Bildningsbyrån

Filosofen Sokrates sägs ha ställt provocerande frågor till sina medmänniskor i det antika Aten. Frågornas syfte var att inspirera till tankar och reflektioner. Sokrates jämförde sig med en barnmorska, i samtal med andra förlöste han tankar och idéer. I modern tid har Sokrates ifrågasättande samtalssätt blivit en lärometod. På Freinetskolan Mimer är sokratisk samtalskonst en del av undervisningen. Journalisten Natacha López diskuterar det sokratiska samtalet med forskaren Anna Pihlgren och elever från Freinetskolan Mimer.

Runt sekelskiftet 1900 var författaren och pedagogen Ellen Key världsberömd. Hon var feminist i en tid när kvinnor inte fick rösta i allmänna val och gifta kvinnors män var deras förmyndare. Keys idéer handlade bland annat om att kärlek ska vara en fråga för individen och inte för moralen eller kyrkan. För att sann kärlek ska kunna uppstå måste kvinnor och män vara jämställda. Vi träffar kulturjournalisten Ulrika Knutsson, litteraturvetaren Claudia Lindén och idéhistorikern Ronny Ambjörnsson som berättar om Ellen Key.

Journalisten Arvid Hallberg undersöker den politiska filosofen Hannah Arendts tankevärld. Arendt ansåg att tänkande är en inre dialog vi för med oss själva, säger Maria Johansen, lektor i idé- och lärdomshistoria. Hon berättar hur Arendt var inspirerad av Sokrates sätt att ifrågasätta och utmana den egna tankeförmågan. Författaren Annika Ruth Person beskriver hur Arendts resonemang om nazismens koncentrationsläger gav oss ett nytt sätt att se på historien.

Lever vi i ett universum där det finns parallella världar? Reportern Per-Axel Janzon träffar fysikprofessor Max Tegmark som har idéer om ett oändlligt antal universum. Enligt honom är allt i grunden matematik och han tror också att det finns parallella världar där allt som skulle kunna hända faktiskt händer. Författaren och vetenskapsjournalisten Helena Granström berättar om vad strängteori handlar om och hur de allra minsta partiklarna är uppbyggda och fungerar. Strängteoretikern Ulf Danielsson tror inte att allt är matematik, utan att den är ett redskap som människan uppfunnit. Han tror inte heller på att det i andra universum kan finnas världar som är exakt som vår.

Bara en liten del av allt som finns i universum är stjärnor, planeter och annat vi kan se med blotta ögat. Resten består av mörk materia och mörk energi. Men vad de är för något är det fortfarande ingen som vet. Mörk materia vill klumpa ihop materia medan mörk energi försöker slita isär den. Vad som händer med den mörka energin i framtiden kommer bli avgörande för universums öde. Kommer allt sluta i en kall, oändlig ödslighet?

Det finns mängder av galaxer i universum men bara en som är vår egen. Tillsammans med astronomen Marie Rådbo utforskar reportern Arvid Hallberg planeterna och stjärnorna i vårt solsystem. Planeterna och deras egenskaper presenteras, från Merkurius som kretsar närmast solen till Neptunus längst bort. Här berättas även om himlakroppen Pluto som tidigare var en planet men inte längre anses vara det.

Vi tittar på de minsta beståndsdelarna som allt är uppbyggt av. Med upptäckten av teleskopet på 1600-talet kan man säga att människan började förstå universum, men för att förstå universum måste man också förstå de minsta partiklarna. I dag är studier av universum och de minsta partiklarna intimt förknippade med varandra, förklarar författaren och fysikern Helena Granström. Atomfysikern Stefan Kröll berättar om kvantmekanikens egenskaper och hur kvantimekaniska partiklar kan befinna sig på flera ställen samtidigt.

Vilken betydelse har science fiction för forskningen? Anna Davour är fysiker och SF-nörd. Hon menar att SF ställer etiska och moraliska frågor om den tekniska utvecklingen som är relevanta även för forskningen. Det kan handla om vilka etiska problem som skulle kunna uppstå vid eventuell kontakt med civilisationer på andra planeter. Idag satsar NASA pengar på spekulativa idéer hämtade ur SF-litteraturen. Går det till exempel att frysa ner människor så att de klarar av resor flera ljusår bort?

Från stenålderns soltempel till framtidens satelliter, i alla tider har människor mätt himlakropparnas positioner, dimensioner och rörelser på natthimmeln. Genom årtusenden har kartan över universum växt till oändlighetens gräns. Sofia Feltzing är galaxforskare och visar en bild tagen av Hubbleteleskopet som just nu tar bilder av universums avlägsna hörn. Överallt hittar man nya galaxer. Eftersom det tar så lång tid för ljuset att komma fram hit, så ser forskarna också galaxer som är från universums absoluta barndom.

Människan är anpassad för att klara livet på jorden men vill ändå ge sig ut i rymden. Vad händer med kroppen när vi tar steget ut i vårt solsystem? Det, och hur astronauters kroppar reagerar på tyngdlöshet, får vi veta mer om. Vi besöker Johnson Space Center i Houston. Där finns en enorm bassäng på vars botten NASA har byggt en exakt kopia av den internationella rymdstationen ISS. I den tränar astronauter iklädda något som liknar rymddräkter. Vi träffar också Martina Johansson som slösurfade och upptäckte projektet Mars One. Martina gick med i det nederländska projektet som handlar om att skicka personer till Mars för att kolonisera planeten.

Sedan de första planeterna utanför vårt solsystem upptäcktes har jakten på jordliknande planeter varit i full gång. Finns det liv på någon av dem? Kan vi ta oss dit? Senast om fem miljarder år måste vi kunna svara ja på de frågorna om vi ska överleva solens död. Men det finns fler hot mot vår existens som ligger närmre i tiden.

Svarta hål är ställen där världslinjen slutar, där tiden upphör att existera. De svarta hålen har gått från att vara en teoretisk modell hos Einstein till att nyligen ha bekräftats i och med upptäckten av gravitationsvågor. Kruxet är att svarta hål inte går att se. Så hur studerar man dem? Very Large Telescope ligger i den chilenska öknen och drivs av Europeiska rymdobservatoriet. Henri Boffin från Belgien berättar att man studerar ljuset som når oss från stjärnor och planeter. De nya upptäckterna är som när Galileo vände teleskopet mot skyn för första gången, menar den italienska forskaren Laura Cadonati. Det är början på något nytt.

I stjärnornas oerhört heta och kompakta inre tillverkas de grundämnen som är helt avgörande för vår existens. Stjärnor är kosmiska laboratorier där atomer kokas ihop för att sedan spridas ut i rymden under stjärnornas dödskamp. Hör historien om universums största kretslopp. Vi är alla gjorda av stjärnstoft!

Längst ut i vårt solsystem finns kometer i alla möjliga former. De är som frusna smutsbollar, fulla av damm. Vi besöker rymdcampus utan för Kiruna där rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser berättar om sambandet mellan kometer och livets uppkomst på jorden. Ibland händer det att en komet kommer för nära solen. Det är då vi kan se dem från jorden. De får en lång svans efter sig när isen och vattnet börjar smälta. Evolutionsbiologen Jessica Abbott förklarar vad liv är och varför det uppstod på vår planet. Det kan finnas andra livsformer än de vi känner till och det kan finnas liv på andra ställen i universum.

Ljusets betydelse för människan och vårt universum är oändlig. För att förstå ljusets sanna natur besöker vi en av de platser på jorden där människan kommer närmast stjärnornas ljusstrålar, observatoriet Paranal i Chile. Hernán Julio som är journalist specialiserad på astronomi berättar att ursprungsfolken som en gång bodde här såg så mycket stjärnor att de föreställde sig figurer i de svarta utrymmena mellan stjärnorna. Fysikern Malin Jonsson i Lund berättar vad ljus är. Många tror att ljus är det vi människor kan se, men i själva verket ser vi en väldigt liten del av ljuset.

Rymdskeppet Spacetraveller One är på väg mot Orions stjärnbild. Skeppet färdas med en fart av 99.9 procent av ljushastigheten. Per-Axel Janzon är skeppets arkivarie och informatör. Han berättar att han inte känner hastigheten trots att den är så hög. Tillsammans med skeppets vetenskapliga chef Sören Holst diskuterar han Einsteins allmänna relativitetsteori. Den handlar om gravitationen och om hur allt som finns i universum påverkar hur tiden går och hur själva rummet fungerar. Med på skeppet är också Jessica Elevant och Stella Riad som är partikelfysiker. De studerar pyttesmå partiklar i mikrokosmos. Grunden för det de sysslar med kallas kvantfysik eller kvantmekanik.

I rymden tycks allt vara möjligt, i alla fall om man har fantasi. Just nu färdas rymdskeppet Spacetraveller One mot stjärnan Betelgeuse som ligger 667 ljusår från jorden. Hur lång tid kommer resan att ta? Och vad händer på vägen? Vi får en direktrapport från besättningen på Spacetraveller One.

Under några år på 1660-talet satt en drygt 20-årig Isaac Newton på sitt vindsrum och funderade över vad det är som får vårt solsystem att hålla samman. Han lanserade idén att det är samma kraft som får ett äpple att falla till marken som håller kvar planeterna i deras banor. I 250 år var hans lagar och ekvationer grunden för allt vi visste om hur vårt solsystem fungerar.

Var kommer vi ifrån och vart är vi på väg? Vi försöker närma oss svaren genom att rikta blicken mot stjärnhimlen och bakåt i tiden. Vi ser förbi ett ungt dramatiskt universum där stjärnor föds, dör och där galaxer krockar. Vi blickar ännu längre bakåt till den soppa av partiklar ur vilka stjärnor kunde bildas. Slutligen kommer vi fram till början av tiden och rummet: ursmällen, eller Big Bang.

Måste man förstå matematiken? Det är mattelektion i en klass på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund och eleverna klagar på att de inte förstår. Kanske kommer alla till en punkt där det inte längre går att förstå. Sveriges första kvinnliga professor, Sonja Kovalevsky, var professor i matematik men hon kunde inte ens multiplikationstabellen. Matteläraren Åse Hildesson Nisén berättar om vad hon tycker är världens vackraste formel - Eulers identitet. Matematikern Staffan Rodhe berättar om primtal som håller hemligheter, Fibonaccis talserie och om världens roligaste tal.