Bildningsbyrån

Jean-Paul Sartre, filosof och författare, var en av ledarfigurerna för existenatialisterna. Efter grundskolan började han studera filosofi på elitskolan École Normale Supérieure. Där träffade han Simone de Beauvoir. I deras relation kom kärlek och utbyte av tankar i första hand, i övrigt fick de vara otrogna och var fria att göra vad de ville. Sartres idéer grundade sig i att allt egentligen är meningslöst eftersom vi ändå ska dö. Var och en är således fri att bestämma vem de vill vara. Professor i idé- och lärdomshistoria Svante Nordin, bibliotekarien Jan Hoff och Ingar Brinck, professor i teoretisk filosofi berättar om Sartres liv och idéer.

Den katolska nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, från det vi idag kallar Mexiko, var beredd att göra allt för att få ägna sig åt kunskap och studier. 1600-talets förväntningar på kvinnor gjorde att klosterlivet i så fall var det enda tänkbara. I det välbeställda San Geronimo-klostret kunde hon förfoga över såväl vetenskapliga instrument som tusentals böcker. Sor Juana var en osannolik person för sin tid eftersom hon också tog upp frågor om kvinnoförtryck och inte ville låta sig begränsas av tidens uppfattning. Hennes skrifter omfattar dikter och pjäser, men också ämnen som språk, vetenskap och filosofi. Samtal med litteraturprofessor Anders Cullhed, Anthony Lappin, professor i spanska och Inger Enkvist, professor emerita i spanskspråkig litteratur.

En konstnär som dolde sitt ansikte bakom masker för att hitta sig själv. Konstnären, författaren och antifascisten Claude Cahun tog under sin livstid hundratals självporträtt för att hitta svaret på vem, eller vilka, som gömde sig bakom maskerna. Jaget hos Cahun var något där kön och identitet hela tiden varierade. Kön är ingenting som är givet utan som kan glida, som kan förändras. Som inte bara är kulturellt eller biologiskt utan även något annat och det syns i Cahuns bilder, enligt fotohistorikern Irene Berggren. Vi samtalar med henne och konstvetaren Linda Fagerström samt dragkonstnären Ziggi Källoff om Cahun.

Kubanskan Cecilia Rodriguez tankar ställde i slutet av 1700-talet den katolska kyrkans lärda män inför svårlösta frågeställningar och kastade henne själv i fängelse. Hon kallade sig "monstret av extraordinär vällust" och ansåg sig ha ett pedagogiskt uppdrag sänt från Gud. Hon skulle, genom bikten, avslöja de okända ställen där den kvinnliga lusten nådde sitt maximum. På så sätt skulle de "extraordinära syndarna" kunna frälsas. Idéhistorikern Edda Manga har skrivit en avhandling om Cecilia Rodriguez som heter "Gudomliga uppenbarelser och demoniska samlag",

Konstnären och poeten William Blake sökte med fantasins lykta efter människans fria tillstånd. Han föddes 1757 i London och ifrågasatte tidigt regler. Blake förespråkade det oändliga utforskandet där man med fantasin som ledstjärna skapar sig en större och sannare bild av sig själv och omvärlden. Han motsatte sig staten och kyrkan men också vetenskapen. Istället ville han få människor att vidga blicken och se saker med nya ögon. I upplysningstidens tidevarv var det svårt för Blake att få förståelse för sina gåtfulla verk. De kallades obskyra och orealistiska. Kritikern och författaren Carl Johan Malmberg, författaren och förläggaren Jonas Ellerström samt konstnären Eva Jacobson berättar om William Blake.

Journalisten och författaren Ryszard Kapuscinski föddes 1932 i Polen. Som korrespondent bevakade han krig och revolutioner över hela världen, framförallt i Afrika. Istället för att intervjua makthavare lyssnade han på folket som drabbats av kolonialism, inbördeskrig och giriga krigsherrar. Kapuscinski inspirerade journalister världen över och vann flera priser. Men faktagranskare ifrågasätter sanningshalten i hans reportage. Vi får höra olika röster om Kapuscinski och om huruvida han tummade på sanningen.

Anarkisten Emma Goldman var en känd politisk aktivist i USA i början av 1900-talet. Goldman föds i Ryssland men tar sig till USA som 16-åring. Som första kvinna i Amerikas historia arresteras hon för ett politiskt brott och döms till ett års fängelse. Goldman talar om en rad samhällsfrågor, till exempel kapitalism, sexualitet och fri kärlek. Hon engagerar sig i antimilitarismen som på den tiden ansågs vara landsförräderi. Goldman deporteras till Ryssland och träffar där Lenin. Hör historikern Lisa Gålmark och konstnären Sonia Hedstrand berätta.

Frantz Fanon är psykiatrikern och författaren som med sina böcker inspirerat människor i kolonier över hela världen att göra motstånd. Han var själv beredd att dö för kampen, men också beredd att döda för sina idéer. För Fanon är våldet en nödvändighet. Utan våldet kan de koloniserade aldrig nå jämlikhet, vilket är nödvändigt om de någonsin ska kunna känna sig som hela människor. Hans bok "Jordens fördömda" har räknats som tredje världens bibel, berättar Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria.

George Orwell var motsägelsefull och komplex mitt i blåsten av tankeströmmarna på 1930- och 40-talet. Och det var inte mot en av tidens strömmar som han var i opposition, utan han var en paradoxernas man. Orwell ville undersöka och gestalta hur det såg ut på samhällets bottenskikt och den viljan kom att driva hans hela författarskap. Han identifierade sig mer med människor i de utsatta grupperna än med sin egen klass. Med böcker som "1984" och "Djurfarmen" sätter han fingret på frågor som är minst lika aktuella idag som då.

Harriet Tubman föds i början 1820-talet i slaveriets Maryland. Under hela sitt liv kommer hon att gå mot strömmen. Dels genom att vara en svart kvinna som kämpar emot en rasistisk mansdominerad värld. Men också genom att ha en etisk kompass som inte rubbas av motgångar. För Harriet Tubman handlade frihet om att vara eller inte vara. Ett existentiellt tillstånd som man måste kriga för, oavsett följderna.

Den marockanska sociologen Fatima Mernissi tolkade Koranen feministiskt och blev en ikon för muslimska kvinnors frigörelse. Hon stack också hål på myten om den västerländska kvinnans frihet. Jonas Svensson, professor i islamologi, berättar om hennes tolkning av islam, som skiljer sig rejält från de traditionella tolkningarna. Mikaela Lundahl, doktor i idé- och lärdomshistoria, berättar om boken "Shahrazad reser västerut" som Merinissi skrev efter att hon reagerat på hur västerländska män ser ut när de uttalar ordet harem.

För snart 200 år sedan försökte Søren Kierkegaard få människor att utmana sig själva, lyssna på sig på själva och våga gå mot strömmen. Och hans budskap har sedan dess inspirerat folk i hela världen. Han var inspiratör till existentialismen, tungsint filosof och komisk provokatör. Han kom också att bli utfryst av den danska eliten när han dömde ut kyrkan som falsk och ytlig. Kritik som idag lika gärna skulle kunnat gälla den politiska korrektheten, där folk bara följer strömmen, menar lektor Søren Gosvig Olesen vid Københavns universitet.

Den ryska författaren Leo Tolstoj föddes 1828. Han var kritisk mot historieskrivningen och jagade efter sanningen. Han var pacifist och angrep kyrkan som välsignade soldater som skulle ut i krig. Idéer om att tsaren, hjältar och den egna adeln skulle vara viktigare än andra i historieskrivningen förkastade han. Han bosatte sig med det vanliga folket ute på landet och levde som han lärde. Professor Barbara Lönnqvist och docent i idéhistoria Kristian Petrov berättar om Leo Tolstojs liv, litteratur och idéer.

Friedrich Nietzsche är filosofen som ofta förknippas med fascism. Men han har också inspirerat feminister och människor på den politiska vänsterkanten. Idag är det många som vill stöpa om Nietzsche och göra honom till sin. Många av Nietzsches idéer är kontroversiella. Han var emot demokrati, han var elitist och föraktade svaghet. Nietzsche-specialisten David Brolin skriver om de olika nyfascistiska grupperingar som växer sig allt starkare i Europa och där Nietzsche är en av förebilderna. Enligt Brolin legitimeras den här typen av rörelser om Nietzsche görs rumsren.

Simone Weil vigde sitt liv åt det hon ansåg vara det allmännas bästa. Hon levde mellan 1909 och 1943, men blev erkänd som filosof för bara några år sen. Weil såg en verklighet full av nöd och menade att det i en sådan värld vore lögn att leva för något annat än att förmildra de omständigheterna. Hon menade att man skulle sätta sig in i förtryckta människors liv. Hon ordnade strejker för arbetslösa och arbetade i fabrik. Universitetslektor i filosofi Christine Zyka, religionshistorikern Antoon Geels och Mårten Björk, doktorand i religionsvetenskap och systematisk teologi, berättar om hennes filosofiska idéer.

Journalisten Özgür Karlidag porträtterar en av den persiska litteraturens mest lysande poeter, Jalal al-din Rumi. Rumi, eller Mevlana som han också kallas i Mellanöstern, skrev på 1200-talet om livets och kärlekens mysterier. Han lämnar inte någon oberörd, varken då eller nu. En av dem som har ryckts med av Rumis idéer är författaren Carl Göran Ekerwald. En annan är Simon Sorgenfrei, religionshistoriker vid Södertörns högskola. Och en tredje, Ashk Dahlén, som har översatt Rumis dikter och är expert på sufisk poesi.

Vi fördjupar oss i Dag Hammarskjölds tankar och i den dröm som ska kosta honom livet. I början av 1950-talet har Hammarskjöld nått höjden av sin karriär på UD. Men i sin dagbok beskriver han en känsla av äckel. Var detta verkligen meningen med livet? Han ber om ett uppdrag värt att dö för. Och så den första april 1953 får han oväntat frågan om han vill bli FN:s generalsekreterare. Plötsligt får Hammarskjölds liv en mening som det inte har haft tidigare.

För hundra år sedan betraktades samer som nomadiserade renskötare. De hade inga juridiska rättigheter och fick inte äga mark. Elsa Laula Renberg var en samisk aktivist och politiker som kämpade för samers rättigheter. I sin dialog med staten var Elsa Laula rationell och påläst med en övertygande argumentation. Reporter Isabella Sundell intervjuar historiker, retoriker och skådespelare om Elsa Laulas livsåskådning och politiska insatser.

I slutet av 1940-talet drev filosofen Ingemar Hedenius frågan om Guds existens till sin spets. En hetsig religionsdebatt bröt ut i Sverige. Hedenius förde vetenskapens talan medan präster, teologer och biskopar argumenterade för kyrkan. Reporter Mikael Funke undersöker Hedenius liv. Vi får här höra om Hedenius tankar om Gud och dåtidens kristna Sverige. Hur kom det sig att Hedenius utmanade kyrkan? Och hur hanterade Svenska kyrkan debatten om Guds existens?

Jag tror att vi behöver återvända till Gandhi. Inte som en halv-gud, utan som en person som med sina fel och brister lade ner en fruktansvärd energi och fokus på ett speciellt sätt att bedriva politik på i konflikter. Det säger Stellan Vinthagen, professor i icke-våld och civil olydnad. Gandhis idéer är ett slags hjärta av vad det innebär att kämpa för de frågor som man betraktar som heliga, viktiga och sanna, i en värld där människor har väldigt olika uppfattningar.