshistorikern Thomas Kuhn lanserade det i sin bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" som beteckning för de mönster som styr praxis och tänkande inom vetenskapen. Christina Erneling är professor i psykologi vid Socialhögskolan och något av en expert på ordet paradigm. Här berättar hon om ordets bakgrund och innebörd.

Klädd i arabiska manskläder red journalisten Isabelle Eberhardt ut i Saharaöknen. Bakom sig lämnade hon västvärldens normer och sin begränsade frihet som kvinna med mål att bli en del av en annan kultur. En upptäcktsresa som både fick henne utvisad och som blev hennes död. Varför kastade hon sig ut i det okända?

Med skarp blick på sin samtid fokuserade sociologen Zygmunt Bauman på individualism och konsumtion och de människor som känner sig rotlösa och osäkra i en tid där världen är i ständig förändring. En verklighet som han kallade "flytande modernitet".

Det är medeltid och krig. Bondflickan Jeanne d´Arc har fått i uppdrag av Gud att rädda Frankrike från engelsmännen. Trots att hon saknar erfarenhet av att strida lyckas hon vända ett krig som har varat i över hundra år. Men hon får betala ett högt pris. Bara 19 år gammal blir hon dömd till häxa och bränns levande på bål. Århundradena går men Jeanne d´Arc glöms inte bort - hon får upprättelse och är idag Frankrikes nationalhelgon.

Louise Weiss kallas för Europas farmor. Med journalistik och kreativ aktivism drev hon kampen för ett enat Europa i syfte att undvika fler krig. Hon blev också en av frontfigurerna i den franska rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hon var med om att definiera det vetenskapliga begreppet fredsforskning och när EU-parlamentet samlades för första gången i Strasbourg 1979 var det Louise Weiss som öppningstalade. Idag är EU-parlamentets huvudbyggnad i Strasbourg uppkallad efter henne.

Mohammad Mosaddeq föddes i ett Iran där utländska stormakter tog vad de ville vilket fick ett slut när han själv blev statsminister. Han ville göra Iran till en demokrati och hans kamp för demokrati och värdighet trollband en hel värld. Men det gav honom också mäktiga fiender. Sommaren 1953 drabbade demokrater, gangstrar och amerikanska spioner samman på Teherans gator i en av historiens mest dramatiska uppgörelser.

I december 1941 attackerar Japan marinbasen Pearl Harbor. Några månader senare skriver USA:s president Roosevelt under militärorder 9066, som innebär att alla japanska amerikaner ska förvisas och 100 000 personer tvingas ut från sina hem, och in i fångläger - utan rättsprocess. En av de få som vägrar, är en ung man som heter Fred Korematsu. Det blir början på en lång kamp, som når sin kulmen i en rättssal i San Francisco - 40 år senare.

Barbro Alving, signaturen Bang, var krigsreporter och pacifist. På senhösten 1936 kom hon helt ensam till Spanien för att rapportera om inbördeskriget. Hon var bara 27 år och det var första gången hon upplevde de fasor krig innebär. Genom åren kom hon sedan att rapportera från bland annat Ungern, Vietnam och Hiroshima. Hennes journalistik gjorde henne känd och hennes kamp mot kärnvapen och för fred blev uppmärksammad. Under 1950-talet var hon aktiv i kampen mot en svensk atombomb.

Victoria Benedictsson strävar efter att komma till uttryck. Under pseudonymen/alter egot Ernst Ahlgren försöker hon bryta sig ur 1800-talets konventioner och deltar i det moderna genombrottet i litteraturen. Förutom sina romaner, pjäser och noveller har hon ett hemligt, chiffrerat skrivande i det hon kallar "Stora boken". Här blandas detaljerade iakttagelser och scener med hennes innersta kamper med prestationsångest, kärlek och vilken frihet hon kan ha som kvinna under andra halvan av 1800-talet.

När vetenskapen slagit fast att jorden kretsar kring solen och inte tvärtom ställdes världen på ända. Vad kunde man egentligen lita på? Den frågan tog sig filosofen och matematikern René Descartes an och hans tankar ledde fram till de berömda orden "Jag tänker, alltså finns jag". Hans idéer och tankar har inspirerat filosofer i flera hundra år. Men hans filosofi mottogs inte väl av den katolska kyrkan och under större delen av sitt liv levde han på flykt.

På 1920-talet startade Marcus Garvey från Jamaica den största afroamerikanska massrörelsen i Amerikas historia. I en tid då många var födda inom slaveriet ville han få slut på självföraktet, och i stället få människor att känna stolthet över sina afrikanska rötter. Han blev en föregångare för ledare som Malcolm X, men även för afrikanska frihetskämpar. Under sitt liv kom han att bli både profet för rastafarierna och kalla sig "president över Afrika".

De som suttit i Stalins dödsläger fick inte berätta om sina upplevelser. Alexander Solsjenitsyn gjorde det ändå. Hans böcker om Sibiriens Gulagläger fick världen att häpna och Sovjet att skaka. Den unge svensken Stig Fredrikson blev hans medhjälpare. Tillsammans gäckade de KGB under några av 1970-talets mest dramatiska år.