Bildningsbyrån

Genom historien har några av de främsta vetenskapsmännen hävdat att allting är matematik. Bildningsbyrån tittar närmare på naturens och fysikens lagar för att utforska vad som menas med det påståendet. Kan verkligen allting beskrivas matematiskt? Och kan artificiell intelligens komma att kopiera det mänskliga psyket? Möt bland andra kognitionsvetaren Christian Balkenius som experimenterar på roboten Epi.

Konstnären Karin Broos är övertygad om att det finns matematiska samband som gör att man förstår hennes måleri bättre. Proportionerna i hennes bilder ligger väldigt nära ett förhållande som kan beskrivas med talet 0,62: det gyllene snittet. Matematikhistorikern Staffan Rodhe berättar om hur detta matematiska samband påverkat vår syn på vad som är estetiskt tilltalande. Vi besöker också pianostämmaren Jesper Biesel som berättar att alla pianon måste stämmas lite fel hela vägen. Anledningen är fenomenet Pythagoras komma.

Varför räknar vi som vi gör? Idag har det decimala talsystemet störst spridning. Det bygger på siffrorna ett till tio och används över hela jordklotet. Men det finns andra talsystem som vi använder oss av varje dag utan att vi tänker på det. Det babyloniska talsystemet med talbasen 60 lever fortfarande kvar i hur vi mäter tid och vinklar. Ett annat talsystem är det hexadecimala talsystemet som är vanligt inom dataprogrammering. Då används siffrorna 0-9 och bokstäverna A-F.

Pythagoras och Arkimedes lärde oss att beräkna geometriska figurer. Ska man bygga en svängd trappa bör man till exempel känna till beteckningen pi. Under en resa från ett litet finsnickeri i Malmö till Arkimedes Syrakusa kan man dessutom komma den matematiska oändligheten på spåret.

Dikotomi kommer ifrån det grekiska ordet för tudelad. Det betecknar något som är uppdelat i två delar som inte har något gemensamt. Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter på Lunds Universitet. Han berättar om sin inställning till ordet och hur det används.

En norm kan vara rättsligt reglerad eller en vedertagen social norm. Camilla Nordgren är lektor i handikapp- och rehabiliteringsvetenskap på Malmö högskola. Hon pratar om ordet norm i förhållande till sin egen forskning och undervisning.

Ordet hegemoni kommer från grekiskans hegemonia, som betyder ledarskap. Paula Mulinari från Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola menar att ordet är bra att ha i ett politiskt sammanhang eller ett forskningssammanhang för den som vill försöka förstå vilka det är som gynnas av det som människor i allmänhet uppfattar som naturligt eller normalt i samhället.

Att appropriera något betyder att tillägna sig något utan att ta över och äga det. Ordet finns inte i Svenska Akademiens ordlista och används inte så ofta till vardags. Men för Lina Olsson, lektor vid Institutionen för urbana studier på Malmö Högskola, är ordet viktigt. Hon berättar om sin tolkning av ordet och hur hon använder sig av det i sin forskning och undervisning.

Intersektionalitet är ett nytt ord som snabbt har fått stort genomslag. Bibi Jonsson är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon berättar att ordet har sitt ursprung i den antirasistiska feminismen i USA. För henne har begreppet varit förlösande, eftersom det breddar bilden av vad som påverkar maktrelationer och vad som bidrar till en persons underordning.

Ordet kontext kommer från latinets contextus och betyder sammanhang. Ordet kan ha olika innebörd beroende på var och hur det används. Laid Bouakaz som är lektor i interkulturell pedagogik vid Malmö Högskola använder väldigt ofta ordet kontext i sin undervisning. Här berättar han om vad det betyder för honom.

Ordet struktur kommer från latinets struktura och betyder sammanfogning. Men ordet kan ha olika innebörd beroende på var det används. Kristin Järvstad är lektor i genusvetenskap och docent i litteraturvetenskap på Malmö Högskola. Hon berättar om vilka betydelser ordet har för henne.

Vi förklarar och synar ordet diskurs i sömmarna tillsammans med Henrik Rahm, som är lektor i svenska vid Lunds universitet. Ordet har anor sedan 1500-talet och har blivit populärt på senare år, men alla gillar inte ordet.

Nationalekonomen Ann-Marie Pålsson vid Lunds universitet hjälper Natacha Lopez att förstå vad penningpolitik är för något. Penningpolitiken påverkar inflationen, men också hur pass villiga bankerna är att låna ut pengar, samt hur villiga privatpersoner och företag är att ta lån. Idag är den svenska penningpolitikens mål att vi ska ha en jämn inflationstakt. Men de senaste åren har det knappt varit någon inflation alls i Sverige och det har lett till en exceptionell penningpolitik.

Hemma hos familjen Johansson/Andreasson konstaterar pappa Henrik att han kommer att få cirka 9000 kronor i allmän pension om han pensionerar sig vid 65. Ian Raftell och Per Bäckman på Swedbank Robur säger att det är viktigt att man sätter sig in i fonderna och väljer rätt. Ett dåligt råd, menar Ole Settergren på Pensionsmyndigheten. Det handlar om tur - man kan lika gärna ligga kvar i den statliga fonden, som har gått strålande. Av Roburs 21 fonder har 18 gått sämre än den statliga fonden. Men banken har tjänat över en miljard per år på sina fonder. Före detta generaldirektören KG Scherman var med och tog fram det nya pensionssystemet på 1990-talet. Nu är han kritisk och vill avskaffa premiepensionerna, som han tycker är rena rouletten.

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar har en tendens att återuppstå vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Men några menar att hela systemet ändå måste förändras, att pengarna i sig är problemet. Föreningen Positiva pengar vill att bankerna ska få mindre makt i samhället. Enbart Riksbanken ska få göra nya pengar eftersom affärsbankerna står för den största ökningen av mängden pengar och tjänar pengar på att låna ut pengar. Alf Hornborg är professor i humanekologi och har en idé om en helt egen valuta som ges ut av staten som en medborgarlön och är frikopplad från den globala finansmarknadens instabilitet. Valutan ska bara kunna användas lokalt för att främja närproduktion och därmed minska påverkan på klimatet.

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Sveriges anses vara på en bra nivå. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. De som vinner budgivningen får låna ut pengar till staten och får i gengäld ett värdepapper. Oftast är det institutioner med mycket pengar som behöver placera dem tryggt för framtiden som deltar i auktionerna. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Sverige hör till de länder som lånar till låg ränta och ibland till och med negativ ränta. Det innebär att de som köper statsobligationer betalar mer för dem än vad de kommer att få tillbaka i framtiden. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007. I vissa länder ökar hushållens skulder, i andra är det istället statsskulden som har fortsatt att växa.

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Men finns det gränser för ekonomin? Kan tillväxten fortsätta för evigt? Begreppet tillväxt kan beskrivas som värdeökningen av de varor och tjänster ett land producerar. Samtidigt som ekonomin har fördubblats flera gånger om under de senaste hundra åren, så använder vi också fler prylar och förbrukar mer energi. På flera punkter har vår konsumtion nått en gräns som är skadlig för planeten. Här möter vi politiker och ekonomer som delar med sig av sina olika idéer om hur vi måste förhålla oss till tillväxt för att det ska vara hållbart i längden.

Ingjaldur Arntorson berättar vad som hände honom när de isländska bankerna kraschade 2008. Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga liknande kriser? Per Bolund är finansmarknadsminister och konsumentminister och biträdande finansminister. Han kan ställa krav på bankerna så att det inte tar för stora risker. Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. Johan Hansing är chefsekonom på svenska bankföreningen. Han menar att en stor bankkollaps är oerhört svårhanterlig. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.

Viceriksbankschefen Cecilia Skingsley konstaterar att de svenska hushållen aldrig har varit så skuldsatta som idag, även internationellt sett. Reportern Natacha Lopez listar olika sätt man kan bli skuldsatt på. Josefin Klein berättar om hur hon blev skuldsatt redan när hon var tonåring och hade flyttat till eget boende. Rasmus Fleischer, doktor i historia vid Stockholms universitet, förklarar vad skuld är för något och hur skuldsättningen har ökat över tiden. Robert Olsson på Kronofogdens förebyggande verksamhet berättar att en viktig förklaring till att hushållens skuldsättning har ökat är avregleringen av kreditmarknaden som skedde på 80-talet.

Att låna ut pengar är sällan riskfritt. När många låntagare samtidigt får problem med återbetalningar hamnar det finansiella systemet i kris. Den amerikanska bolånemarknaden kollapsade 2007 och krisen spred sig till Sverige året efter. För svenska banker uppstod problemen dock främst i Baltikum. Birgitta Forsberg, som skrivit en bok om Swedbank, menar att banken räddades av finansminister Anders Borg och skattebetalarna. Den ekonomiska smällen fick kunderna i Baltikum ta. Vi träffar även Swedbanks före detta ordförande Göran Collert och koncernkreditriskchefen Lars Erik Danielsson. Den senare har som uppgift att se till att banken inte tar oönskade risker. Men har bankerna lärt sig av sina misstag?